Sjuk

Jag är sjuk (igen). Mitt immunförsvar verkar ha kollapsat det här året.

För tv-tre månader sedan var jag sjuk i halsen, hosta och snor. Blev frisk efter nån vecka, ett par vecor senare för det återbesök för hosta och snor. Och nu har halsen börjat göra ont igen.
Det är inte bra. Inte alls.
Men men, inget att göra åt. Bara att stå ut den här gången med och tänka på annat. Mormors julklapp t.ex. Den SKA bli klar nu, för jag har nämligen hittat ett nytt barnplagg jag vill göra.

Ta en titt på den här bilden, och säg inte annat än att du fullkomligt smälter:



Jag MÅSTE göra den. Ingen tvekan. Även om den aldrig kommer till användning så MÅSTE den göras. Alla stockir och garn verkligen skriker ut att den här dräkten MÅSTE göras. Det handlar inte om att vilja, det är ett krav!


Jag är smått galen =). Härligt. Funderar på att kliva upp och käka frukost, men innan dess ska jag in på facebook igen. Se om det uppdaterats nått om Pernilla och Fredrik och Feline.
Jag berättade för mormor igår att Pernilla hade fått barn.


Mormor: Har Pernilla? Men vad roligt för henne. Det är tufft jobb med det är värt det. Vad blev det?
Jag: En liten flicka.
Mormor: ÅH vad roligt. Ja det är fint med flickor, jag har ju två själv vet du.
Jag: Jajjamän, Mamma och Moster.
Mormor: Ja, med det var ju helt annorlunda att få barn på den tiden.... har den lilla fått ett namn än?
Jag: Ja, hon heter Feline.
Mormor: Feline, men vad vackert. Är det med Ph?
Jag: Nej med F och så E på slutet.
Mormor: Vilket vackert namn, Feline. Hälsa så mycket grattis från mig.


Så det gör jag. Pernilla och Fredrik, jag ska hälsa så mycket grattis från mormor =).
Jag ska hälsa grattis från familjen här hemma också. Alla ä väldigt glada för er skull.

Välkommen

Välkommen Feline.
Idag vid lunch föddes den lilla damen. Är väldigt glad för Pernillas och Fredriks skull.

GRATTIS GRATTIS GRATTIS!!

Fy fasen vad härligt. Hoppas alla mår väl och att lyckan är total!

Inget nytt

Vet inget nytt. Jag hoppas bara att Feline är född nu, annars lär ju Pernilla vara helt slut vid det här laget.

Håller tummarna att allt går/har gått väl.

...

Hur går det Pernilla?

Någ för att det är smärtsamt och jobbigt att föda barn, men jag hoppas ändå att det går snabbt och lätt.
Det kanske redan är över (hoppfullt antagande)?

Sitter som på nålar och bara väntar på att få höra att förlossningen är över och att mor och dotter mår bra.

Tänker på er!

Djungeltelegrafen går: BAAAARN!

Ja, nu är det barn pågång igen.

Denna gång är det en gammal "ungdomskompis" (träffades i 15-16 år åldern) som är inne och ska föda. Hon blir igångsatt idag eftersom hon drabbats av havandeskapsförgiftning. Det är ju visserlgen tråkigt att hon drabbats av det, men det förhoppningsvis går allt bra ändå. Hon har fulla 40 veckor bakom sig.
Nu på förmiddagen sätts hon igång, och jag håller tummar att förlossningen går "snabbt och lätt".

Tänker på dem. Alla tre.

Lycka till.

Fredag

Det är fredag idag. Robinson Crouses kamrat.
Om man nu stavar honom Crouse? Rätta mig.

Vi har haft gäster. Grannen med lilltjejen och den alldeles nya lilla grabben var här idag. De klev på vid 10-toden i morse och vandrade de fyra meterna hem vid 12-snåret. Alltid roligt att ha de här. Det går förvånansvärt smidigt att ha två barn här inne, den ena som är 1 år och 10 månader och den andra som är drygt 2 månader. Lilltjejen roar sig själv med att hoppa, studsa, leka med pilatesbollen, trycka in tennisbollar i Douglas mun och favoritsysselsättningen: att ÄTA!

Vi bjöd på kladdkakemuffins och det gillade lilltjejen att efter hon omedelbart svalt en tugga, spärrade upp munnen så myclet hon kunde och lutade sig över sin mammas kaka och var med all önsvkärd tydlighet väldigt lik en hungrig fågelunge. Jag höll på att skratta ihjäl mig. Fnittrar fortfarande när jag tänker på det. Det såg verkligen för roligt ut.

Den lilla grabben var hungrig och åt, sedan somnade han...sedan åt han...sedan somnade han....sedan åt han och sen var han vaken en liten stund så man kunde se hans vackra ögon. De är alldeles mörkt gråblå och han har en väldigt söt kalufs. Mjukt, ljusbrunt och tunnhårig högst upp på skulten. Han liknar Morgan Alling frisyrmässigt. Mycket sött.

Nu är det fredagkväll. Bara jag och mor hemma idag. Bröder är på Dreamhack respektive nån bar/krog i stan. Fader är på julbord.
Douglas är ju hemma visserligen. Den stackars vovven har dte inte roligt nu. Mor har gjort nått knasigt med foten och kan inte gå ordentligt, så promenaderna bli lååååångsamma. OM det är fint väder ska jag ut och leka med honom så han får rusa av sig lite.

sång i stugan

Nu bjuds det för första gången på sång i stugan. Det kanske inte är det bästa du hört, men det är inte heller anledningen till att jag lägger upp den. Jag har gjort andrastämman (eller, ja, den stämman som inte är melodi) själv och om det är någon som hör på den här lilla melodisnutten skulle jag vara glad åt ett utlåtande om hur det låter. Funkar stämmorna, tycker du?

Just nu regnar det hemsk så man får ingen vidare julstämmning hur mycket man än försöker sjunga sig till eller drömma sig bort. Suck.

Man börjar bli som fina föräldrar som blir som sina föräldrar som blir som sina föräldrar när man nu börjar hhövda "när jag var barn så hade vi ALLTID vita jular. Snön stod nästan upp i tacknocken och allting skimrade och julkänslan, tomten,värmen, maten och glöggen kom seglande över kullar och dalar som en god fe och gjorde julaftnarna magiska. Varför kan det inte alltid vara så? När man bli vuxen märker man allt arbete som lagts ned bakom julen och plötsligt då förlorar julafton aö sin magi. Sorgligt egentligen. Mycket, mycket sorgligt.

Nåja, man gör det bästa av situationen. Julen får, istället för att vara magisk, bli en rolig och skrattande dag med överraskningar och mycket mat. Ingen tomte har vi, ingen kalle behövs om man inte vill, vi har julklappsdragning istället för utdelning, man får äta när man vill, och den enda traditionen som vi haft i många år och som vi håller fast vid är julgröten klockan 9 på morgonen, då man ska vara uppklädd och fin till frukost. Något som vi började med för tvä-tre år sedan var att elda på kvällen i eldfatet på utsidan. Sedan vi la av med alla regler och traditioner har julen åter blivit något att se fram emot.

Jo, en annan grej som vi gör, som troligen inte är så vanlig är att det varje jul sedan ett par år tillbaka är en person i hushållet som regerar totalt över hur granen ska kläs. Fritt val. Vill man klä med skedar och gammal vaniljpudding så får man. Vill man klä med handgranater och söta ängar så får man. Vill man klä med gamla släktingar och björnbär så får man. Vill man klä.... ja ni fattar. Det är riktigt uppskattat. I år var dte mitt år egentligen, men jag gav bort det till Bror när han flyttade hem igen. Så i år blir dte spännande att se hur granen kommer bli. Han säger sturskt att den ska kläs med ena än det andra som inte hör julen till, men jag undrar om inte han sin vara trogen kommer falla tillföga för traditionen och klä granen som den brukar se ut. Bror brukar nämligen ha för vana att i slutändan göra saker som man alltid har gjort.

Men man vet aldrig. en månad kvar till resultat.

Hej hej, och glöm inte att säga vad ni tycker om stämmorna. Var ärliga.

Huäk, urk och kväljningar

Hur är dte möjligt att jag och min äldsta lillebror är släkt?!

Nu till frukost käkar han hemmapizza med skinka, banan och (håll i er) CURRY!!!
Hur fasen kan han gilla curry? Det finns nog ingen mer kväljningframkallade krydda som curry. Det stinker och stanker går aldrig ur. Såfort han känner odören av curry blir han lyrisk och nästan predikar om vilken underbar och fantastisk krydda det är!!

Curry är i särklass den mest avskyvärda krydda som finns. Det finns inget som stinker värre. Innan jag han hindra honom gick han in till mig med sin curryförpestade mat och spred stank i hela mitt rum. Nu sitter jag för öppet fönster.
Vanligtvis barrikaderar jag dörren när han lagar nått med curry, men nu hann jag inte. Så nu sitter jag i stanken och luktar apa.

UÄÄÄK vad jag avskyr curry!

Trött

Jag sover inte bra. Vaknar lika trött som när jag gick och la mig. Har gjort så i två dagar och det är inte praktiskt när man är mitt i byggnation.

Jag är på tok för varm om nätterna och jag drömmer livligt och är spänd. Att vakna är svårt. Idag kämpade jag i säkert en och en halv timma med att vakna. Började strax innan 8 och kämpade upp ett ögonlock....slocknade igen. Och så fortsatte jag med jämna mellanrum till halv 10 på ryggen högljutt hade börjat klaga så det var inte möjligt att slockna igen.

Ghaaa. Avskyr när det bli så eftersom man (läs jag) blir så seg och knäpp.

Ikväll ska jag öppna min ventil ordentligt så rummet blir svalt.... och så ska jag försöka sova innan klockan 1. Då kanske morgondagen blir bra.

Håll tummarna.

The Mormor

Mormor var på besök här idag. Ett mycket välkommet avbrott i det gråa och trista. Framför allt ett välkommet avbrott på byggnationerna som tar sig form i mitt rum. Det får bli nya tag med rummt i morgon. Billy-hyllorna kom igår och jag ägnade timmar åt att sätta ihop dem och fylla dem emd kläder och målarprylar och annat. Nu ska jag bara bygga konsoler och sätta upp hyllplan som sedan kommer prydas av böcker.

Men nog om det.
Kära mormor Janet var här idag. Mor och Far åkte och hämtade henne vis 10-tiden i morses och de åkte tillbaka nu för en liten stund sedan. Vi har haft en superhärlig dag. Mycket skratt och prat från min och mormors sida. Jag undrar om någon annan nånsin fick en fot in i samtalen....=D.

Bilder från dagen:

Jag och mormor

Mamma och mormor

Pappa och mormor



Vi bestämde oss för att gå ut och gå. Bilden är tagen uppe vid Slottet där de håller på att bygga

Byggnadsplats

Hösten är visserligen inte den vackraste årstiden, men den luktar godast. Löv som ruttnar och våt jord...mmm.

En liten stig som var fin med inte rullatorvänlig



Det är synd att jag inte har ett stativ. Man kunde tydliigt se upp-och-ned-vända i dne här vattendroppen

Närbild på Räsermormor

Douglas fick springa lös ett stund på fobollsplanen

Gillar kontakten

Godis är gott

Fotogenisk

Styla för kameran

Alldeles innan mormor gick hade vi lite parfoto (igen). Jag och mormor (bror i bakgrunden, naturligt cencurerad)

Gapskratt

Jag och mormor igen

Lika som bär (inte sant?)

Film på promenadväg.

Mormor rääääjsar med rullatorn, hehe.

Arma mig

Min rygg tror verkligen att den är 105 år gammal. Irriterande.
Jag lovar att innan jag är 30 kommer jag ha en puckel och ank-svankrygg.
Jag kommer verkligen se ut som ett S bakofram. Varför kunde jag inte ärct min farn preussiska spikraka rygg för?! Min ena bror fick ju den, men inte jag!

Jag får väl börja träna på något sätt, men hur tränar man en rygg så man får bättre hållning och inte lika ont?

Varför ska man bli gammal och få ålderskrämpor. Så mycket lättare allt hade varit om man var lika vital som ett barn hela livet.
Jag kan inte ens sitta på huk längre stunder numera. Knäna skriker då.
GNÄÄÄÄÄLLLLL!

Oväntad vändning

Jag satt och åt frukost. Fick blixtvärk i ryggen.

Nu går jag som gamla tant Märta.

The Furminator

The furminator is here to take over the world.

I varje fall mig och Douglas värld =D.

Jag fick tipset av en granne att prova att använda en furminator på Douglas eftersom hans päls är hiskelig. Sagt och gjort. Jag budade på tradera på furminator modell medium och vann. Vet inte om det var billigt eller dyrt, men jag tänkte att om den håller vad den lovar så kommer den vara ovärdelig.

Jag fick hem den idag. Och blev förbluffad. Jag trodde inte det var möjligt för en hund (läs vår hund) att fälla så mycket päls.

Till mina stora förvåning fällde han det mesta mitt på ryggen. Jag hade hoppats och trott att det var päålsen på sidorma och låren som skulle försvinna. Men icke.

Jag tycker mig kunna se en förändring i pälsen. Den verkar mörkare och glansigare, och jag vill gärna tro, att genom idogt användande, kommer kunna kamma bort pälsen på låren och på sidan av kroppen hå kan blir snygg igen.

En film som visar hur bra furminatorn fungerar:

http://www.youtube.com/watch?v=SPyVWbYwAUw

Jag kan ärligt säga att jag har aldrig uppnått samma resultat med en karda eller borste. Furminatorn är ett helt suveränt redskap. Tuvärr tog jag inga bilder på Douglas., det får kanske bli vid ett senare tillfälle. Stackars Douglas blev även offer för min iver. Glad i hågen och positivt överraskad kammade jag frenestiskt och upptäckte att det snackars vovver började blöda. Jag hade tydligen råkat skrapa honom med furminatorn, glömst av att den är ganska så vass.

För att bli kvitt skrapade jag mig själv på handryggen så jag också började blöda, och insåg att jag kanske ska vara lättare på handen i fortsättningen.

Trots mitt missöde är jag en glad ägare till en furminator. Med rätt teknik hoppas jag att Douglas päls så småningom kommer kunna glänsa igen.

Ingenting

Goder morgon.

Jag har faktiskt ingenting att skriva om. Inget, nada, nothing, noll och intet.
Man jag ju faktiskt fråga sig varför jag då sitter här och skriver. Bra fråga, inget bra svar.

Jag vehöver helt enkelt något att göra. Det bästa vore ju nått som gav mig lite pengar. Ett jobb kanske. Det finns säkert massor av jobb ute, men än har jga inte hittat något som jag vill göra. Kräsen? Ja. Bortskämd? Ja. Erkänner friskt och gärna, vad annat kan jag göra.
Jag vill inte leva mitt liv, spendera halva dygnet på en plats där jag inte trivs, utföra sysslor jag inte trivs med. Inte ens för en kort tid. Jag har provat det och livet var aldrig så tråkigt och hopplöst som då.
Jag vet inte ens om det finns något jobb som jag skulle vilja ha hela livet?
Jag börjar tro att jag är född i fel århundrade. Antingen ett par hundra år försent eller ett par hundra år för tidigt. Jag kanske skulle varit född om 500 år när varje människa har en egen robot som jobbar åt dem, haha.

Men nu är jag född -85 och jag lever nu. I den här verkligheten. Så vad vill jag. Eller "vad vill jag inte" rättare sagt. Jo, samma sak som när jag slutade skolan.
Jag vill inte jobba med människor, barn, mat eller städa. Jag vill inte åka iväg och vara borta 12 timmar om dagen. Mitt hem är min borg.
Jag vill inte sitta instängd och ha bestämda raster och lunchtider. Jag passar inte in i den mallen helt enkelt.
Det tragiska med det är att det inte finns något för mig att göra. Min fader säger att jag får "bita i det sura äpplet". Men hur länge då? Hela livet? Jag vet med mig att jag kommer aldrig trivas med ett inrutat 9-17-jobb hur mycket jag än biter och tuggar på mina sura äpplen.

Jag önskar verkligen att jag hade varit den typen av människa, allt hade varit så mycket lättare då. Tyvärr ryggar jag av bara tanken, galla fyller munnen och jag fäktar vilt med armarna för att undkomma en dödsdom....
Ungefär =).

Men frågan kvarstår. Vad ska jag göra? Vad har jag för möjligheter? Jag kan inte sitta här och skriva hela tiden? Eller kan jag...
Jag tycker myclet om att skriva och läsa. Finns det något sådant yrke man kan ägna sig åt. Gärna ett moblit så jag kan sköta arbetet från var stans jag vill i världen (läs hemma. ni kommer väl ihåg "mitt hem är min borg", haha).

Varför ska det vara så omöjligt att hitta en sysselsättning, ett jobb, som man trivs med, som man kan tänka sig att sköta hela livet, som passar väl med det personen man själv är?
Ghaa, man kan bli knäpp för mindre.

JA, jag vet att jag är bortskämd och att allt är ett I-landsproblem.
Men jag lever i ett I-land. Alla mina problem är I-landsproblem. Om man lever i ett land där det finns valmöjliheter, får man då inte vara kräsen?

(orkar inte korra)

Dag som gröt

Dagen kunde verkligen ha börjat bättre. Är så ser att det känns som om jag vandrar omkring i havregrynsgröt. Är verkligen sävlig idag.

vaknade på tok för sent. Klockan var närmare 9!!! Det kan ha sin förklring i att jag inte somnade förrän vid 01 i natt, men ändå. 9!
Mor sprang iväg till taxin som skulle skjutsa henne till mormor, jag släpade mig upp med grus i ögonen och tittade ut genom fönstret. Det skulle jag inte ha gjort. Hällregn.
Och jag som skulle ut med hunden. Det enda paraplyet vi ha är trasigt med det fick duga. Tyvärr hindrade det inte mina skor från att bli genomvåta och fötterna iskalla. Ljuspunkten på promenaden med vovven har att han behagade huka sig i ett snårigt dike så jag behövde inte plocka efter honom.
Tack Douglas att du tänkte på mig.
När jag kom hem ringde mor och berättade skadeglatt att det var strålande sol hos mormor så de skulle ut på en lång och mysig promenad.
Ghaa!
Vissa dagar borde bara börja om.

Jag längtar tills min bokhylla/garderob kommer. Beställde två Billyhyllor från IKEA som ska fungera som garderober. Kommer bli skitbra tror jag. De kommer den 13:e. Om en vecka precis.
Annars finns det ingenting att göra. Jag läser för det mesta just nu.
En bokserie från början av 60-talet. Angelique. Jättebra böcker, men jag har vid flera tillfällen velat jaga rätt på författaren och strypa honom/henne för att han/hon för berättelsen på heölt andra vägar än vad jag skulle vilja.

Min stora förälskelse har inte givit med sig heller. Så fort jag tänker på min "gubbe" blir jag alldeles glad och fjantig, haha. Jag kanske borde se lite på honom för att bli på bättre humör.

That, my friend, is how babies are maid.

Mer musik

Åh, gamla minnen =D.

Härliga stämmor

Återigen sitter jag och ryser av vackra stämmor. Denna gång av vuxna karlar =D.

Gammal låt, men likväl jättebra!

Army of the dead

Raise thy weapons on this day

Ye shall not die alone

Fight and die let valkyries fly

For they shall take thee home

I promise thee that on this night

Ye shall be by my side

Asgard's halls await with heroes

Brothers that have died

For thee we wait at asgard's gates

Come join us by our side

Valhalla waits so choose thy fate

Fo all of us must die.