Tvåhundrafyrtiotredje dagen

Glad i hågen klädde jag och far oss i lämpliga skogskläder och kastade korgen över armen och traskade iväg mot Galgbacken. Här skulle vi plocka björnbär! Det finns ett stor fint snår däruppe där vi förra året plockade massor av björnbär och vi tänkte göra en favorit i repris. Svamp hade vi inte så mycket planer på eftersom Lödöse är litet och Tingberg/Pingstalund är mer eller mindre den enda skogen som folk kan nå till fots = det är alltid nån som har hunnit före och plockat alla svampar.

Döm om får förvåning när vi bara slängde ett öga bredvid stigen och faktiskt hittade lite gula hattar. Inte många, men tillräckligt för att det skulle väcka lite svampletarlust också. Tyvärr hade vi bara tur med de kantarellerna... och sån sidensopp eller nått som pappa hittade.
När vi kom upp till Galgbacken blev vi snabbt varse att vi inte skulle hitta några björnbär...Kommunen hade rensat sly för elledningarna som sträcker sig över kullen och därmed kapat all växtlighet vid marken tidigare i våras. Som det växtorakel jag är vet jag ju att björnbär inte får bär på årsskotten så det enda som mötte oss var ett ogenomträngligt snår av björnbärsrevor och nån stackars liten kvist som de missat att kapa bort där det hängde en handfull björnbär och såg lite vilsna ut.
Vi hade lite bättre tur med skogsbjörnbären som vi hittade ganska riktigt av. Tyvärr är de inte riktigt lika söta trots att de r svarta som natten. Men det var bättre än inget, så de fick följa med hem.
Vi hittade två lingon också. Nästan så man kan göra sylt,  haha.

Nåja, vi fick en promenad i alla fall. Och det är ju inte fy skam.
Och så har jag fått mina första myggbett på flera år. Myggor gillar inte mig till vardags, men jag antar att jag var extra söt idag.

Började läsa bok numero två i afton, och en sak slog mig direkt. Är författaden så oengagerade i sin historia att hon glömmer karaktärers namn och attribut??
En person i första boken heter Geilie. I andra boke heter hon plötsligt Geillis. Huvudrollsinnehavaren i första boken är 170 cm lång. I andra boken är hon 180.
Vissa tidsramar stämmer inte heller än så länge, men eftersom boken är lite, lite fanatsy (inte riktigt min genre, men den enda fantasygrejen är en tidsresa, resten är mest skildringar från krig och liv i de olika tidsepokerna), kanske de skeva tidsramarna får sin förklaring längre fram.
Jag kan bli på riktigt störd över såna faktafel. Även om ett namn och en längd inte påverkar själva historien, men det är lite vårdslöst av författaren att glömma sånt tycker jag.
180 sidor in so far....

Tvåhundrafyrtioandra dagen

Nej idag fick det bli en paus. Jag har visserligen bara en 20 sidor kvar, men jag kände nån stans ur det började växa mossa på mig så det kunde nog vara bra att göra något annat en stund idag. Men det satt långt inne. Jag fick debattera länge och väl med mig själv om att skippa läsningen ett par timmar på förmiddan.

Istället fick det bli en tripp till Överby för att leta skor. Och jösses amalia, får man säga. Det är inte lätt att ha min hjärna med sig i affärer. Nån stans blir det kortslutning och för att jag över huvud taget ska kunna fatta nått beslut måste jag titta på ALLT!
Jag hade en tanke om att jag kanske skulle köpa lite kläder också, men fick snabbt slå det ur hågen, för hade jag börjat bläddra i klädställningarna hade jag varit kvar i flera dagar.
Det tig mig ungefär 3 timmar att hitta och bestämma mig för ett par skor! Jag var ju tvungen att gå igenom samtliga skoaffärer ett par gånger för att se vad de hade och till vilka priser och sen kunna jämföra dem emellan. Mitt i all min frustration över att tiden gick och att jag hade svårt att bestämma mig kom jag på varför jag alltid annars handlar online. Jag slipper fysiskt springa omkring i 7000 olika affärer bland massa folk och sorl och musik och annat som borrar sig in i skallen tillsammans med min grundliga scanning av alla skor. Jag var bara lite trött i skallen när jag väl masade mig hemåt.

Men skor det det i alla fall. Lite fjortis/tonårsaktiga, men de  var så bekväma att det skiter jag i. Jag gillar skor som sitter åt lite på fötterna, och det gjorde dessa, de hade lite tjockare sula också som sviktande lite när jag gick. Gillas! Bekvämligheten fick styra över estetiken i det här fallet.

Jag gjorde mig verkligen förtjänt av att läsa ut min bok när jag kom hem ;-).

Tvåhundrafyrtioförsta dagen

Jahopp, så har jag nästan läst ut den första boken. dryga 700 sidor. Det gläder mig att det finns fem böcker till och den första är den kortaste av dem, hehe.
Massa god läsning framför mig med andra ord :D! Ljuvliga tider. Härliga tider. Strålande tider!

Lite mer hår bara, annars är det här mig på pricken!

Tvåhundrafyrtionde dagen

Läsa läsa läsa hela dan!
Vad jag har saknar läsandet! Jösses, trodde inte det var möjligt att sakna något så "enkelt" så mycket. Jag sugs verkligen in i boksidorna och jag blir döv och blind för omvärlden. Det trodde jag aldrig.
Intensiv läsning idag kan man säga. Ett par 100 sidor som bläddrar förbi i ljusets hastighet ungefär.
Jag vill aldrig sluta läsa igen, haha.

Tvåhundratrettionionde dagen

De flesta känner till min svaghet för sliskiga, fjompromantiska tegelstensromaner. Jag har hela serien :D. Eftersom jag inte känt mig helt kurant im heute  har det blivit lite läsning. O, jösses vilken läsning. Jag måste törstat rejält efter böcker för jag sögs in direkt och läste med en frenesi som förvånade mig själv.
Jag har verkligen, verkligen saknat att läsa. Tror jag har läst en bok på de senaste 18 månaderna, vilket är en otrolig nedgång för någon som brukade läsa ett 50-tal böcker om året.
Hungriga ögon!

Tvåhundratrettioåttonde dagen

Jag är ju lite knäpp på det här med serier...
Och ikväll börjar Elementary igen. Det gillar vi! Synd att Broadchurch flyttar till torsdagskvällar, men det är bara att gilla läget. Det var ju ändå inte den bästa serie jag sett så det gör ju inget att 4:an drar ut på avsnitten och försöker göra det lite mer spännande.

Tvåhundratrettiosjunde dagen

Kalas utan kras! Pernilla firade sina 27 år på jorden  med en liten baluns. Det var släkten... och jag :D. Fredrik grillade hamburgare och korv för den vilda. Gott som fasen. Han kan det där med burgare. Helt klart! Lite presenter och sånt som hör till och när den sista gästen droppat av hängde jag kvar en stund extra och påtvingade dem mitt sällskap ett par timmar till, hehe.
Sån är jag. Tar för givet att jag är välkommen överallt!

Det riktigt bubblar i mig just nu. Nånting måste vara på G att hända....

Tvåhundratrettiosjätte dagen

En solodag i Ale. Det är farligt att gå i klädaffärer ensam. Plötsligt försvinner timmarna på ett par minuter. Jag tyckte att jag gick och tittade och provade lite kläder under 10 minuter en kvart.... Sen ringde min fader och undrade ifall hunden hade fått mat och jag tittade på klockan. 

Då hade jag strosat omkring i affären i två (2!!!) timmar!!

Farligt det där!

Tvåhundratrettiofemte dagen

Tjolahopp tjolahej och GRATTIS till Pernilla som fyller år idag. Min present blev väl inte riktigt nån överraskning eftersom vi redan hade pratat lite om vad hon önskade sig när hon fyllde.
En korg med kakor och bullar :). Muffins med chokladbitar, kladdkakemuffins med chokladtopping, kladdkakemuffins med polkagömma, kärleksmums, mjuk pepparkaka och vaniljbullar med toscatäcke.
Med kärlek!
Stort stort grattis till Pärlan!

Tvåhundratrettiofjärde dagen

Det är märkligt i trädgården. Vi har sex stora träd (ett äpple, tre körsbär, ett plommon). Tillväxten på dem i år överstigen inte 30 cm. Det finns en kvist på äppelträdet som är ca 30 cm, annars är de få kvistar som finns inte längre än 10-15. Det ena körsbäret har dessutom ingen tillväxt alls....
MEN!
Jag köpte för flera år sedan ett pelarkörsbär. Det skulle bilda en 150 lång pinne och blomma/få körsbär rätt på stammen. Alla tidigare år har den bara fått blad och nån enstaka blomma (men inga bär) rakt på stammen. Men så i år hände något. Nu har trädet bilat grenar. Och vilka grenar sen! De är omkring 60 cm långa och grova som min tumme...!! Det är inte meningen att pelarträd ska växa så. De ska vara ympade på en svagväxande grundstam som hämmar grentillväxten, och om träden mot förmodan skulle bilda en längre gren ska man korta den till 3-4 ögon (läste jag min till).
Skulle jag kapa de nya grenarna skulle det innebära att trädet förlorar ungefär 70% av kronan... det känns lite väl dramatiskt så istället låter jag det få behålla sina grenar. I varje fall för tillfället. Trädet står egentligen lite för nära huset för att det ska vara smart med en stor krona så det är möjligt att jag kanske kapar av grenarna ändå.
Men just nu är de kvar och för att trädet fortfarande ska likna ett pelarträd i möjligaste mån har jag riktat upp alla grenarna så de står rakt upp. Blev ganska snyggt faktiskt :).

Tvåhundratrettiotredje dagen

Lite äventyr med Fanny och Arvid. Storshopping på Ikea :). Det är genialiskt att vara där precis när de öppnar! Slippa 40 000 andra människor att trängas med och höra sorlet av. Vi lyckades med konststycket att gå genom och handla allt vi skulle på 45 minuter.
Supereffektivt!
Som jag längtar tills jag själv kan fylla kundvagnar på Ikea och möblera hela hus! Det kliar lite i mig efter det. Dröm dröm! Förstår inte riktigt de som säger att Ikea är tråkigt och opersonligt. Tycker de ha bra  variation på alla möblerna och det går ju att kombinera sig hejvilt till en egen personlig stil.
Jag är väl typisk medelsvensk på det viset. Jag gillar Ikea.

Tvåhundratrettioandra dagen

Ni har väl inte missat Broadchurch? Första avsnittet igår. Helt ok, men lite för stereotypisk och halvtam för en inbiten mordnörd som jag är. I varje fall filmmord, hehe.

Tvåhundratrettioförsta dagen

Tillhör generationen som blivit matad med Galenskaparna & Aftershave så det är alltid med glädje jag går igenom musikarkiven och hittar pärlor som Himmelen har skänkt oss alibi :D.
Vet inte om det finns nån låt jag inte har hört, haha.

Tvåhundratrettionde dagen

Det är den 18e augusti idag. Idag för 16 år sedan skrev jag min första dagboksanteckning. Sedan dess har det blivit en ny anteckning varje dag (förutom ett par månader under våren -99 när jag var för "cool"). 16 år....
Mina dagböcker är snart myndiga, haha. Undrar om jag ska sluta. Det känns ju nästan lite ogjort om jag slutar nu... men hur länge ska man fortsätta egentligen? Hela livet. Jag har redan drygt 50 böcker nu. Hur många blir det inte om jag fortsätter i 73 år till (jodå, jag ska bli 100 år, det har jag väl talat om?). Kan fylla ett helt bibliotek i så fall.

Jag tänkte bjuda på min första anteckning:
(på insidan pärmen och försättsbladet "Denna dagbok tillhör Johanna V Arne Weise. Stick och rör inte min dagbok i fortsättningen. Aj lav jo. den som läser detta som är skrivet här i får en otrevlig misshandel. Stopp. Våga inte läsa din döda gris. Sitt still där du är och våga inte vända på detta bladet och något annat blad. Hands off.)

18/8-97 Kära dagbok Mon 
I dag har jag börjat 6:an. Jag har gjort
Jag har slagit öm mina böcker från skolan.
Hej då
Johanna Aj lav jo

Ja, ni set vilket drag. Fullt ös, haha!
Jösses nu fastnade jag lite i gamla dagboken. Jag fyller 12, pappa fyller 40 och jag vill inte att han ska göra det eftersom han blir gammal då osv. Hade 12-åriga jag mött mig själv nu hade jag fått så mycket pisk över att jag skriver det här, haha. Dagböckerna är heliga. Känns lite som att jag läser nån annans dagbok. Det är inte mycket jag känner igen mig i...

Tvåhundratjugonionde dagen

Både lite klippa Fjanthund och sen träffa Fanny (och kids)! Det var verkligen längesen och väldigt välbehövligt! Jag blir alltid så glad och full med energi :D!
Mina vänner har alltid en mycket positiv inverkan på mig, haha! Det blev fika och mycket prat och lek med barn. Och Arvid som går och är överlycklig över att han kan. Han tultar fram med med armarna rakt upp, som en segergest. "JAG KAN GÅÅÅ!!".
Han var ju nyfödd alldeles nyss ju! Vad hände?!
Härliga ungar. Och Förträffliga Fanny ;-).

Tvåhundratjugoåttonde dagen

Vad jag gillar att svensk tv visar något annat än engelskspråkiga produktioner (och norska/danska). Nog för att drama inte är min favoritkategori, men Weissensee är ju på TYSKA så då går det ju inte att låta bli att titta. Kan ju väldigt begränsat med tyska själv, men jag uppskattar språkmelodin och tycker om hårdheten i språket. Gillar gillar. Vackert som fasen i mina öron.
Synd bara att den  visas på en sån idiotisk tid. 18.15 på torsdagar och fredagar. Det är ju barnprogramstid! Jag glömmer allt som oftast att titta eftersom jag har fullt upp med annat så, som tur är kan man se den på nätet.

Mer tyska i tv, tack!

Tvåhundratjugosjunde dagen

Fick lite feeling!
Den enda syskonbilden som finns på mig och bröder. Förutom den som är från när Marcus är nyfödd. Vad är vi här? 15, 14 och 10 tror jag. Dinglebotid här med. Samma sommar som vi flyttade tror jag bestämt.

Härlig tid det där :).

Tvåhundratjugosjätte dagen

Experimentbullar.
De blev inte riktigt som jag ville rent stilmässigt, och det finns en liten smakdetalj som jag vill ändra på, men annars börjar det arta sig.
Jag tillhör en ganska udda skara som inte tycker bullar smakar särskilt gott när de är nybakta. Jag vill att de ska ha "satt sig" ett par timmar. Dvs legat och vilar ett par timmar efter de bakades. Helst också att de är lite kalla. Då tycker jag smakerna blir bättre.
Always room for improvement.

Tvåhundratjugofemte dagen

Måleri, målera, tralala.
Vi har målar jag och Pernilla. Nu är väggarna klara. Bara golv och lister så är hallen fix und fertig.

Det är 12 år sen jag flyttade från Dinglebo. Jag har bott i här längre än jag bodde där. Trots det händer det fortfarande ofta att jag drömmer om Dinglebo om nätterna. I varje fall ett par gånger i månaden. De senaste nätterna har det varit mycket av den varan och bilden är ett litet ögonblick från den tiden. Så som jag allra helst vill minnas den! Lite nostalgi-leende nu!

Tvåhundratjugofjärde dagen

Ja så här sitter jag och rullar tummarna. Väntar på en besiktningsman som ska kolla läget på huset innan de ska stränga i närheten. De sa att det skulle kolla på grunden och kakel och sånt.
KAKEL! Tänkte jag i morse. Och våra fogar ser ut som fääään i badrummet. Jag studsade nog upp ur sängen och började ögonabums storstäda badrummet. Jag menar, det är ju ingen idé att angripa  fogarna och inte städa resten. 45 minuter senare är det skinande rent och jag kunde käka frulle.
Och nu sitter jag och väntar. Väntar....väntar.... och väntar.
Förmiddan räknas väl fram till 12 ungefär så jag hoppas de kommer snart!
Vill ju kunna hinna med lite renovering hos Pernilla också.

Förresten såg jag på mina bonsaier igår att de tycker att sommaren är så gott som över. Löven börjar gulna på dem nu. De har vuxit bra i år. Det är mer än man kan säga om de stora träden i trädgården. Tillväxten på dem är mellan 10-20 cm. Förutom pelarkörsbäret som har får en 5-6 grenar på nästan 50 cm i år. Kanske körsbär nästa år då :). Vårt stora körsbär ger inget i år... plommon- och äppelträdet ger desto mer. en 20 plommon och oräkneliga äpplen.
Alltid något.  

Tvåhundratjugotredje dagen

Jag provade oljan igår. Har ingen bild just nu, men jag tycker nog att kalufsen känns mjukare, även om det inte blev jättemycket mindre frissig. Största skillnaden mellan att använda kokosolja och olivolja är att kokos är lättare än oliv. Den fördelar sig lättare och är lättare att tvätta ur.
Ska se om jag kan slänga in en bild snart.

Skillnaden är inte jättestor, men det känns lite annorlunda i alla fall :).

Tvåhundratjugoandra dagen

Hmm jag har ett rejält barr!!
Fick tipset av en gammal klasskompis att kleta in alltihop i kokosolja och låta det sitta ett par timmar innan man tvättar ur som vanligt.
Kan inte skada att testa, så nu är oljan inköpt. Får be att återkomma.

Tvåhundratjugoförsta dagen

Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas. SLIPA SPACKEL ÄR DET TRÅKIGASTE SOM FINNS!!! Det är det absolut värsta med att renovera. Då är det till och med "roligare" att få lite starkström i sig! Men det måste göras. Så det har vi ägnat oss åt idag, jag och Pernilla. Ännu roligare blir det att fortsätta slipa minst en gång till eftersom vi spacklade igen. Det skulle inte förvåna mig om det inte bli ytterligare en slip-spackel-runda att rosa mig med efter det....
Men det är en annan dags bekymmer. Dagens jobb är gjort. Halleluja!

Tvåhundratjugonde dagen

Renoverardags idag igen. Det gillar jag. Spackel och lister. 

Och världens godaste smörgåstårta. Den MÅSTE jag göra. Hur har jag inte vetat att det finns smörgåstårta som denna. Ingen av de jag ätit tidigare (som inte varit mammas tårta av makrill i tomat och hönökaka som har en helt egen smak) har varit i närheten av denna. Wow. 

Vill Pernilla sluta med sitt vanliga jobb finns en cateringframtid för henne. Om inte annat så för att jag skulle beställa tårta var och varannan dag. MUMMA.

Tvåhundranittionde dagen

Idag blev med bakat :D!
Degen blev precis som jag ville men fyllningen blev det inte. Skulle varit mera smör och mer salt.
Men det får duga. Bullarna är garanterat larvfria i alla fall!

Var och badade länge i afton. Mötte Pernilla c/o i Prässebo och jag tog med par bullar som de fick smaka på. Tror de gick hem, Feline och Pernilla slukade två!
Feline är en sötnos. När jag strippade ner till badkläderna och släppte hur håret blev hon helt ställd och sa AAAAhhahahaha du ser ju ut som min mamma!
Det tackar vi för. För de som inte vet är Pernilla Lödöses hetaste brud så det är ingen dålig komplimang, hehe.
Är helt slut i kroppen nu! Vi var väl en timma i vattnet och simmade, baywatch-sprang (vadå, vi är ju bara 16-17 ju ;-)) och hoppade (jag). Lite kallsupar på det också.
Skönt mör och trött i kroppen vara jag. Natti!

Tvåhundraartonde dagen

UÄÄÄ-HUHUHU-HUÄÄÄÄÄÄÄÄ
Hör på min ylande gråt!
Jag avskyr att göra ogjorda arbeten. I morses tänkte jag göra bullar. Satte en helt fantastisk deg som jäste helt perfekt. Långjäst dessutom, så det dröjde en två-tre timmar innan jag skulle baka ut. Glad i hågen hivar jag upp degbunken på bordet, förberedde med bakplåtar och alltihop och skulle precis till att pudra bakbordet med mjöl. Öppnar påsen och plötsligt stannar tiden. Solen gick ner och alla åar och floder började rinna baklänges medan jag kände hur förtvivlans avgrundsyl stiga upp i halsen.I PÅSJEFVELN FANNS EN KOKONG MED EN LARV I!!!
En jäkla larvig larv som i sin dödhet hånskrattade mig rakt upp i ansiktet heeeehehhehehe du trodde minsann att du skulle baka bullar....aiiiiihihihihihi

Det blev till att slänga alltihop och åka och byta till nytt mjöl och köpa mer jäst.
Inte för att det blir mer bakande idag. Kanske in morgon. Jag är för deprimerad nu. Amen.

Tvåhundrasjuttonde dagen

Pernilla ville ta en fin bild. Naturligtvis förstod jag det som att jag skulle vara med :D.

Tvåhundrasextonde dagen

Japp japp. Bad i dag igen.
Jag kom på i morses att det kunde bero på mina örhängen kunde vara en bidragande orsak till smärtan i öronen/huvudet i går.
Så det fick bli lite av en testtur till Prässebo utan örhängen. Och japp. Det kan absolut ha varit så att de ade del i smärtan för det gjorde inte alls lika ont idag. Lite smärta var det, men inte värre än att jag kunde massera bort det.

Det var var perfekt att vara där tidigt på förmiddagen. Inte en käft var där :). Eller ja, två tre familjer kanske och bara ett par stycken var i vattnet så det var MYCKET trevligare än när det är smockat och fullt av tjatter och sorl. Synd bara att vädret inte var lika bra som igår. Det gjorde inte så mycket att det "bara" var drygt 20 grader i luften däremot var det besvärligt att det blåste och att solen gick i moln.
23 grader i vattnet i alla fall så det får man vara nöjd med.

Min mor är en skön 50 plussare och hoppar nått form av grodhopp från bryggan :D!  

Tvåhundrafemtode dagen

Bada nu bada, bada nu. Hoppa i och bada nu, bada,bada nu!

Japp, i dag blev det ett dopp i det blå. Eller brun kanske man egentligen ska säga. Vattnet var ganska... hur ska jag säga... chokladpuddingfärgat av alla människor som plaskat runt i vattenbrynet. Hur man än fastnade små bruna slampartiklar i minsta hårstrå på kroppen och man vackert smutsbrun när man steg upp.
Men det var skönt i vattnet så gick att överleva brunheten.
En mindre trevlig upptäckt är mina öron. Eller rättare sagt skallen bakom öronen. Efter att ha varit i och simmat och dykt ett tag fick jag otroligt ont när jag gick upp. Och jag hörde väldigt dåligt. Det kändes som skallen var av is bakom öronen och det spände och värkte i hörselgångarna. Otroligt enerverande.

Nu fick jag skallebang. Beror säkert på min bror som tjatar hål i huvudet.

Tvåhundrafjortonde dagen

http://www.oppetarkiv.se/video/1244071/reuter-och-skoog-sasong-2-avsnitt-1-av-8

Föreställ min glädje när jag hittade det här :D!!!
Guld för en dag av envis skallebang som gör mig yr att sitta och titta på. Maratontitta närmare bestämt. 4 timmar nedsjunken i soffan och fnissandes.
Så synd att första säsongen inte finns!

Se och njut!

Tvåhundratrettonde dagen

Trallallallaaa går jag ner för källartrappan med inhandlade öl och drickor. Vingelivilngelivill snubblar jag och håller på att ramla huvudstupa nedför och svingar reflexmässigt med armar och ben för att stoppa fallet. Kassen med drickor far runt med en väldans hastighet och lyckas sträcka till min rygg såpass att den skrek AAAAJ och YYYL och sen blev det soffa resten av dagen.

Slut.