Sophantering

Kanske inte den mest härliga titel, men det är faktiskt vad detta inlägg kommer handla om. Sophantering.
Jag vet inte om jag har skrivit det tidigare, men kommunen har valt att ta bort den enda allmänna soptunnan i området. Vilket gör att det finns inte någonstans man kan slänga sina hundpåsar borsett fån skolan, och jag tvivlar på att varken kommunen eller skolan vill att de soptunnoerna skulle användas som hundlatriner. I vilket fall. I början på mars skickade jag ett mail till kommunen där jag skrev att borttagandet av denna enda allmänna soptunna i området kommer reslutera i en massa liggande högar vid trottoarer och allmänna gräsmattor. 3 veckor senare hade jag inte fått något svar och mina farhågör hade besannats. Då tröttnade jag på att vänta på att få svar från kommunen så jag bestämde mig för att skicka ett nytt mail... till alla mailadresser jag kunde hitta på deras hemsida. Sagt och gjort. När jag kom till 20 olika mail började jag få svar (äntligen) och nu verkar det som maskineriet har dragit igång lite grann.
Mitt mail har skickats och vidarebefodrats till renhållningschefer, miljöchefer, samhällsmiljöcefer och lite annat.
Jag hoppas att det kan resultera i (i alla fall) en nu allmän soptunna. Jag vågar inte ens tänka mig om vi inte får nån tunna/latrin till sommarn och ingen tar upp efter sina hundar.... brr.

Nu ska jag jobba.

Hopplöst

När man för en gångs skull tror att våren är på ingång. Solen lyser, flera plusgrade så vaknar man idag av flera cm snö och mulet väder. Just idag när jag ska ut och trasta med hunden också. Jäkla väder. Jäkla hund till att vilja gå ut, haha. Det finns inget som är så tråkigt som hundpromenader. Avskyr det hett!!
Tillråga på allt har det inte vuxit upp några soptunnor sedan kommunen tog bort den enda vi hade så när Douglas hukar sig för att lämna en hög kunde jag bara skriva "förlåt" i snön och gå vidare. Makalöst. Jag ska ta om mailbomba alla mailadresser i kommunen. Någon stans måste jag ju i så fall gå gensvar.

Sorge- och glädjedag

Sorgedagen utgörs av att vår vackra guppyhanne har dött.
Dam da dadam Dam dadam dadam da dam. Vi minns Pappa Fisk med rog och saknad och hoppas att han efterlevande kommer leva till att bli sin faders avbild.
Jag hoppas förövrigt att de 6 små ynglen endast har gömt sig i vegetationen, för jag kunde bara se ett av dem i morses.

Glädjedagen utgörs av att jag fått massa fint beröm av de som läser engelska tillsammans med mig. Dels av en elev som tyckte att jag pratade jättefint och undrade om jag hade bott utomlans. Och dels av min lärare som tyckte att det var "a pleasure listening to you". Soåna fina små ord som gör en glad. Sitter och ler lite stolt, hehe.

Yngel (igen)

Jodå, så är det. Nu har det ynglats igen.
Jäkla Mamma Fisk att välja en sådan jobbig tid på dygnet för sitt ynglingsarbete. Vid 22-tiden igårkväll upptäckte fader att det plaskade omkring ett yngel bland plastväxtligheten vid ytan. Jahopp, det var bara att sätta sig och vaka. Ville ju att så många av ynglena som mörjligt skulle överleva, och då måste man hålla koll så inte Mamma Fisk gnager i sig ungarna när de är födda.
Sagt och gjort, jag satt i drugt 2 timmar och stirrade in i akvariet i går kväll och när jag bedömde henne som färdigynglad så fanns de 5 levande yngel. 4 åt hon upp framför ögonen på mig, 6-8 ägg släppte hon också, samt två halvutvecklade yngel.
Nu hoppas jag att de här ynglena överlever och växer sig stora. Ynglet, Enslingen, från förra kullen lever och frodas. Är över 2 cm lång. Jag tror nog att det är en hona.
Den enda fisken som dessutom har ett namn (bortsett från Mamma Fisk), Enslingen.

Annars är det vackert väder, jag ska ut och stripa kompostgaller och önska att våren kunde komma lite mer på allvar. Det är nära nollan här. Brrr.
Beskurit äppleträdet har jag och fader gjort, rensade lite rabatt gjorde jag innan tjälen gjorde en come back. Det är trist när det är fint väder och man inte har nått att göra ute!

God solig dag.

Ny färg

Här var det livat.
Ny färg på håret idag. Eller egentligen igår kväll. Det är i pricip samma hårfärg jag hade innan, kastanjebrun, fast någon mörkare och lite glansigare =).

Ville i första hand ha en lite rödare nyans, men det fanns inte, så det fick gå ändå.
Lite fint är det i alla fall. Passar ihop med ögonbrynen som jag råkade färga lite för mycket sist.

Ytligt och flickigt så det förslår. Får gå ut och banka lite på en träbit eller nått så jag får försöka återfå min så valigtvis stenhårda och tuffa attityd ;-)!

Ha en bra dag!

Vill du leka?

Barnen tvärs över gatan är så roliga. Och riktigt söta när de är snälla, haha.

Det har varit fint väder de senaste dagarna så barnen har farit fram som skållade råttor och lekt på gatan.
- "Johanna, spela fotboll med mig".
- "Johanna, titta vad jag kan".
- "Johanna, vill du spela bandy med mig?".
- "Johanna, fånga!!"

Fotboll kan jag inte spela. Det nått mystiskt med mina fötter som gör det helt omöjligt att sparka en boll rakt fram. Jag fick alltid vara målvakt eftersom jag var gaska duktig på att fånga bollen med händerna.
Jag blev trött av att bara se på barnen där de for fram. När det tredje syskonet kom ut och ville vara med och leka blev det problem eftersom det bara franns två bollar. Jag anordnade då istället lite griskastning. Döm om min förvånig när jag fick höra att ingen av barnen hade hört talas om att "kasta gris". Men det gick snabbt att lära dem, även fremåringen som inte kan alfabetet, än minde bokstavera till GRIS. Efter en stunds griskastande skulle barnen gå in och detsamma skulle jag. Efter bara ett par minuter knackade det på dörren. Där stod mellersta barnet och frågade mycket försynt: "Johanna, vill du komma ut och fortsätta leka med oss?".
Väldigt sött.
Det var samma barn förövrigt som för två år sedan överraskade mig med frågan:
"Johanna, vad skulle du säga om jag kallade dig mamma?".
Det var ganska svårt att formulera ett bra svar till....

Och fler barn kommer det bli. Våra nya grannar (flyttade hit för ett år sedan) som har lilla ettåringsflickan väntar barn i september. Är väldigt glad för deras skull, och för blivande storasyster. Grattis.

Det känns som det är söndag idag....

Snålbror

Vad bror är snål men bilder. Här sitter man nyfiken så det förslår.
Lilla pyttebror är i Polen just nu, närmare bestämt i Auschwitz på studieresa.
Det hela började som ett skämt i höstas när några i klasses skämtade lite grovt om andra världskriget, judeutrotning och förintelseläger och sådant. Klassens samhällskunskapslärare råkade befinna sig inom hörhåll och gick upp i taket och bestämde sig för att du ska det bära av till Auschwitz för lite undervisning. Sagt och gjort. Efter lite planerande var klassen påväg i tisdags. Det märkligt egentligen. Om ingen hade varit smaklös och skämtat på ett motbjudande vis, så hade aldrig resan blivit av....

Nåja. Bror är i alla fall snål med bilder och berättelser från resan. Han har bara lagt upp en bild... från flygplanet ner. Fast det är klart. Det är väl inte helt billigt att surfa från mobilen utomlands. Jaja, jag får väl vänta tills han kommer hem i morgon.
Hoppas att det varit en givande resa i alla fall.

Tvättnötter och Änglatrumpet

Det här var en glad morgon. Som brukligt tittade jag till mina små odlingar nu på morgonen och såg till min stora glädje att den första Änglatrumpeten och den först Tvättnöten har sett dagens ljus. Det var en överraskning som hette duga.
Jag läste nämligen någon stans att det kan ta upp till 60 dagar för Änglatrumpeten att gro, och ända upp till 6 månader för Tvättnöten. Jag satte båda två i slutet på februari, så det här var en riktigt rolig överraskning.


Änglatrumpet



Tvättnöt

Lycklig dag

Idag var den lyckligaste dagen på länge. Jag blev både nostalgisk och euforisk när Fanny ringde och frågade om hon kunde komma och titta förbi. Hon skulle åt det här hållet nämligen så hon tänkte passa på.

Glad som en lärka blev jag i all fall =D. Vi har ju inte träffats på ett och ett halvt år (vilket är skamligt lång tid) men hon har inte förändrats ett dugg. Håret var lite längre visserligen. Vi hade jättetrevligt. Jag fixade alldeles för svagt kaffe och vi satt och pratade och tjötade länge.

Jag har inte ord för att beskriva hur roligt det var att träffa henne igen.
Jag måste bli bättre på att hålla kontakt med gamla vänner.

Härliga, underbara, fantastiska dag!

---

En annan händelse som tog plats idag var att jag har klättrat i träd. Jojomen. Det var väl en 8-9 år sedan sist, men än har man inte tappat smidigheten, haha.
Ja, kära ni som kanske läser. Jag är både barn och gammal tant i egen hög person. Jag gillar det =). Exentrisk, fånig, vettlös, knäpp och fullständigt fri. Härliga grejor.

Nu ska jag fira den här dagen med glass och chokladsås! MUMMA!

Mer kläder

Efter lite tvätt och stoppande var idag den andra dockan redo för sin första fotosession. Riktigt fotogenisk om jag får säga det själv. Var tvungen att fixera armarna lite bara. Nu finns det bara två klänningar som jag inte visat upp eftersom de är på tok för stora för de här två dockorna.

Dagens modevisning är som förljer:

Stickad mössa som paras med tröjan under.

Stickad tröja med blombrodyr på kragen.

Toppad, stickad mössa som paras med tröjan under.

Stickad tröja.

Stickad sparkdräkt med fjärilar.

Stickad klänning med enkelt hålmönster.

Jag har inte gjort så många plagg när jag tänker efter. Men jag har en massa ideér. Men innan de sätts i verket ska jag sticka färdigt en klänning till mig. Får se hur det blir.

Barnkläder

Tänkte modella upp de barnkläder jag har stickat. Som jag tidigare skrivit hade jag lagt bud på två dockor på tradera, och vann båda två. Den här mörka dockan är 65 cm hög och den ljusa (som ännu inte visas på bild eftersom den hänger på tork) är 56 cm hög. Gissa om det är bra att ha dockorna som riktmärken när man stickar. Jag har redan lite roliga ideér på egenskapade kreationer =).

Alla kläder jag gjort visas inte just nu eftersom en del av plaggen är så små att de måste träs på den mindre dockan, och en del av plaggen är så stora att de ser ut som säckar på den större dockan.... hmm undrar om man skulle ta och köpa sig en tredje, hehe. Fast jag tror det är svårt att få tag på en docka på ca 100 cm med rätta barnprportionerna. Ni ska veta att de var svårt nog att få tag på dessa, och de är inte heller proportioneliga.
Den mörka dockan är i längd som en 5 månaders bebis men har ett mildjemått som en 0-1 månaders bebis. Jag var tvungen att stoppa den lite så den fick rätt mått.
Nåväl, till modevisningen:


En blå klockad hatt.



Ett par tofflor som ska para med en vadlång klänning (för stor för den här dockan).



En tröja (den första jag någonsin stickade) med ett hiskeligt svårt mönster.



Ett par egenhändigt designade byxor av restgarn.



Hatt och jacka (virkat) som ska passa en 1-åring. Därav de långa ärmarna.

Hatten till kreationen ovan.



En lila klänning med en enkel dekoration.

Virkad hatt som parar med en virkad klänning till ett barn i 2-årsåldern.

Röd, enkelt stickad klänning (mosstickning överst) och rosett.

Tofflorna till kreationen ovan. (ingen bra bild. Batterierna höll på att ta slut)



Hatt och jacka med flätor (den senaste jag gjorde). Gjord för en 1-åring, därav de långa ärmarna.

Hatt med flätor till jackan ovan.

När den mindre dockan har torkat och jag har stoppat den hårt blir det fler bilder.

jo, jag vet att jag är en tant i många avseenden. Det ser jag inte som negativt=).

Det är faktiskt väldigt roligt att de vad man kan lyckas med, med bara ett par pinnar och lite tråd.

Vårens nycker

Jahopp, här vad jag glad i hågen igår och struttade omkring och tänkte att våren är minsann på väg. och gilla om jag hade rätt. Ett av vårens nycker är nämligen att kunna växla från värme och hopp till snö och död. Så var det idag.

Bara på ett par timmar hade de vita små monstren laget hela världen i dvala och kvar stod jag som ett fån och gladdes åt krokusarna som började sticka.

Men den vita döden är fin i alla fall =).

Trädgårdsnyheter

Hjäälp aliens tar över

Hahaha, jag såg på en komedi för barn igårkväll på 1:an. Märkligt nog gick den vid 21-tiden på kvällen när de flesta barn ska ligga och nana.
Filmen hette The Faculty.

Och jag skrattade och skrattade så tårarna rann. Handlade om ett par tonåringar på en skola där lärarkåren tagits över av någon larvliknande alien med huggtänder, röda känselspröt och som kunde klona sig själv. För att att för att låta larv-aliena ta över fler människor spottade man in dem i örat på dem. Skolans Nörd och Snygga Tjej får se en sådan auktion och undrar "What the fuck is going on?". För att ytterligare öka allvaret i filmen är sedan varannan mening nått i stil med "Shut the fuck up", "Fuck you", "What the fuck?" osv. De samlar den Utstötta-Förmodligen-Lesbiska-Men-Troligen-Inte-Emo Tjejen, Langaren, den Tuffa Idrotts-Men-Ska-Sluta-Och-Satsa-På-Skolan Killen och den Nya Tjejen och kommer fram till den mest logiska förklaringen:

I en svepande närbild kungör Nörden (som förövrigt spelas av Elijah Wood) med en verklig övertygelse "I think Aliens is taking over the school!".
Efter lite logiska förklaringar genom att dra upp gamla sci fi-författare och hävdar att de aldrig skulle ha kunnat skriva de övertygande alien-bäckerna om de aldrig varit i närheten av aliens... eller om de var aliens själva!!!
En bländande och klar slutsats. Jappsolut. Så måste det vara. Alla bli övertygade om att de är invanderade av aliens och på frågan om varför utomjordingarna invarderar en skola lilla Ohio blir svaret "if you were about to take over the world, would you attack the White House, or would you sneak in the back door?" Detta begrundar hela gänget för ett ögonblick och efter det är det ingen tvekan om att det är aliens på besök, som dessutom ska ta över jorden.

Här var jag tvungen att sluta titta eftersom jag hade ådragit mig allvarliga skrattkramper och hade andnöd av allt skrattande. Men jag kan ana hur det slutande. Hela kompisgänger får (genom sitt kunnande av sci fi filmer) listat ut hur de ska göra för att fördriva alienerna från jorden, alla blir glada och på klassiskt amerikanskt vis ber alla om ursäkt som inte trodde på vad kompisgänget sa ,och alla i kompisgänget parar i hop sig med varande eftersom de självklart upptäckte att de blev kära mitt under alienfördrivningen. SLUT.

Nej tacka vet jag lite alien-filmer som "Indipendence day" och "men in Black" som ialla fall har lite substans i jämnförelse med den här.

Ett gott skratt fick jag mig i alla fall.

Växtlighet

Japp papp. Nu har de första vindorna börjat sticka upp sina små huvuden ur jorden. Fyra dagar efter sådd. De är verkligen tacksamma så blommor.

Klarblåa och fina. Jag undrar om Annes (moders och faders kompis) vindor också har börjat sticka. Vi delade på fröna jag tog förra året och hon satte sina för någon vecka sedan. Får någ ta och ringa och fråga.

Inget annat har än så länge behagat visa sig. Inga änglatrumpeter, paprikor eller tiomater och tvättnötter. Men förgätmigejen växer så det knakar.

Vi har börjat fundera på träd att planera vid häcken västersidan av huset. Jag har varit förespråkare för 4 st pelarkörsbär som blommar rosa och doftar gott på våren, men vi får se. Måste ta hänsyn till rötterna också.

I väntans tider

Här går man i väntans tider. Visserligen är jag ganska sen med årets förkulitiveringar, men det får gå ändå. Det är i alla fall inte lika många plantor som förra året då jag hae ett hundratal plantor att sköta om.
Nej i år har jag endast satt röd och gul paprika, körsbärstomater, blå vinda, förgätmigen, tvättnötter och änglatrumpet. De två sistnämna är lite an en chansning, men det skulle vara roligt om det kom upp nått =).

Annars händer det ite mycket nu. Trägdården är alldeles sankig eftersom all tjälen inte har släppt än och snön smälter. Jag har beordrat beträdingsförbud när det gäller gräsmattan. Den enda som får gå där just nu är jag eftersom jag kikar på åppleträdet för att bestämma mig för hur det ska beskäras. Annars nada.
Jag måste städa lite. Synd att jag inte kan vädra. Växterna i fönstret skulle frysa rötterna av sig om jag gav mig in på sådana utsvävningar. Jag får väl spraya rummet med lite behaglig skogsdoft för att dölja unket rums-doften ;-)!

Over and out.