Tofflor

Ett par beställda tofflor. Dessa ska pryda Fannys Linnea i framtiden är det tänkt. Jag tror det är tredje paret tofflor i den här stilen jag gjort till henne. De första var gråa och gjordes i vintras till en tomteklänning, de andra var lila och gjordes härom veckan, och dessa blir de tredje. Jag hoppas verkligen att de passar. Hon är ju en ganska stor tiomånaders (snart 11) och de här är gjorda för att passa en två-åring så de borde passa :).

Ljuva livet

Så fruktansvärt jävla fantastiskt!

The return of the förkylning.

Behöver jag säga mer? De första två veckorna i september = Sjuk.

Två veckors ljuvlig friskhet.

Och nu i början på oktober= SJUK IGEN!

Var ligger rättvisan i det?

Ja, nu är jag orimlig och inte särskilt logisk, men jag tar mig den rätten för jag är sjuk igen. Stackars stackars mig.

Halsont av alla jävliga symptom också. Kunde jag inte bara varit snuvig? Det är ju lättare att hantera. Men halsont. Man blir ju helt slut eftersom man inte kan dricka eller äta normalt.

För att göra det hela ännu värre så är det strålande väder. Sånt väder där man nästan kan höra solen ropa "Kom ut, Johanna, kom och njut av de sista solstrålarna innan jag försvinner för vintern", och så sitter man här och förbannar sin hals. Den gör ju visserligen inte ondare av att vara ute, men det är svårt att njuta när man är matt. Buhu, det är synd om mig och mitt enorma i-landsproblem. Lid med mig tack.

Jag kommer nog låtsas vara frisk och gå ut en stund för att höststäda lite. Sen tänker jag sitta inne med gått samvete och titta på Foyle's War en stund. Så bestämmer jag. Jag kanske tar med mig kameran ut och fotar lite också. Det var längesen jag fotade. Seså, pepp pepp Johanna. Upp och hoppa. Ut med dig nu.

Schitzofren? Jag? Näääää

MARSCH PANNKAKA!

En liten flytthälsning

Tribute till mina föredetta grannar. Och min allra första film till på köpet.

Hoppas allt går väl för dem.

Två blev en

Ja, nu finns det bara en kvar i blogg-familjen. Jag har tagit bort Stickovirka-bloggen.

Det kändes lite lönlöst att ha två stycken när jag ändå uppdaterar den här med samma inlägg som Stickovirka. Så nu finns bara bloggen Ego kvar.

Jag ska ändra ordning bland etiketterna och lägga till en Stickovirkaetikett så det finns en samlad etikett för allt jag pysslar med, med garn.

Det finns så mycket nytt som jag inte tagit kort på, och det kanske inte var så smart med tanke på att det är grejor som skänkts bort till vänner. Så det är inget som kommer synas bland uppdateringarna tyvärr. Men nya kläder och prylar jag gör från nu kommer uppdateras. Så så är det.

Dags att skrida till verket.

Samvetsgnag

Det gnager lite i mitt samvete just nu. Min granne Linette med familj har flyttat idag, och jag var inte hemma så länge att jag hann säga hej då. Det är visserligen tur att internet-världen är ganska lite och det är lätt att fortsätta hålla kontakten, men det gnager lite att jag inte hann säga hej då i egen hög person.

Men jag önskar dem all glädje i det nya huset och att allt går snabbt och lätt att flytta in.

Det har varit fina år!

Förändringens vind

Ja, nu när det blåser förändringens vid över bloggen kanske skulle det vara bra att starta upp den igen. Varför har jag annars spenderat tid med att göra headern och ändra lite färger och sånt.

Så, jo, jag tror nog att jag ska starta den igen.....

Fast inte just ikväll. Nu är jag nämligen trött på att sitta vid datorn.

D'jöken

In Treatment

Jag fullkomligt älskar den här serien. Sitter klistrad vid tv:n eller datorn och njuter varenda minut. Jag avskyr att avsnitten är så korta.

Alla tre säsongerna (och även den som är från polen eller serbien eller var den är ifrån) har jag följt slaviskt. Jag kan inte få nog!

Efter förra året trodde jag inte det skulle bli nån mer säsong, men så läste jag att en tredje höll på att spelas in och hela hösten, vintern och våren hoppades jag att den skulle sändas. Gissa vilket lyckohopp jag gjorde när jag säg svts påannonsering.

Jag trodde jag skulle sprängas och att mungiporna skulle mötas i nacken! Kunde inte sluta le! Själaglad.

Det är nog inte en sund inställning till ett tv-program, men den här serien är magisk.

Och ändå är det bara prat. Igen action, ingen komedi, ingen spännande dramatik och jorden-går-under-om-jag-inte-desarmerar-bomben. Det är bara prat om påhittade människors liv och problem.

Jag tror det är det briljanta skådespelet för trollbinder mig.

Jag kan inte ta ögonen från tvn/datorn. Vill bara se mer. GE MIG MER IN TREATMENT!

Älskar in Treatment!

Långtur

Nja, lång och lång. Ett par mil i varje fall.

Jag gjorde för ett par veckor sedan slag i saken att skaffa mig ett nytt ID-kort. Mitt andra gick ut 2006, så jag tänkte det var hög tid. Kortet blev färdigt för två veckor sedan, men jag har inte kunnat hämta det förrän i dag och man kan väl säga att det inte var en dag för tidigt.

Äntligen kan jag legitimera mig själv igen.

Nu är leget avbockat på min att-göra-lista. Då är det bara en 3000 saker kvar.

En i taget.

Lite mer hår

Ja, jag och hår. Kan ämnet någonsin bli tråkigt?

Nu färgas det igen. Ännu rödare. Djupare rött ska det bli. Hoppas att det blir bra nu!

Jag ska ta bilder sen!

Och jag har varit och tittat på super-dunder-söta valpar. Vill ha allihop! Kan bara föreställa mig hur fina de kommer bli i framtiden. Men sina valnötsfärgade ögon, varierande färger, goda humör...

åhhh, dröm dröm! Ljuvliga valpar!

Ny färg

Nej, jag är inte särskilt nöjd. Nog för att jag visste att det skulle bli skiftningar eftersom jag hade blekt slingor, men det här stämmer inte alls överrens med vad jag hade förväntat mig. Håret ljusare, färgen blekare "dammigare", och vissa testar av håret verkar inte alls ha blivit färgade trots att jag är helt säker på att jag täckte vartenda hårstrå med färg.

Men det får hänga i. Min ekonomi tillåter inte mer hårfärgning. Ska bli intressant hur huvudet ser ut om ett par veckor när det böjar mattas av. Morot!