Fladderöga!

Har ni sett på puckots fransar!!
Den första bilden är tagen innan han kastrerades, den andra togs idag. Från att ha varit 6-7 mm långa så är de nu närmare 20 mm. Visst kan det vara charmigt och gulligt... men det är inte roligt alls när jag tar kort på honom. Ögonen döljs ju nästan helt. Vilket I-landsproblem! Min hund har för långa ögonfransar, hehe.

Får nog ta och korta av dem lite.

Barn

Min brors kompis och hans flickvän fick barn förra veckan.
En kompis till mig ska ha barn snart. Det kryllar av ungar överallt. Det är en riktig babyboom-tid just nu.
Fast här blir det inga barn gjorda. Till min moder stora besvikelse. Också min faders fastän han inte vill säga det själv. Jag tror att om jag hade kommit hem med en liten unge på armen så hade han fallit pladask och blivit en liten toffel. Och det skulle inte förvåna mig om han tillslut också hade velat att jag skulle bo kvar här med den lilla. Jag tror att han gladeligen skulle bytt blöjor, nappat, nattat och gullat med bebisen. Han skulle blivit en liten toffel som skulle göra allt för blöjbäraren och lyda dess minsta vink.

Annars regnar det mest. Härligt att slippa vattna. Inte så härligt att det inte är nån behaglig temp, men man kan inte få allt. Just nu är det skönt med regnet i alla fall.

Mörker... snart

Snart vänder det och blir mörkt igen. Det är synd att man inte kan få ha det så här härligt ljust året om.
Vintern är verkligen en plåga när solen bara är uppe i bara ett par timmar. Fasar varje år för när det kommer bli mörkt klockan 4 på eftermiddagen. Brrr!

Jaja, det får bli ett senare bekymmer. Nu ska jag tänka på hur jag ska lyckas göra mina minitårtor på midsommar. Vi kanske till och med kan få hemodlade jordgubbar på tårtorna. Om inte fåglarna har knaprat i sig allihop. Jag har visserligen gjort en bur av kompostgaller över jordgubbsplantorna, men eftersom fåglarna här verkar tillhöra en muterad art som lyckas riva upp ett helt grönsaksland så skulle det inte förvåna mig om de lyckas med att bita igenom gallret och käkar upp gubbarna ändå.

Får slänga ut Douglas i trädgården så han får patrullera.

REGN!!!

Äntligen regnar det.
Och det regnar ordentligt. Härligt. Det är det första regnet som mina utplanterade växter frå smaka på. Nektar!

Jag är ganska glad. Våra grannars föräldrar var och hälsade på (hos grannarna) och de hade varit ute och gått här i området. Och de hade sagt till grannarna "vad fint de har fått det i sin trädgård" och pekat mot vår tomt.
Det är många som sagt likadant. Människor jag inte känner har kommit fram och sagt att de tycker att trädgården är fin...
Jag har lite svårt att se det. Jag tycker mest att det ser risigt ut där det sticker upp lite gröna tuvor lite överallt. Skulle vilja att trädgården skyndade på litegrann, så den växer ihop sig, hehe.

Jag måste börja tänka på perenna växter. Hälden av marktäckarna jag satt ut nu kommer förmodligen inte tillbaka nästa år. Härligt med trädgård.

Död

Vänners vänner har dött. Två stycken. Självmord. Varför?
Svår fråga. Den ene var full när han bestämde sig och den andre...
Ja, jag vet väl inte vad som gick igenom båda deras huvuden inför det beslutet, men man får ju hoppas att det var någon riktigt "bra" anledning. Det blir ju bara än värre om det skulle vara en fyllegrej eller för att ICA hade slut på coca cola eller nått.

Roligt är det inte...

En anna form av död har inträffat i min trädgård. Mina paprikor är snart ett minne blott. Jag får väl skylla på mig som mördaren i det här fallet, eftersom jag inte tänkte på att avhärda plantorna innan jag tog ut dem. Jag kan nu bara hoppas på att bladen i "grenvecken" utvecklas och bildar lite paprika. Annars får jag sätta allt mitt hopp till årets meloner.
I år SKA det bli melon!
Ska Ska Ska.

God förmiddag.

Bakvänt

Jösses, saker och ting är verkligen inte som de ska vara.
Farmor var här i går på middag och hade med sig en påse godis som present.
Detta godis åt jag av och HERRE JÄKLAR vad det måste ha varit preparerat med nått mag-ovänligt medel.
Magen satte sig nämligen i sträng protest och började grugla omkring med alla tarmarna. Förbannat obehagligt. Undrar när fasen det här släpper. Min gurglande och svidande mage är nu inne på sin 19:e timma.... Huuuaaaj.

Mest irriterande är det att våra grannar bad mig vattna deras trädgård eftersom de är borta över helgen... men jag kan absolut inte röra mig utan för husets väggar med min mage, så jag har varit tvungen att leja mor min att gå vattningsrundan åt mig. Förbannade mage att ställa till besvär!!!

Någonting annat då? Regndanserna har inte hjälpt det minsta, här är det lika soligt och varmt som alltid. Vi har fått hem växthuset och jag flyttade raskt ut paprikorna dit. Något som resulterat i att de har blivit alldeles solbrända, så jag vet inte om de överlever....
Melonerna har börjat sticka upp sina huvuden (ÄNTLIGEN) och jag har vant mig vid mina nya glasögon.

Allt för nu. Regn tack!