Paus

Jag har inte släst bibeln de senaste dagarna. Kände väl någonstans att jag var tvungen att ta en paus från bibelläsandet, annars går jag ständigt omkrig och är arg. Och arg är inte kul att vara.
Jag får helt enkelt syselsätta mig med annan läsning tills jag kan vara "objektiv" nog att börja igen. Dessvärre har jag redan läst ut alla böcker vi har här hemma =).

Någa, nått annats får jag göra i alla fall. Som att börja fundera på julklappar t.ex. Vi har gjort om lite av traditionen i år. Alla vuxa i hushållet ska endast köpa två julklappar var för max 400 :- som ska passa för alla i familjen. Dessa klappar ska sedan slängas ner i en säck för att sedan delas upp bland de vuxna så alla får två klappar var (ej sina egna). Ska bli intressant.
Det är nämligen lite fånigt att julfirare mellan 20-50 år ska sitta och plita ner sina önskelistor, vi är ju inte barn längre. Våran ju är nog egentligen ganska annorlunda över lag. Vi åker inte iväg till en massa släktingar, vi har inget julbord, vi har ingen Kalle-tradition eller så. Våran jul går till såhär:

9.00 Frukost bestående av tomtegröt och limpa med prickig korv. Ok, det här är lite tradition.

12-14.00 Lunch för den som vill. Oftast har vi gjort en liten symbolisk julskinka som äts upp nu. Annars är det varfritt vad man vill äta. Pizza, korv, sallad, vad man vill.

Det är de fasta tiderna vi har. Utöver det öppnas det klappar när man vill, tittar på Kalle om man vill eller går ut och grillar. Middagen brukar bara bestå av rester från lunchen, men oftast är alla så mätta av allt godis och sånt som finns framme att ingen vill ha nån middag.
En jul dukade vi inte ens fram lunch eftersom ingen var hungrig. Vi åt jullunchen dagen efter istället. Härligt med fritt julfirande =D.

Konstigt nog är det bara just nu som jag ser fram emot julen. När vi är i december kan jag lova att alla julstämning är som bortblåst.

Om man bara hade fått lite snö, hade det varit nått.

Eftertankar

Ok, nu börjar jag bli lugn igen. Jag kan bara inte förstå mig på hur vissa texter som finns i bibeln fortfarande får vara i tryck. Är det just därför att det är en bibel?

Jag menar absolut inte på nått sätt att förlöjliga eller dumförklara människor som är troende, långt därifrån. Det finns många i min närhet som är religiösa och jag skulle aldrig drömma om att försöka få dem att släppa sin tro. I själva verket skulle jag faktiskt vilja ha en själv (tro det eller ej). Tyvärr kommer det aldrig bli kristendomen för egen del, men det finns ju så många andra religioner, så nån gång kommer jag väl hitta den som "passar" mig.

Jag har försökt läsa bibeln med öppet sinne, vilket kanske verkar svårt att tro med tanke på inläggen, men när jag skrev dem var redan sinnet fyllt av ilska, häpnad och sorg att inläggen fick en "liten" anstrykning av det. Men när jag läste (och fortfarande läser) försöker jag hålla ett öppet sinne. Jag fösökte till en början inte att lägga allt för stor vikt vid den totala manschauvinism som genomsyrar hela bibeln, men när det förekommer hela tiden i en eller annan form kan jag inte "hoppa över" det mer. Och droppen blev just den händelsen med den våldtagna bihustrun. Om bibeln hade varit en ny bok som hade skrivits för första gången i dag skulle aldrig sådana texter få förekomma. Och det gör mig arg, förbannad, frustrerad, ledsen och beskviken att se att de texterna fortfarande finns med i i bibeln i modern tid.

Jo, jag vet, bibeln är gammal och det kanske till och med är så att just den berättelsen inte predikas längre, men varför finns den då kvar? För så längde den faktiskt finns kvar i bebeln är den ju en del av religionen, och en religion med texter om sådan fullständig respektlöshet, hänsyslöshet, empatilöshet och blodtröst (jag vet jag upprepar det ordet ofta, men jag tycker att det än så länge är signifiktivt med religionen) är för mig hel obegriplig hur man kan tillåta sig bekänna sin tro till. Det är faktiskt en stor sorg för mig att se och höra människor tillbe en gud som lät sådana fruktansvärda saker inträffa.

Om man hade läst detta i en tidning idag t.ex:

Ung kvinna brutalt våldtagen av flera män - dog av sina skador och styckad av sin man.

hade alla gripits av ilska, sorg, frustration, hjälplöshet, modlöshet och mer. Både kristna och ateiser. Varför är det ingen som reagerar så när man läser om samma sak i bibeln? Varför är det ingen som protesetrar mot att texten finns där som en del i kristendomen? Varför tillåts dessa texter fortfrande finnas? Bibeln har ju blivit redigerad och omskriven förr, varför skulle man inte kunna göra det igen?

När sådana händelser sker i bibeln är det inte undra på hur den religiösa världen i bland ser ut. Man kan grunda sig på bibeln i fråga om månggifte, tvångsgifte, våldtäkt, mord mm och hävda att det var guds mening.

Det är bara en stor sorg för mig att se. Det gör mig ont och jag blir fruktansvärt ledsen helt enkelt.

Das Bible

Fortsatta funderingar.


Det här straffet tyckte jag var intressant:

5 mos 21:18-21 "Om en son är trotsig och upprorisk och inte lyder sin far och mor, inte ens när de tuktat honom, skall de ta honom till med sig och för honom till de äldste i staden, till hemstades port. De skall säga tilöl stadens äldste: 'Det här är vår son, har är trotsig och upprorisk och lyder oss inte, han bara festar ooch super'. Då skall alla männen i staden stena honom till döds. Du skall utrota det onda ur folket..."

5 mos 24:16 "Fäderna skall inte straffas med döden för barnens skull, och inte barnen för fädernas skull. Var och en skall dö för sitt eget brott". Vänta lite nu. Det här stämmer inte. Tidigare i moseböckerna kunde man flera gånger läsa om hur barnen tiltill tredje och fjärde led skulle straffas för födernas skull. hur går det ihop?

Jag har en fråga. Vid flera tillfälle nämns meningen "tills denna dag" eller liknande. När menar man då? Dagens dato? Senaste översättningsår? Eller den tidpunkt så texten skrevs för första gången?

Jos 24:19 "... ni förmår inte tjäna herren gud, ty han är en helig gud, en svartsjuk gud och han förlåter inte era brott och synder".
VA?! Var det inte precis det han skulle göra. Det nämns ju till och mer i bönen Fader vår "... och förlåt oss våra synder". Betyder det att man faktiskt be förgäves?
Det här stämnde inte alls med det jag har fått lära mig om kristendomen. Och dessutom, vad är alla offergåvir till för om inte för att få förlåtelse och för att blidka gud? Innebär det att man bara har en chans från födseln att leva "rätt"? Gör man "fel" en gång så är det kört för resten av livet och då kan man lika gärna leva ett fritt och syndigt liv?.

Titta, titta, titta:

Dom 4:3 "Debora, en kvinnlig profet och domare i Israel". Titta, det finns till och med små glimtar av vett och sans i bibeln ändå.

Dom 18.27 "de kom fram till Lajish, till ett folk som hade det lugnt och tryggt. De högg ner folket och brände staden". Varför? Av vilken anledninge kände de sig tvugna att ha ihjäl folk och bränna städer som inte hade gjort dem nått ont? Det fridfulla folket hade inte stört, eller varit i vägen på något sätt och ändå slaktades de som grisar. Ren och skär blodtörst är vad det handlar om.

Men JÄVLAR!! Vad är det här?! Jag tar tillbaka allt om vett och sans. Det här är ju fan imig otroligt.
Läs och begrunda:
Dom 19:22-30 "Bäst de satt där i godan ro omringades huset av männen i staden, en samlilng skurkar. De bultade på dörren och ropade till den gamle mannen som ägde huse: 'Skicka ut mannen du har i ditt hus, vi skall ligga med honom'. Värden gick ut till dem och sade: 'Bröder, jag ber er, gör inte något så ont. Den här mannen är gäst i mitt hus. Nu går inte begå ett sådant nidingsdåd. Men här finns min dotter, som är orörd, och hans bihustru. Låt mig skicka ut dem, så kan ni utsätta dem för vad ni vill. Men mot den här mannen får ni inte behå ett sådant nidingsdåd'. Männen vägrade lyssna på honom. Hans gäst tog då sin bihustru och skickade ut henne till dem. och de låg alla med henne, och de våldtog henne hela natten ända till morgonen. Först i gryningen lät de henne gå ". Det som hände sedan var att kvinnan dog av sina skador på tröskeln till huset. Hennes man styckade henne i tolv delar och gav till Israels stammar!

Hur fan kan man tycka att kristendomen är en god och bra religion när sån här skit finns tryckt svart på vitt i varenda bibel världen över. Det finns ingen som kan övertyga mig om att det här är en bra religion. Inte när sånt här skräp finns i tryck som en del i kristendomens historia. Och det är inte första gången det här förekommer.

Det finns också beskrivet hur en stad med för många manliga invånare får i uppdrag att röda bort orörda fölvikor från en by i närheten. Precis som vildar och barbarer ska de kidnappa oskyldiga och tvinga dem till underkastelse. Läs Dom 21:16-25.
Är det verkligen ett hyggligt folk, ett utvalt folk välsingat av gid som beter sig på det sättet.
Ja, gud skapade människan till sin avbild, och än så länge verkar det ju stämma. Gud själv är ju i vissa avseenden helt hänsynslös, aggressiv, blodtörstig, vansinnig, opålitlig och liten konstant av en galen hybris utan dess like.
Egentligen borde jag inte vara förvånad. Vad annat hade jag kunnat vänta mig?

Ännu mer bibel

Nu har jag inte så mycket mer frågor kvar. De flesta har jag nog redan ställt, numera är det mest intressanta stycken jag hittar som jag förvånas, äcklas, blir fundersam och (vid sällsynta fall) bli positivt överraskad av.

Det finns dock en fråga som jag ställer mig med tanke på vad som skrivs i 4 mos 16:1 - 50.
I hela det stycket beskrivs gid som en vlodtörstig galning som bara har hämnd och vansinne för ögonen. Gång på gång nåste Mose lugna och ge gud direktra direktiv för hur han ska styra, och det gär att jag ställer mig frågan: Vem är dne allsmäktige egentligen? Vem är det som bestämmer? När gud vid flera tillfällen måste lugnas och följa Moses order är det inte konstigt att man blir förvirrad över vem det är som i maktposition.
Inser Mose tillslut att gud är vansinnig, är det därför han känner sig manad till att varna och skydda sitt folk från gud.

Det här är ju skrattretande. Läs här:
4 mos 23:19 "gud är ingen människa, han ljuger inte, han är ingen dödlig, som ändrar sig. Vad han sagt det gör han, vad han lovat håller han". Det här är ju inget annatr än ren och skär lögn. Gud har ägnat de senaste tre moseböckerna åt att ta tillbaka löften, mörda folk urskillinglöst, han dividerar med sig själv och verkar inte alls veta vad han vill.

Det här är ju intressant. Uppmaning till incest:
4 mos 36:6 "detta är var herren befallt ifråga om Selofchads döttrar: De får gifta sig med vem de vill, bara det sker inom en släkt som tillhör deras fädernesstam". 36:8 "...detta för att varje israelit skall få behålla sina fäders egendom".

5 mos 13:1 -18
Här beskrivs det som händer med de som inte bekänner sig till religionen, de som syndar och de som tvivar och ifrågasätter. Man ska helt enkelt sö på ett eller annat sätt. Stening är oerhört populärt. Istället för att kanske få igenom de frågor ocg tvivel som människor kan tänkas ha och övertyga dem att religionen är "rätt" så ska de istället förintas innan de hinner så split i den övriga grupen. Vad är det för jäkla smörja? Vad lär man sig av det? Jo, att alla oliktänkande ska förintas, alla tvivlare, syndare och frågande skall utplånas. Det ska bara finnas det perfekta folket kvar. Det folk som en förvirrad och ständigt blodtörstig och hämndlysten gud har bestämd är (ska bli/vara) det perfekta folket.
Är det bara jag som får otrevliga accosiationer till en modern, vansinnig galning med samma uppfattning om oliktänkande, nämligen Hitler.

Och det bara fortsätter. Mer förintelse, mer utplåning, mer mord och mer vansinne. Så varför, om gud är så stor och mäktig och kan förhärda kungar och folk så att de måste mördas, varför kunde han inte istället gjort alla vänligt inställda till religionen så man sluppigt ha ihjäl oskyldigt folk som aldrig ens fick möjlighet att göra ett val. Och dessutom, varför är man dömd till döden för att man inte råkar tro på det Moses eller någon av prästerna säger? Det innebär ju att alla oliktänkande ska mördas eftersom "man ska utrota det onda ur folket".







Bibeln är späckad med mansgrisaktiga handlingar och manöver. Tillexempel den man som ger sin unga döttrar till mördare med smak för våldtäckt för att de inte ska angripa mannen som hälsar på. Eller en av reglerna kring missfall. Om en man råkar stöta till en kvinna så hon ramlar och får missfall, ska kvinnans man och mannen som knuffade komma överrens om en lämplig summa pengar som ersätting till (hör och häpna) kvinnans man.
Visst är detta något som jag blir skenheligt förbannad över, men det är inget som förvånar mig. Jag visste redan från början att bibeln är totalt manschauvinistisk.



Jo, varför, om gud är så stor och mäktig och kan förhärda kungar och folk så att de måste mördas, varför kunde han inte istället gjort alla vänligt inställda till religionen så man sluppigt ha ihjäl oskyldigt folk som aldrig ens fick möjlighet att göra ett val. Och dessutom, varför är man dömd till döden för att man inte råkar tro på det Moses eller någon av prästerna säger? Det innebär ju att alla oliktänkande ska mördas eftersom "man ska utrota det onda ur folket".

Nya funderingar

Jag har nu hunnit till 4 moseboken och fler fundringar och frågor ställs.

Om jag går tillbaka till 2 mosebok. närmare bestämt 2 mos 20:5 så kan jag läsa följande:
"... ty jag är herren, din gud, en svartsjuk gud som låter straffet för färdernas synd drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig".
Min första tanke är ju att det är oerhört orättvist. Barnen kan ju inte rå för var deras pappa, farfar eller farfars far sysslat med. Hur ska barnen kunna ställas till svart för det? Min andra tanke var; Är inte avundsjuka en dödssynd? Hur kan gud stå och basunera ut att han själv lever med en dödssynd. Och inte bara en förresten. Vrede är också en dödssynd, och fram tills 4 moseboken (dit jag läst nu) är gud nästan inget annat än arg. Han har ett enormt hämndbegär och blodtörst. Så mycket att Moses ibland får fungera som rådgivare för att få gud på bättre tankar. Vem är den allsmäktige egentligen undrar jag då? Även högmod kan läggas till till de synder som gud själv lever med. Han ser sig själv som fullkomlig och perfekt, han har valt ut ett folk som han lär att de är bättre än andra. Snacka om dubbelmoral.

Eller är jag fel ute nu? Dödssynderna kanske inte börjar gälla förrän i nya testamentet? Varför då, undrar jag. Varför var gud inte perfekt från början?

2 mos 20:13 "Du skall icke dräpa". HA! För det är det väl bara gud själv som får göra?! Varför är gud undantag från sina egna regler? Varför lever han inte som han lär? Hur kan han förvänta sig att folket han leder ska hålla regler som han själv bryter mot, vad är det för en slags förbild?

2 mos 20:20 ..."för ni skall frukta honom och inte synda". Vad nu? "Frukta"? I betydelsen vara rädd för, akta sig. Jag trodde (i min enfald inser jag nu) att relionen handlade om kärlek och förlåtelse, inte att vara rädd för guds vedergällning vid minsta snedsteg, och tvinga sig till att respektera sin ledare. En ledare som mer och mer börjar likna en oberäknelig, hämndlysten galning som inte kan kontrollera sin impulser.
En anan konstig sak är att gud skapade människan till sin avbild, hur kan han fördömma hennes beteende när hon ibland uppvisar samma beteende som han själv?

2 mos 22:18 "En trollkvinna ska du inte låta leva". Ok, för det första så uppmanar han ju direkt till mord, vilket bryter mot budet "du skall inte dräpa" (det är inte första gången några av guds regler och uppmaningar bryter direkt mot en annan, inte konstigt att människorna blir tveksamma och börjar tvivla). För det andra, vad är en trollkvinna? Får trollkarlar gå fria?

Wohoo, en intressant sak. Jag har ofta hört åsikter från människor som stödjer sig på bibeln i fråga om sina rasistiska åsikter, men läs här:
2 mos 22:21 "En invandrare får du inte kränka eller förtrycka, ni var ju själva invandrare i Egypten". Det är ingen luddig förmulering utan ren klartext. En direkt uppmaning.
Det här var en bra sak!

2 mos 23:13 "Rätta er efter det jag har sagt, Andra gudar ska ni inte åkalla. Låt inte deras namn komma över era läppar". Så det finns andra gudar?

2 mos 23:23 "min ängel skall gå framför sig och föra dig till amoreerna, hettitieerna, periseerna, kanaaneerna, hiveerna och jevuseerna och jag skall utplåna dem". Det här börjar bli tjatigt nu.
1. kanaaneerna är ju ett folk av Kanaan som är son till Noa (ni vet, han med arken) som var favoriserad av gud på sin tid. Varför vill gud utplåna ett folk som tidigare varit några han höll sin hand över?
2. "du skall inte dräpa", ja här bryter gud sitt eget löfte igen.
3. efter syndafloden gav gud ett löfte till sig själv. Att han aldrig mer skulle förgöra allt levande som han då hade gjort.
Gud verkar vara en envis syndare. Varför fortsätter han att synda så mycket, fastän han har gjort klart för alla andra att det är fel. Människorna som syndar kan han ta livet av utan att blinka, men han straffar aldrig sig själv för sin egen synd.

Renlighetlagarna 3 mos 11:1-47.
Predikar man fortfarande om det här i kyrkan? I så fall, vem bestämmer vilka regler som inte längre gäller, respektive forfarande gäller.
Det ligger en väldig dubbelmoral i de här texterna jämnfört med hur krista lever idag.
Man får inte, enligt renlighetreglerna, äta bland annat fläsk, kanin, kräftor, räkor och harar. och att vara i kontakt med ett fyrfota djur med tassar gör att man bli oren och inte kan delta i några heliga sammanhang.
Men många krista idag följer inte alls dessa regler. Man äter fläsk och kräftor. Man har hundar och katter som husdjur.

Har dessa regler upphört att gälla? När gjorde de det? Vem bestämde det? Och vem bestämmer vilka regler som fortfarande gäller?

Ha ha, humor! 3 mos 13:4 "om en man tappar håret på hjässan, är han flintskallig, men han är ren". Nähä, säger du det=)!

Av det jag läst hittils så förstår inte jag varför gud envisas med att leda ett folk som med all önskvärd tydlighet inte vill ha honom som ledare. De bara klagar och klagar och gnäller och önskar sig någon annan stans. De ville inte lämna egypten där de hölls som slavar, de ville inte vandra ut i öknen, de ville inte börja dyrka gud, de hade helt enkelt ingen önskan att följa gud. Varför valde inte gud ett folk som var mer villigt att följa honom och hans regler?

Fast vem skulle vara villig, jag hade varit mer än lovligt rådvill inför en gud som ena sekunden delar ut regler om att man inte får döda, men som själv dödar nästa sekund.
En gud som å ena sidan predikar att hämn är något förkastligt, men som i nästa låter sitt hämnbegär få fria tyglar och orsakar farsoter, död och misströstan.

Han verkar faktiskt ganska vilsen, lilla gud.

Bibel

Jag läser faktiskt bibeln just nu. Och jösses! Jag trodde väl fåfängt innan jag började att jag kanske skulle hitta något form av vett och sans i boken, men än så länge tycker jag att berättelserna allt mer påminner om mytologiska sagor (om än sämre skrivna än några sagor jag tidigare läst) fulla av mord, incest (läs bland annat om Lot 1 mos 19:30 - 38), plågor och legitima våldtäckter. Ju mer jag läser, ju mer förvirrad blir jag och ju mer frågor ställer jag mig.

I början av bibeln pratar gud med i Adam och Eva och talar sig sig själv som "vi".
1 mos 1:26 "Gud sade: Vi skall göra människor som är lika vår avbild, likna oss"
Vilka är de andra? I ett stycke berättas det om att vissa av jordens kvinnor som "gudaväsendena" (vad nu? Vadå för gudaväsenden? Finns det inte bara en gud?) tyckte var attraktiva. De låg med kvinnorna och de föddes jättar. Läs 1 mos 6:4. Kom igen? Tror folk allvarligt på det där. Det låter faktiskt som ett uttdrag ur någon antik mytologi. Dessutom så följer den bibliska skapelseberättelsen samma mönster som den nordiska mytologins skapelseberättelse. Sammanträffande?

Hur länge levde man förr. Adan levde tills han var 930 år gammal. Är det verkligen möjligt? Tror folk verkligen på att det funnits människor på jorden som kan ha levat så länge? Ett par hundra (eller tusen, tidsbegreppen är inte de lättaste att följa) har medelålden sjunkigt till 150 år. Hur kom det sig?
Gud skapade människan till sin avbild, betyder då det att gud inte är perfekt? Människan är det ju sannerligen inte, vilket gud också upptäckte och beslöt att dränka stora delar av mänskligheten, endast Noa och hans familj och djur skulle få överleva. Efterråt sa gud till sig själv att han aldrig mer skulle förinta människor 1 mos 8:21 "... och han sade till sog själv: Aldrig mer skall min förbannelse drabba marken för människans skull, för att hon alltifrån ungdomen har ett ont uppsåt. Jag skall aldrig mer förgöra allt levande, så som jag nu har gjort".
Är det ånger? Är det störste och allvetande guden ångefull? Medger han att han gjorde ett misstag? Varför är det just människan som väcker guds misshag så till den milda grad att han trots sitt löft till Noa förintar människor minst en gång till under Moses färd med israeliterna ur Egypten. Om gud skapade människan till sin avbild, varför gjorde han henne inte perfekt som liksom han förväntas vara? och varför börjar han särbehandla människor. Varför började han favorisera Abrahams släkt och inte alla människor som han skapat. Medger han att vissa av hans skapelser är bättre än andra? I så fall skulle det tyda på en brist i guds skapande. Hade han inte kraft att skapa alla varelser lika bra? Hade han inte kraft att skapa alla människor till lika bra av bilder av han själv? Och varför placerade han ens ut kunskapens träd i Eden om han inte ville att Eva eller Adam skulle få möjligthet att lära sig....
Fast å andra sidan så skulle inte bibeln finnas idag utan kunskapens träd. Om Eva och Adam inte hade ätit av frukten så hade de fortsatt vandra omkring i Eden och gud hade aldrig slängt ut dem. Det är ju tack vare att de blev utslängda, fick sina barn som fick sina barn osv, som hela berättandet satte i gång och gud "behövdes" för att "hjälpa" människorna.

När jag läser (jag har visserligen inte kommit långt än, men redan ställer jag mig massa frågor. Har bara kommit till början av andra mosebok) i bibeln kommer jag att tänka på svenskalektionerna när vi pratade om sagoberättandets konst. I alla klassiska sagor, fick jag lära mig, ska talen 3, 7 och 100 förkomma.
Snövit bor hos 7 dvärgar, törnrosa sover i 100 år, det är tre bockar bruse, tre grisar och en puffande varg och så vidare.
Varenda tidsbegrepp i bibeln följer också de "regler". Det är 3 dagsmarcher i öknen för Moses att gå med sina isrealiter för att komma till ett berg där de ska offra, det är 7 välgångsår följda av 7 hungersår som intreäffar i Egypten efter att Josef spår faraons drömmar. Och mängder av andra exempel finns.

Det som faktiskt gör mig ganska besviken är gud själv. Jag hade inte väntat mig att han skulle vara så blodtörstig och låta sin egen avbild lida gång på gång för att han vill visa sin makt. Varför lät han inte faraon förstå att han (gud alltså) var den störste vid första beviset Moses gav honom. Varför envisades gud med att förhärda faraon och gång på gång tvinga egypten in i 11 stora plågor innan han tillslut gör så att faraon ger med sig och låter Moses gå med sitt folk. Men inte ens då låter gud faraon vara. Nej, han gör så att faraon ger sig ut efter Moses och hinner upp Moses och hans följe mig Sävhavet (har jag för mig att det hette) som står delat för Moses & co, men när faraon och hans gäng sätter efter dem låter gud genom moses släppa tillbaka vattnet så alla drunkar, och därmed har gud än en gång förintat en del av sin egen avbild. Trots att han sa till sig själv efter incidenten med syndafloden några hundra år tidigare att han inte tänkte göra om det.

Jo, en sak till. Varför ska man alltid svära eder genom att lägga sin hand mellan någons lår? Det har jag fortfarande inte förstått. Jag tror det är Arbraham som först kräver av sin son att han ska lägga handen mellan hans lår och svära en ed. Sedan fortsätter det. Varför?

Nåja. Det var mina tankar kring bibeln för nu. Ska bli spännande att fortsätta läsa världens äldsta sagobok.

Dum di dum di dum dum

Finnsegentligen ingentig att skriva om ........
Tiden tickar på som vanligt. Jag har precis sökt en ny kurs. Engelska B. Fick ju aldrig läst den på gymnasiet. Bf är ganska fattiga på sånna ämnen. Hade verkligen behövt Eng B just nu, men icke. Förra året behövde jag Historia A och så småningom komme rjag säker behöva samhälsskunskap A.
Det är vid tillfällen som de som jag önskar att jag hade gått en annan linje än Bf.
Tyvärr kan man inte ändra tiden som varit.

Det är mnärkligt vad som hänt med jämnåriga under ett par år. Säg en femårsperiod. Vad har hänt då?
Med mig själv? Jag slutade skolan, började jobba, slutade jobba, började med körkort och slutade med körkort och började plugga.

Tre av mina kompisar har gift sig. En har backpackat jorden runt, en har läst vidare på universitetsnivå, två kompisar har fått barn (den ena får snart sitt femte), flera lever i ett samboförhållande, min kusin har rest till USA för att bli Au-Pair ett år och mycket annat har hänt.

I en jämförelse är mitt efet liv slätstruket och tråkigt, men det är trots allt upp till individens bedömande om kvalitén, och själv är jag ändå trots bristen på spänning nöjd =).

Men faktum är faktum, jag måste ha tag i stålar, det vill säga ett jobb. Hur nu dets ka gå till kan man fråga sig. Det verkar ju vara mer eller mindre omöjligt att hitta ett jobb som jag själv skulle trivas med. Och det irriterar mig väldeliga att nu när jag väl hittat vad jag vill arbeta med så är det svårt att få komma in på den utbildningen jag behöver. Ghhhaaaa, mna kan bli galen för mindre.

Det är synd att man inte kan försörja sig på att skriva. Jag har precis den rätta attityden för att bli författare. Tyvärr har jag inte ord eller idéer så det räcker för mer än ett kapitel...
Fast jag har ju en del gamsla dagböcker skräpandes. Jag har jus krivit varje dag i 11 år. Kanske man kan få ihop en intressant historia med hjälp av dem. Fast vem skulle vara intresserad av att läsa om min som tonåring. HA, om jag hade varit känd hade det varit en annan sak. Då hade jag ju kunnat tjäna multum på lite dagboksanteckningar, hehe =D.

Om man hade varit oberoende av pengar. Vad livet hade varit gött, tänker inte bara för egen del utan även för andra.

Målat igen

Som man ser på de undre bilden har jag utvecklat min teknik till det bättre. Tyvärr, kan jag inte skapa kraftfulla färger, endast bleka. Får helt enkelt ta och experimentera vidare.

Oooaahahahahaaaajjj!!

SMÄÄÄÄRTA!

När ska eländet ta slut? Varför går tiden så långsamt? Jag sitter och bockar av minuter. Ghaaa, jag står inte ut.
Slit min kropp i bitar.
Tänd eld på bitarna.
Släng askan i frätande syra.
Det är så det känns. Aj aj aj aj aj!!! AAAAAAAAAAAAAJ.

Målat lite

Provar lite nya tekniker.