Hur jag än försöker, traglar och matar mig själv med information så fastnar det inte. Eller jo. Fragment fastnar, men sen när det gäller hur de ska kopplas samman så står jag som ett fån. Jag ser inte sambanden. Även fast jag hört förklaringarna, löst uppgifterna och förstått hur jag ska göra, när jag gör dem, så har jag varken minne av hur jag löst dem, vad jag tänkte eller resonerade, när jag läser mina svar i efterhand.
Jag minns helt enkelt inte kopplingarna, och ändå har jag traglat och pluggat som en galning. Vissa tillfällen suttit i 5-6 timmar i sträck och studerat så hjärnan brinner och allting snurrar. Vaknar om nätterna i tron att jag har mer uppgifter att lösa innan morgonen, drömmer om grammatik, där de olika reglerna och föreskrifterna dansar runt mig som fysiska figurer medan jag ligger paralyserad av all information som flödar genom huvudet och som, tyvärr, rinner bort som om hjärnan var av teflon.
Jag tyckte i morse att nu jäklar har jag nyckeln, nu fattar jag.
Men så var jag med på ett seminarium, och min illusion rasade som ett korthus.
Jag är tillbaka på ruta ett. Eller "noll" i mitt fall för jag är inte ett dugg klokare nu än vad jag var när jag började kursen för 4 veckor sedan.
Pust.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar