Tvåhundrafyrtiotredje dagen

Glad i hågen klädde jag och far oss i lämpliga skogskläder och kastade korgen över armen och traskade iväg mot Galgbacken. Här skulle vi plocka björnbär! Det finns ett stor fint snår däruppe där vi förra året plockade massor av björnbär och vi tänkte göra en favorit i repris. Svamp hade vi inte så mycket planer på eftersom Lödöse är litet och Tingberg/Pingstalund är mer eller mindre den enda skogen som folk kan nå till fots = det är alltid nån som har hunnit före och plockat alla svampar.

Döm om får förvåning när vi bara slängde ett öga bredvid stigen och faktiskt hittade lite gula hattar. Inte många, men tillräckligt för att det skulle väcka lite svampletarlust också. Tyvärr hade vi bara tur med de kantarellerna... och sån sidensopp eller nått som pappa hittade.
När vi kom upp till Galgbacken blev vi snabbt varse att vi inte skulle hitta några björnbär...Kommunen hade rensat sly för elledningarna som sträcker sig över kullen och därmed kapat all växtlighet vid marken tidigare i våras. Som det växtorakel jag är vet jag ju att björnbär inte får bär på årsskotten så det enda som mötte oss var ett ogenomträngligt snår av björnbärsrevor och nån stackars liten kvist som de missat att kapa bort där det hängde en handfull björnbär och såg lite vilsna ut.
Vi hade lite bättre tur med skogsbjörnbären som vi hittade ganska riktigt av. Tyvärr är de inte riktigt lika söta trots att de r svarta som natten. Men det var bättre än inget, så de fick följa med hem.
Vi hittade två lingon också. Nästan så man kan göra sylt,  haha.

Nåja, vi fick en promenad i alla fall. Och det är ju inte fy skam.
Och så har jag fått mina första myggbett på flera år. Myggor gillar inte mig till vardags, men jag antar att jag var extra söt idag.

Började läsa bok numero två i afton, och en sak slog mig direkt. Är författaden så oengagerade i sin historia att hon glömmer karaktärers namn och attribut??
En person i första boken heter Geilie. I andra boke heter hon plötsligt Geillis. Huvudrollsinnehavaren i första boken är 170 cm lång. I andra boken är hon 180.
Vissa tidsramar stämmer inte heller än så länge, men eftersom boken är lite, lite fanatsy (inte riktigt min genre, men den enda fantasygrejen är en tidsresa, resten är mest skildringar från krig och liv i de olika tidsepokerna), kanske de skeva tidsramarna får sin förklaring längre fram.
Jag kan bli på riktigt störd över såna faktafel. Även om ett namn och en längd inte påverkar själva historien, men det är lite vårdslöst av författaren att glömma sånt tycker jag.
180 sidor in so far....

Tvåhundrafyrtioandra dagen

Nej idag fick det bli en paus. Jag har visserligen bara en 20 sidor kvar, men jag kände nån stans ur det började växa mossa på mig så det kunde nog vara bra att göra något annat en stund idag. Men det satt långt inne. Jag fick debattera länge och väl med mig själv om att skippa läsningen ett par timmar på förmiddan.

Istället fick det bli en tripp till Överby för att leta skor. Och jösses amalia, får man säga. Det är inte lätt att ha min hjärna med sig i affärer. Nån stans blir det kortslutning och för att jag över huvud taget ska kunna fatta nått beslut måste jag titta på ALLT!
Jag hade en tanke om att jag kanske skulle köpa lite kläder också, men fick snabbt slå det ur hågen, för hade jag börjat bläddra i klädställningarna hade jag varit kvar i flera dagar.
Det tig mig ungefär 3 timmar att hitta och bestämma mig för ett par skor! Jag var ju tvungen att gå igenom samtliga skoaffärer ett par gånger för att se vad de hade och till vilka priser och sen kunna jämföra dem emellan. Mitt i all min frustration över att tiden gick och att jag hade svårt att bestämma mig kom jag på varför jag alltid annars handlar online. Jag slipper fysiskt springa omkring i 7000 olika affärer bland massa folk och sorl och musik och annat som borrar sig in i skallen tillsammans med min grundliga scanning av alla skor. Jag var bara lite trött i skallen när jag väl masade mig hemåt.

Men skor det det i alla fall. Lite fjortis/tonårsaktiga, men de  var så bekväma att det skiter jag i. Jag gillar skor som sitter åt lite på fötterna, och det gjorde dessa, de hade lite tjockare sula också som sviktande lite när jag gick. Gillas! Bekvämligheten fick styra över estetiken i det här fallet.

Jag gjorde mig verkligen förtjänt av att läsa ut min bok när jag kom hem ;-).

Tvåhundrafyrtioförsta dagen

Jahopp, så har jag nästan läst ut den första boken. dryga 700 sidor. Det gläder mig att det finns fem böcker till och den första är den kortaste av dem, hehe.
Massa god läsning framför mig med andra ord :D! Ljuvliga tider. Härliga tider. Strålande tider!

Lite mer hår bara, annars är det här mig på pricken!

Tvåhundrafyrtionde dagen

Läsa läsa läsa hela dan!
Vad jag har saknar läsandet! Jösses, trodde inte det var möjligt att sakna något så "enkelt" så mycket. Jag sugs verkligen in i boksidorna och jag blir döv och blind för omvärlden. Det trodde jag aldrig.
Intensiv läsning idag kan man säga. Ett par 100 sidor som bläddrar förbi i ljusets hastighet ungefär.
Jag vill aldrig sluta läsa igen, haha.

Tvåhundratrettionionde dagen

De flesta känner till min svaghet för sliskiga, fjompromantiska tegelstensromaner. Jag har hela serien :D. Eftersom jag inte känt mig helt kurant im heute  har det blivit lite läsning. O, jösses vilken läsning. Jag måste törstat rejält efter böcker för jag sögs in direkt och läste med en frenesi som förvånade mig själv.
Jag har verkligen, verkligen saknat att läsa. Tror jag har läst en bok på de senaste 18 månaderna, vilket är en otrolig nedgång för någon som brukade läsa ett 50-tal böcker om året.
Hungriga ögon!

Tvåhundratrettioåttonde dagen

Jag är ju lite knäpp på det här med serier...
Och ikväll börjar Elementary igen. Det gillar vi! Synd att Broadchurch flyttar till torsdagskvällar, men det är bara att gilla läget. Det var ju ändå inte den bästa serie jag sett så det gör ju inget att 4:an drar ut på avsnitten och försöker göra det lite mer spännande.

Tvåhundratrettiosjunde dagen

Kalas utan kras! Pernilla firade sina 27 år på jorden  med en liten baluns. Det var släkten... och jag :D. Fredrik grillade hamburgare och korv för den vilda. Gott som fasen. Han kan det där med burgare. Helt klart! Lite presenter och sånt som hör till och när den sista gästen droppat av hängde jag kvar en stund extra och påtvingade dem mitt sällskap ett par timmar till, hehe.
Sån är jag. Tar för givet att jag är välkommen överallt!

Det riktigt bubblar i mig just nu. Nånting måste vara på G att hända....

Tvåhundratrettiosjätte dagen

En solodag i Ale. Det är farligt att gå i klädaffärer ensam. Plötsligt försvinner timmarna på ett par minuter. Jag tyckte att jag gick och tittade och provade lite kläder under 10 minuter en kvart.... Sen ringde min fader och undrade ifall hunden hade fått mat och jag tittade på klockan. 

Då hade jag strosat omkring i affären i två (2!!!) timmar!!

Farligt det där!

Tvåhundratrettiofemte dagen

Tjolahopp tjolahej och GRATTIS till Pernilla som fyller år idag. Min present blev väl inte riktigt nån överraskning eftersom vi redan hade pratat lite om vad hon önskade sig när hon fyllde.
En korg med kakor och bullar :). Muffins med chokladbitar, kladdkakemuffins med chokladtopping, kladdkakemuffins med polkagömma, kärleksmums, mjuk pepparkaka och vaniljbullar med toscatäcke.
Med kärlek!
Stort stort grattis till Pärlan!

Tvåhundratrettiofjärde dagen

Det är märkligt i trädgården. Vi har sex stora träd (ett äpple, tre körsbär, ett plommon). Tillväxten på dem i år överstigen inte 30 cm. Det finns en kvist på äppelträdet som är ca 30 cm, annars är de få kvistar som finns inte längre än 10-15. Det ena körsbäret har dessutom ingen tillväxt alls....
MEN!
Jag köpte för flera år sedan ett pelarkörsbär. Det skulle bilda en 150 lång pinne och blomma/få körsbär rätt på stammen. Alla tidigare år har den bara fått blad och nån enstaka blomma (men inga bär) rakt på stammen. Men så i år hände något. Nu har trädet bilat grenar. Och vilka grenar sen! De är omkring 60 cm långa och grova som min tumme...!! Det är inte meningen att pelarträd ska växa så. De ska vara ympade på en svagväxande grundstam som hämmar grentillväxten, och om träden mot förmodan skulle bilda en längre gren ska man korta den till 3-4 ögon (läste jag min till).
Skulle jag kapa de nya grenarna skulle det innebära att trädet förlorar ungefär 70% av kronan... det känns lite väl dramatiskt så istället låter jag det få behålla sina grenar. I varje fall för tillfället. Trädet står egentligen lite för nära huset för att det ska vara smart med en stor krona så det är möjligt att jag kanske kapar av grenarna ändå.
Men just nu är de kvar och för att trädet fortfarande ska likna ett pelarträd i möjligaste mån har jag riktat upp alla grenarna så de står rakt upp. Blev ganska snyggt faktiskt :).