Yeti

Jag har bildbesvis!

Yeti, här i våran egen trädgård. Om du inte är skrajsen kan du ta del av denna fantastiska dokumentation av det mytomspunna snömonstret.

Ta ett djupt andetag och håll din kära i handen och förbered dig på ett monster du sällan skådat:

Monstret kan klättra uppför nästan helt lodräta isberg

Se vilken graciös och lätt stil han använder

Hur han får korn på sitt byte

Den glödgade och intensiva blicken talar om en snabb attack

ANFALL

Men miss, en ovanlig händelse för Yeti som annars är pricksäker som en uggla

Men vänta! Har han inte fått korn på nått

Jojomen! ANFALL!! Värdigheten får stryka på foten vid ett sådant här tillfälle

Med sitt byte stolt i mun stretar sig Yeti högt upp till toppen av berget

Se vilket spänstigt muskelknippe

Kommer man för nära får man se upp. Yeti är inte att leka med

Att speja över sitt snörike är viktigt för Yeti. Alla konkurrenter om maten ska till intetgöras

Det är till stor fördel att ställa sig på bergstopparna och spana

Vem vet, hotet kanske finns på nära håll

Och i så fall....ANFALL!!

När han jagat bort hotet är det viktigt för Yeti att hävda sin dominans. Genom att stampa upprepat med framtassarna och stirra med mordisk blick på inkräktaren vet denne att Yeti ska man inte leka med...

...men Yeti själv leker gärna om han tror att ingen ser. Det här är ett mycket intressant beteende hos snömonstret, aldrig tidigare dokumenterat. Se hur han flaxar med öronen och trippstartar mot ett inbillat mål

Ibland skrattar man tyst åt Yeti. Det är tur att snön är mjuk, men det är inte utan att man ifrågasätter snömonstret intelligens.

Helt uppslukad av leken ser vi hur Yeti studsar fram och åter genom drivorna. Det enda som hörs är flaxandet från öronen i Yetis speciella lek

Med ett sista skutt är sedan Yeti borta, och vem vet när han behagar visa sig igen för människan. Jag kan bara bara glad och tacksam för att jag fick följa Yeti under ett par minuter den här vintern. Det jag har lärt mig efter det här mötet är att Yeti är väldigt förtjust i måde tennisbollar och levergodis, så om han skulle dyka upp en sen kvällspromenad med sina stint stirrade ögon är han lätt att avleda. Var bara beredd.

***

Jag har också ägnat lite tid åt Douglas. Bland annat klippt klor. Efter att jag klippte tasshåren igår har jag kunna se klorna ordentligt. Och jag gillade inte riktigt det jag såg. De är för långa. När han står så spretar trampdynorna snett på grund av att klorna är för långa. Jag vill försöka få ordning på detta, men jag är rädd för att klippa klorna för hårt och klippa i pulpan. Jag är inte säker på vart pulpan är.

Den kan väl knappast vara här (se bild)


Hur ska jag kunna se art pulpan är här?

Finns det något tips? Kanske att klippa när klon börjar fasar ut och smalna av? Är det ett bra ställe? Som det är nu klipper jag vi halva avfasningen och den bli ca 1-1,5 mm varje vecka.

Help bitte.