Dag 366

Då var den här. Årets sista dag. Än så länge har den inte gjort mer väsen av sig än att vara en riktig tråkdag. Vädret är några plus och regn. Tråket smittar av sig på allt levande. Inte minst Douglas som är ovanligt tvär och butter. Nog för att han börjar bli gammal, eller nåja, medelålders med sina 7 år men såhär gubbig får han ju inte vara. Då blir han ju en ritktig tråkmåns, och jag kan inte riktigt se framåt 7 år i tiden med en tvär tråkvovve. Nä, här får han minsann skärpa sig tycker jag. 

Han vet kanske vad som väntar senare ikväll. När det dundrar igång här vid tolvslaget vill han väl vara på sitt bittraste humör för att stå fajta världskriget som dragit igång.

Ja mer än så är det inte. Jag har massor som väntar 2013! Det kommer bli ett händelserikt år!!

2012 var fantastiskt på många sätt (bortsett mormors bortgång förståss), och nu ska det bara gå uppåt och framåt!

 

Vad är bättre av avsluta detta år med en skräll för att fira av 2012 och en stort sista grattis på födelsedagen för mormor för att fira av henne en sista gång. 

78 skulle hon bli, men jag tror hon var väldigt nöjd med att sluta vid 77. Leve mormor!

Lite i mellandagarna

Nu har vi hamnat lite i mellandagarna.
Käkat julmat i flera dagar, men det är ju så gott så man skulle kunna käka en jultalrik om dagen året om. Lite övningskörande, lite dåligt väder, lite bra väder, en promenad eller två. Det är så dagarna ser ut just nu. Allt går liksom lite på halvfart om man befinner sig i en skön bubbla där man flyter omkring och har det gott i ljummen vaniljsås ungefär. Det är fint.

Det ska erkännas att så fort julen är över börjar jag tröttna på alla julprydnader, ljusstakar och julgran och länga efter ljus, gröna friska färger och hög och klar luft. Nu är det dags för vår tycker jag!! Men jag får vänta med att plocka bort julen tills efter nyåret i alla fall. Även om granen känns lite överflödig nu när den mist sin funktion.

Det är fint väder idag. Jag ska passa Loppa en stund idag också, så jag tänkte kombinera Loppa och väder med att traska en runda. Trist att hon är så liten och frusen för det kan inte bli en lång vandring. Men att bara få lite sol på sig gör skillnad. Mer D-vitamin till mig tack!

I går fick jag ett glatt besked. En go bekant till mig fick sitt andra barn! Jag hoppas allt gick väl och att alal mår prima! Grattis!

Som man ser på det här inlägget så är tankarna lite splittrade och det är ganska talande för hur det är i mellandagarna.
Flyktigt!

God fortsättning.

Jul Jul Stråååååååååååååålande jul.

Ja, då var det jul i stugan. Årets höjdpunkt tycker jag allt. Man förbereder sig i veckor för ett enormt antiklimax på julafton....

Om man har otur vill säga. Vi har efter några år kommit in i en rytm som jag är väldigt nöjd med. Hela dagen är jämnt julig från början tillslut, så våra aftnar är ett långt crescendo med en stor final så alla är nöjda när dagen är slut. 

Dagen börjar med grötfrukost vid 09. 

Sen är det lite valfri aktivitet, några (som pyttebror nedan) väljer att finslipa på julrimmen och sitter med julmusik och fnittrar. Andra (som jag och pappa) har lite av kökstjänst och ordnar med dukningen och förberedelser inför julbordet. Några till (som mamma och lillebror) är iväg på eget galej. Vi fixar i ordning utsidan och bygger lite snölyktor, tänder marschaller och lägger ut granris sådär fint och juligt.  

Här sitter Marcus och julrimmar på julbordsdukade bordet.

Sedan är det dags för julbord vid 14-tiden (lite snålt om tid i mitt tycke, jag skulle vilja att man började vid 13. Får se till nästa år).I år slog vi nog alla rekord. Vi är bara fem som firar jul ihop, men ändå lyckas vi laga mat till tvådubbla antalet.

Liten bit julbord

Lite bit julbord från andra änden

Det blev ingen bild på det småvarma, men utöver det som syns hade vi även potatisgratäng, jansson, kamben, kycklingklubba, två sorters prinskorv, köttbullar och potatis.

Mina favoriter är sill, ägg, vörtbröd med senap och liten bit skinka, kalkon"skinkan", hemrökt bog, prinskorv, rödkål, de lättrostade tomaterna i olja med basilika parmesan och vitlök, samt vanlig grönsallad och dressing. Jag åt tre jultalrika under kvällen. Mums!

Sen är det förstås Kalle vid 15 och mumsandet av julgodis. Tomteverkstan är favoriten!

Här står granen grön och grann i stugan. Pappas gran i år. Han gillar glesa granar och färgglada slingor. Och nej, det finns inga barn i våran familj, det blev så många paket ändå, haha. I säcken ligger klapparna till julklappspelet.  

Hög koncentration under Kalle

Vissa somnar...

Han fick ingen julmat men somnade ändå

Ganska söt när han sover

Sen  är det bildstopp för det blev för mörkt, men i slutet av Kalle så är det klapputdelning. I år var Marcus tomte. Först delar man ut klapparna, sen när alla har fått sina klappar får man öppna dem. Så gott som alla har rim tar det en lite stund eftersom alla stannnar upp och lyssnar på rimmet, gissar på klappen och sedan öppnar han/hon som fått klappen och ser vem som gissat rätt. Så vi ägnar väl nån dryg timma åt att skratta åt rim, öppna alla klappar och sen inspektera vad de andra har fått.
I år fick jag:
- Högtalare till laptopen av Mattias.
- Sängkläder av mamma.
- Tofflor av pappa.
- Exklisiva kakor, knäcke och polkahjärtan av Marcus.
- Chokladtomte av mamma.
- Keyfinder av pappa.

Efter allt klappöppnande och skräpslängande är det att roa sig med klapparna, titta på tv, äta lite mer (jag hehe) och roa sig bäst man kan innan det är dags för julklappsspel.
Dags att rensa bordet och fram med säck, äggklocka och tärning och sen spela tills alla klapparna har bytt ägare en sådär 140 gånger och klockan ringer. Jag vann en jojo som blinkar.

när julklappspelet är över är klockan 19 ungefär och alla är mätta, nöjda och glada förhoppningsvis så då sitter man och jäser i soffan, käkar godis snattrar och tittar på film. Svenssons Svensson var väl lite halvtam, men slutet på Tomten är far till alla barnen som vi prickade in efter Svensson Svensson är ju alltid en fullträff.

Sen är julafton slut när man går och lägger sig.

Våran jul är perfekt tycker jag. Det är precis så som jag tycker det ska firas, och jag är riktigt nöjd och glad med jularna numera. Det tog mig ett par år att komma över stressjularna från 90-talet och kunna känna glädje och lite förväntan om jularna och inte stress, ångest och obekvämhet. Det är perfekt att fira med bara familjen och jag är glad att vi är fem stycken. Alldeles lagom :).

GOD JUL! Idag blir det ännu mer julbord. Mumma mumma.

Lödöses blodbad

Det finns helst klart trevligare saker att vakna av än en nästa som åderlåter sig själv. Framför allt klockan 1.30 när man vaknar upp sådär härligt förvirrad och inte riktigt fattar vad det är som händer.
För när man vaknar 1.30 och ser hur det rinner blod längs med bröstkorgen så tänker man först "vilken fin färg". Sen tittar man på händerna som är ganska röda och kladdiga och tänker "varför så kladdigt?". Och sen försöker man somna om, men nån stans inne i hjärnan finns det nån liten cell som håller upp en hand och säger:
- Hörrni, vore det inte bra att kolla upp det här.
Och då vaknar man till igen och tycker att det känns lite konstigt i ansiktet. Jaha det är bara stelt blod som torkar och nytt blod som rinner nerför kinden.

Och det är först då alla celler i huvudet på sätt och vis har ställt sig i ordning och poletten har trillat ner. Jahaaaaaa, jag blöder näsblod! Sen börjar operation stoppa blödning. Hjärnan är visserligen inte riktigt helt klar, men att ta hand om näsblod har jag gjort så många gånger att det går på autonoma nervsystemet så det gör inget att halva hjärnan fortfarande är i dvala. Smart nog har jag alltid en toarulle vid sängen för sådana här ändamål. Så det var snabbt gjort att stoppa upp en halv dassrulle i näsan och blöta ner lite papper för att tvätta mig själv med. Samtidigt hade jag en inre monolog med mig själv:
- Jag tänker på rakt inte gå upp och duscha när det är mitt i natten. Tack vare min vishet kan jag göra rent utan att behöva lämna sängen.

Sen upptäckte jag att täcket hade ändrat färg från grått till rött. Jahopp. Byta påslakan?

- Ja, jag måste nog byta påslakan. Tänk vad bökigt och ovanligt att göra det såhär klockan halv två på natten. Det måste vara unikt. Och vad smart jag är som har påslakan i garderoben. Perfekt. Då behöver jag ju inte gå iväg och leta reda på ett. Undrar om jag kan  ha det jag gjort i syslöjden för 12 år sen. Det är kanske för slitet... men jag får väl stå ut en natt i så fall.

(ja, hjärna i halvdvala, vad var det jag sa?)

Trär av blodigt påslakan och upptäcker att själva täcket har ändrat färg från vitt till rött. Tvätta täcke?

- Hmm, ska jag tvätta täcket? Jamen det måste jag ju, jag tänker ju inte ligga här som en annan sårskorpa och torka fast i ett blodigt täcke heller. Och jag kan ju inte trä på nytt påslakan på en blodigt täcke. Vad klipsk jag är som har en flaska vatten vid sängen och kan tvätta täcket här. Då slipper jag ju gå till badrummet eller tvättstugan.

Tvättar täcket. Över sängen. Sängen blir blöt.
NU vaknade hjärnans alla celler och undrar vad fasen jag sysslar med. Inser att jag kommer sova i en blöt säng, men ett fortfarande blodigt täcke, för det är ganska så omöjligt att tvätta ett täcke med lite vatten från en vattenflaska. Det enda som händer är att man sprider ut blodfläcken och gör den större.
Det får bli nödlösning helt enkelt. Påslakan träs på täcket med blodet så långt ifrån mig som möjligt. Jag försöker göra det så bekvämt för mig som möjligt i den blöta sängen. Och somnar.

Här skulle den väldigt intressanta historien om blodfläcken vara över. Om det inte vore för det att den utspridda blodfläcken på täcket hade placerat sig så väl att den fläckat ner mina kritvita prydnadskuddar.
När jag vaknade i morse kunde jag inte göra annat än att uppgivet skratta. Vilket jobb jag hade skapat mig.
4 timmars skrubbande med allsköns rengöringsmedel tog det innan blodet försvann och jag lämnades med en irriterande huvudvärk.
Där låter jag den spännande berättelsen om min kamikazee-näsa ha sitt slut. SLUT!



(dagen kan bara bli bättre)
 

Tröjan, Loppan och tillvaron

Loppans stickade tröja som hon hade när det var som kallast.

Och på tal om kyla- VAD HÄNDE MED VÄDRET?!!!
Varför i hela vetet blev det plusgrader och regn. Vi är bara dagarna före jul och det såg ju så lovande ut med  frost och snö och kyla. Hoppet var högt och man tänkte jaaaaaa, kanske blir det en idyllisk och fin jul i år.

Fast jag går väl händelserna i förväg nu. Det är ju en vecka kvar och de säger att kyla ska komma tillbaka i mitten av veckan. Hör du det Gubben Väder! Bäst för dig att du kastar hit lite snö och kyla så julen blir jävligt idyllisk!!!

Det som händer annars är att Loppan ligger och fiser och luktar utedass. Pust. Första natten ifrågasatte jag min mentala status när jag placerade "buren" vid huvudändan av min säng då jaf troligen skulle avlida av gasattackerna innan morgonen.
Men jag antar att jag är härdad nu, för jag känner inte så  mycket längre.

Jag och Fanny hade en tanke om att jag (och Loppan) skulle hem till henne i fredags och har lite tjejkväll sådär. Men dels överskattade jag valpens förmåga att  hålla tätt och dels insåg jag att tjejkvällen hade antingen bestått av att jag hade suttit med Loppan i knäet hela tiden, eller jagat efter henne och Linnea. För det såg vi när Fanny och kids var här att Loppan gärna sprang efter Linnea, som inte tyckte det var lika kul att bli jagad, haha.
Men det hade varit hanterbart om hon bara hade varit mer rumsren, men vovven ägnar sig åt slentriankissning. Det är som att ho inte förstår fördelarna med att kissa utomhus, utan det är henne likgiltigt var hon gör det. Douglas var sån att han ville ut och han kämpade för uppmärksamhet för att få komma ut. Loppan däremot kan lojt traska ort till en dörr och sätta sig, men råkar jag inte se henne så kan hon traska vidare och hux flux sätta sig. Eller så går hon inte mot dörren alls utan bara sätter sig.
Sen fattar jag att hon är valp och har inte sen fysiska förmågan att hålla sig än, men hon borde ha förstått vid det här laget  att utomhus är det önskvärda. Framför allt med tanke på mängden godis och uppmuntran hon får när hon gör i från sig utomhus. Men det är som om det är henne likgiltigt var det sker.
Och en slentriankissande valp vill jag inte gärna ha med mig längre stunder för det innebär ett konstant passande och fokus, och om jag ska vara social  med vänner vill jag kunna fokusera på det och inte stirra på en valp varje sekund.

Ja, så nu ligger gasverket här bredvid mig och fräter sönder mina luktreceptorer. Och nu ser jag att hon är smutsig i öronen. Får nog ta och göra rent minsann.

Adjöden då'rå

Hundar i snö

Så typiskt att idag när kameran var fulladdad att vi har mulet väder. Kvalitén på bilderna är ju inte jättebra, men det får duga. 

Fångade Surgubben i en riktigt vacker min

Jag är så glad att se att de äntligen leker. Douglas leker visserligen mycket med munnen och lär Loppan att skälla, men det är en petitess i sammanhanget.

Trött Loppa efter en stunds rumlande i snön. 

Jag håller mina tummar att det bara är solsken från nu. Både med hundarna och när det gäller vädret. Idag är det julgodisbak som står på listan.

I väntan på ström

Jag väntar på att min kamera ska laddas upp så jag kan få lite fina bilder på Loppan och Surgubben utomhus.

Prinsessan på ärten här hemma äger det mesta just nu. För tillfället har hon lagt beslag på mitt knä så det blir lite bökigt att skriva. Jodå, så hon tar allt för sig. Och trots att Douglas är en riktig surpuppa så är hon på honom och vill leka med oförminskad energi. Hon har lite karaktär :).

Valpvakt

En veckas valpvaktande väntar. Just nu ligger hon och sover i mitt knä...
Och där har hon legat hela dagen med ett litet avbrott för en kort promenad med mig och Fjanten. Jag vet inte vad hon har hittat på det senaste, men såhär trött har hon aldrig varit hos mig tidigare. Spännande att se vad som väntar resten av veckan.

Händelser

Ja, alltså det är tyst här inne. Man kan väl säga att jag hamnat i en slags bloggtorka.Det är väl inte så att jag har mer att göra än normalt, det har bara inte blivit av att jag uppdaterat nått. 

Den sista uppdateringen var väl i november...

Hela hösten och början på vintern har varit lite annorlunda än normal kan man säga. I grunden är det körkortet som ligger och maler. Det är mitt största fokus just nu. Efter begravning och ursättning fick jag börjat med pluggandet på allvar, samtidigt som jag blev valpvakt åt Loppan. Sen blev det födelsedagar och i slutet av november hade jag äntligen läst ut teoriboken. Jag brukar läsa ganska fort, men det tog ändå förvånansvärt lång tid att läsa ut den. Den var ju ändå bara på en 300 sidor. Kan ju ha att göra med att det är ganska tråkig läsning, hehe. 

Hux flux blev det december och advent och förberedelser inför jul. Och från och med i morgon kommer jag ha Loppan här en vecka när hennes familj åker på semester. 

Här kommer hon sova förresten:

Man tager vad man haver. En gammal trådback och tre "trådhyllor" från en gammal garderob knåpades ihop till en liten sovbur. Den kanske är lite liten för en grand danois, men man brukar ju säga att de kan rulla ihop sig som en kanelbulle så det funkar nog.....

....;). Hon är en fralla. 

Nåväl, efter att jag läst ut min teoribok var det bara till att beställa en kod från trafikverket som gör att jag kan boka tid för prov. Den fick jag för ett par dagar sen och när jag kikade på nätet så verkar det tyvärr som att det inte finns några tiden förrän i mars!! Ja det skulle väl vara om någon lämnar återbud...
Jag tror minsann att mitt mål att skaffa körkort innan 2013 inte kommer lyckas. Det finns vissa tecken som tyder på det i alla fall :).
Bara att gilla läget!

Och så har jag sällskapat. Goa Fanny och Pernilla har stått ut med mig. Kalas på kalas och lite trippar var stans. Och så har jag varit helt ensam ibland. Och det ät väldigt gott det med. Så det var varit fina veckor utan bloggen. Man kan väl säga att jag njuter lite mer nu helt enkelt.

Fast det högg till lite i mig när jag vände blad i almanackan inför december. Varje år i januari när jag har en ny almanacka så skriver jag in alla viktiga datum och födelsedagar. I år var inget undantag:

Litet kalas

Vi hade ett litet minikalas igårkväll. Bara för familjen. Tanken var väl att vi skulle fira efter födelsedagarna, men lillebror ska iväg och pyttebror bor ju inte direkt i närheten. Så det fick bli igår. Och riktigt kul var det. Lyckat :D! Kändes litegrann som julafton med presentutdelning. 

Synd det hur finurligt jag har döljt min egen ålder, haha.  

Mina presenter. Helikopter av  lillebror. Trådlös mus och musmatta och ljuslykta av föräldrar.  1KG!!! Nutella av pyttebror. 

Min familj vet vilka presenter som går hem :)! Det gillas verkligen. Och än är det inte slut. Nästa vecka kommer ju själva födelsedagarna och även om det inte blir en massa presenter då så kommer det ändå bli lite firande med middag och så.  

Höstrusk

Ja nu är väl hösten här på allvar De är två-tre fina dagarna med hög och klar luft, vindstilla, blå himmel och lite frost var väl för bra för att vara sanna. Så här på måndaförmiddagen är det jämngrått och regnet öser ner och det blåser iskallt Att ta ut Fjanten på första rundan var inget jag längtade efter direkt. Som tur är ogillar han vädret lika mycket som jag så han gjorde snabbt det han skulle och sen direkt in. Att sitta inne och lyssna på regnet är i för sig ganska mysigt, men tröttsamt i längden.
Perfekt tillfälle att läsa lite teori. Jag har tyvärr inte så gott hopp om mina teorikunskaper just nu, så det kan verkligen behövas. Vägmärkena känner jag mig hyffsat säker på, men när det kommer till matematiska frågor om totalvikt, tjänstevikt, maxlaster eller hur långt bromssträckan är om man kör 50 km/h om reaktionstiden är 2 sekunder och sånt där helt obegripligt. Jag vet att nånting ökar gånger tre och nånting annat ökar gånger fyra. Bromssträckan? Reaktionstiden? Så mycket som ska pressas in i skallen!

Ja det är ju bara att sätta igång.
Tack för ordet.

Djungeltelegrafen annonserar. BAAAARN!!!

Ja natten till idag var det dags. Pernillas och Fredriks lilla Hamilton tittade fram 4 minuter i midnatt och han är givetvis bedårande. Alla mina vänners kids är självklart de vackraste ungar som finns!
Jag blir imponerad och är full av beundran för mina vänners prestationer. Det spelar ingen roll att miljoner kvinnor har fött barn i tusentals år. Det är ändå så jäkla stort när mina närmaste gör det.
Fantastiska tjejer!

Stort och miljoner grattis. Ett långt och händelserikt liv hoppas jag ligger i framtiden.

Pernilla...

Ja, nu händer det! Idag kommer nog Hamilton. De åkte in i morses och man får hoppas att det inte drar ut på tiden, så jag håller tummarna att det blir bebis idag.

Hur fort kan tiden gå egentligen?! Jag tyckte det var precis nyss som hon berättade att hon var gravid i v 6. Och nu är det dags. Heja heja!
Här i Lödöse finns en liten hejarklack :)!

Urnsättning

Ja så var det urnsättning för mormor i går. En ganska kort ceremoni där urnan sänktes ner i jorden, en dikt lästes (odalmannen) och sen var det klart.
Det kanske är lite av gravskändning, men jag var nyfiken på var urnan vägde och blev försäkrad om att det var helt i sin ordning att lyfta urnan trots att det var nere i graven.
Ett par kg vägde den och begravnings"representanten" sa att den väger kring 3-4 kg, som en nyfödd bebis.
Jag tyckte att det fanns en viss finns symbolik i det. Ens startvikt på jorden är 3-4 kg, man lever ett helt liv och sen återgår man till jorden i samma vikt.
Jag tyckte att den tanken var lite fin.  

Ja, nu är det över i alla fall. Mormors dagar är över och det enda som finns kvar är lite ägodelar och minnen.
Jag tycker inte om det oundvikliga som kommer när en släkting har dött. Gå igenom alla tillhörigheter.
I mitt huvud liknar uppdelningen av ägodelar något som Gollum skulle bli i extas över. Ser framför mig hur släktingar krälar över den avlidnes ägodelar och sliter åt sig saker girigt samtidigt som de väser och fräser åt varann.
Naturligtvis är det inte så, men känslan är ändå att dra nytta av döden och hämningslöst snoka i andras saker. Jag överlåter det gärna på andra eftersom jag blir så obekväm. På nått sätt kan jag känna att jag inte har rätt att begära ägodelar som inte uttryckligen har givits till mig. Allra helst, för mitt samvetes skull, skulle ägodelarna kremeras tillsammans med mormor, hehe. Visserligen inte genomförbart, men jag hade sluppit känna mig som om jag bara vill åt hennes saker.
Oavsett om det handlar om en byrå, ett par strumpor eller en guldring.

Logik och känslor går som bekant inte alltid ihop, haha.
Jag fattar ju också att uppdelningen av ägodelarna är ett sätt att föra något vidare, ett arv efter mormor, något som kan påminna om henne i framtiden och hjälpa en att minnas.

Jag får bara brottas med mitt ologiska samvete.
Kära mormor, pärshalsband, stickor,etuierna är ju dina. Det känns som ett lån att ha dem.

På golvet

Ja här sitter man på golvet och försöker intala sig att mattan är lika mjuk och bekväm som soffan och att rumpan inte alls håller på att domna bort. Anledningen till golvsittningen stavas Alice. Eftersom hon är en mycket liten hund och lätt kan gömma sig under bord och soffor och andra skrymslen måste jag hålla mig på en låg nivå så att jag har koll på när hon behöver kissa. Livet med en icke rumsren hund kräver en viss uppoffring från ägarna, och inte minst dagmatten haha.

Det är taskigt väder, men igår kom det en liten solglimt och då passade jag på att banka ner Tavernan i backen, så nu är det dags att börja mata fåglar.

Våran stackars vovve har fått ont i ett ben. Studsar inte lika snabbt upp som han brukar och han är lite tveksam på att gå i trappan. Vi får ge det ett par dagar, och har det inte gått över blir det en tripp till veterinären.

Inte mycket till uppdatering, men alltid nått!

Tjosan.

Alice

Ja så heter hon. Min lilla dagvalp. Hon går oftast under namnet Loppan här hemma eftersom hon hoppar och studsar som en liten loppa. Nu är hon drygt 13 veckor och börjar växa i sina öron och huvud, hehe. 

Loppa i action

Sent omsider

Ja här var det inte uppdaterat på ett tag. Jag är visserligen inte den som är mest flitig på att uppdatera, men den här gången har det varit ovanligt tyst för att vara mig.
En del saker har hänt under min frånvaro. Min mormor blev plötsligt sjuk och gick bort i slutet av september.
Kära mormor som alltid fick mig att skratta och slita mitt hår ibland. Maken till envis karaktär har jag sällan sett. Vill gärna tro att vi var lite lika. Om inte annars kändes det så :). Jag inbillar mig att vi kunde prata om det mesta. Mormor kunde utan hämningar prata om sitt och morfars sexliv med mig, haha.
77 år gammal blev hon och min sorg är inte stor. Mormor var nöjd, kände att hon inte hade mer att uppleva och mer eller mindre väntade på att få dö.
Däremot är saknaden större. Det är märkligt att skriva i imperfekt eftersom mormor är i allra högsta grad levande för mig. Det kommer bli första julen på flera år som vi firar utan mormor. Och första påsken och midsommar. Och så kommer det vara år efter år nu. Det är en tanke jag inte är riktigt kompis med än.
Men det kommer väl.

Tänker på det rim som mormors lärare skrev till henne i skolan nån gång på 40-talet när mormor efterfrågade mer böcker att läsa.

Janet läser bok på bok

därav bliver Janet klok

 Den som goda böcker känner

Saknar aldrig några vänner

Den är ganska talande för mormor, och hon kunde upprepa den versen nästan intill dödsbädden.Trots att hon inte längre mindes stora delar av sitt liv så satt detta rim envist kvar. 

Mormor - en riktig kär människa. 

Sen har det varit begravning och jag har blivit dagmatte till en liten fransk bulldog om dagarna. Just nu 13 veckor så det är en väldigt liten vild vovve jag tillbringar timmar med varje dag. 

Det får blir allt för nu.

Ett litet blomprojekt på gång. Mamma satte pelargonfrön i senvintras och över sommaren har de kämpat för sin överlevnad. Troligen har de stått för blött och för kompakt för de är ganska sorgliga stackare att se på.
Mitt projekt består i att försöka få dem att inte ge upp om livet och friska på sig lite.
Mamma hade sex plantor, jag tog tre och mamma tre. Nu ska vi se hur det går. Håll tummarna.
Om det händer nått kommer det nya bilder.

Ny speed painting

Rookie/Rocky, Malins hund fick bli avporträtterad efter Malins önskan. Det var oväntat roligt att måla hund igen. Det har ju blivit en del människor ett tag, så att måla hund var riktigt roligt

Här kan man se själva målandet:


Inte nog med det, så har jag också gjort halkan idag. Jag är så jäkla nöjd just nu!
Och trött som fasen.

Tjohej!

Nick Pitera

Jag har inte hittat min haka än...

För flera år sen tittade jag på ett par youtubeklipp av och med honom och blev stört impad.
Han är inte sämre nu!

Jösses säger jag bara.

Sparkdräkt

Om Fanny vill ha den är det en sparkdräkt till Arvid. Pippimönstrad så han kan matcha sin storasyster som har en pippimönstrad kofta.

En snubbe i min smak

Helt klart!!



Vilken jäkla skön människa :D!

Speedpainting

Phoenix Wright blev avporträtterad denna gång. Marcus frågade om jag inte kunde göra det, och jovisst. Varför inte. Har inte målat den typen av porträtt förr så det var roligt.

Här är filmen:

Hokus pokus

fillijokus och plötsligt blev det augusti!
Hur kan tiden gå så fort??

Jag tycker sommaren knappt har börjat, och rent temperaturmässigt är det ju så också. Vi hade väl nån vecka i maj när det var varmt... och så hade vi ett par dagar förra veckan som var ok. Men annars så har tempen legat på 20, molnigt och regnigt och vissa dagar riktigt blåsigt.
Man blir ju deppad på den här sommaren.
Går och längtar i 8-10 månader efter sol och värme, och så får man det här...! För att nyttja mina enelska kunskaper: Not Fair!

Tyvärr finns det inget att göra åt det, så jag får väl bara suga åt mig de sista dagarna innan hösten kommer och sen bara stå ut genom vintern. Och hoppas att det åtminstone blir en kall och snöig vinter så man kan bli barn på nytt och åka pulka. Och bygga snögubbar.

Jag har inte en tanke på att bli för vuxen och gaggig än. I går spenderade jag och grannen en god stund med att vara gräsblåsorkester för hela kvarteret.  Det var så vackert att folk gick man ur huse för att njuta av konserten. Eller så gick de ut för att se vart oljuden kom i från 


Annars tittar jag mest på OS. Har tittat på det mesta, men eftersom jag inte är så mycket för lagsporter har mitt tittande begränsats något, men en del rodd, simmning, fälttävlan, gymnastik, beachvolley (ok lite lagsport men man kan ju inte vara helt konsekvent alla gånger), judo och lite sånt har det ändå blivit.

Jag har gjort en speedpainting också. Men tuben vill inte ladda upp den. Laddar till 27% innan den lägger av med anledningen att det skulle vara nått tekniskt fel eller nått. Irritationsmoment.

Renovera mera

Anledningen till min tystnad här på bloggen stavas renovering. Mina föräldrar var iväg på semester förra veckan och i brist på att ha något att göra tänkte jag renovera åt dem som en överraskning tills de kom hem. Ja nån överraskning var det väl inte riktigt eftersom jag var tvungen att höra med dem om de ville ha renoverat, men de visste inte hur jag tänkte renovera. Vilka färger och mönster och sådär. 

Min tanke var att jag skulle använda lite av det vi hade hemma i tapetväg och färgväg, så det var ganska självskrivet att hallen (renoveringsobjektet) skulle gå i grått.

Tog dess värre ingen bild från allra första början utan får nöja mig med startbilden efter att taket är betsat och den gamla tapeten börjat rivas ner.

Utrymmet ovanför trappan. Jag kan med lätthet säga att det är det svåraste jag gjort i renoveringsväg. På stegarna hade jag två masonitskivor som jag balanserade på när jag betsade, målade, tog ner- och satte upp tapeter. Stegarna vilade på en 3 cm bred kant och allting gungade oroväckande hela tiden,. 

Efter att listerna fått färg

Golvet efter slipning

Grundmålat

Målat med täckfärg, ljusgrått, samma som trappan.

Tapetsering. Min gamla mönstertapet blir fond till de övriga väggarna en enkel grå nyans. 

Färdigtapetserat (man kan nästan tro att bilden är svartvit, haha)

Klart! Mäblerna är samma som tidigare, slitna och hemska, men de får duga. Tavlorna är tidningar från -44 och -45 som berättar om Hitlers och Goebbels självmord och krigsslutet, lampan åkte vi snabbt och köpte på Ikea och ljushållaren är mammas 40-årspresent som aldrig hittat en plats här i huset. Nu fick en en comeback. 

Så det är vad jag har gjort. Jag har också renoverat en liten hylla åt Fanny. Marcus vill att jag ska göra en speedpainting, så den ska jag ta tag i. Och Fanny har bokat in mig för golvläggning och tapetsering. Och just det ja, jag måste ju fortsätta med körkortet också.

Och igår fick jag äntligen pratat lite med våran nya granne. Supertrevlig och rolig! hon ska ha barn i november!

Djungeltelegrafen annonserar: BAAAAAAAAARN!!!!

Ja, nu var det dags! Två veckor tidigt föddes Fannys och Kjells andra barn. Arvid!
På min namnsdag dessutom! Vilken perfekt dag att födas på! Stort, stort grattis och många kramar. Är så glad just nu!

Speed painting

Målad i vattenakvarell. Första gången jag gjort en sådan bild i svartvitt. Jag är nästan nöjd. Det är nått med munnen som stör mig. Och håret blev inte helt enligt originalet, men det är inte så farligt. Men det är nått med munnen....

Talande tystnad

Ja här har det varit tyst. Mycket tyst.
Mest beror det på att jag har gjort en ny speedpaitning. Det är så mycket roligare att måla när man filmar. Det är kul att se hur jag gör när jag målar, för när jag är mitt i målandet tänker jag inte på vilken "struktur" eller teknik jag har för målandet. När jag ser hela målandet ovanifrån blir det mycket tydligare för mig på vilket sätt jag arbetar. Inte för att jag kan göra så mycket med den informationen utan det är mest en rolig iakttagelse.

Vem det är jag målat presenterar jag sen när jag slänt upp filmen på tuben.Men det är ett efterfrågat porträtt. Nåja efterfrågat är väl lite väl starkt uttryck, en person frågade om mina nästa målning inte kunde bli den här (eller ett dubbelporträtt på två andra), och jovisst. Det är kul att det finns ett litet intresse.

Nu renderas filmsnutten i alla fall. Denna väntan...!

Trädgård och Fjant

Tänkte uppdatera lite om trädgården. Det kan vara på sin plats. Det var ju ett tag sedan sist om man säger så.Framsidan är så gott som färdigplanterad, nu ska det vara växa ihop så det blir lummigt. 

En liten bit av framsidan

En lite större bit av framsidan

Närbild på alunrotblommor (jättefina i mitt tycke)

Nytt perspekiv-favorti. Alunrotblomma

Pion. Äntligen blommar de. En månad för sent... 

Min bonsaibjörk. Jag har kapar de nya skotten och lövat av det för andra gången i år. Nu ska jag inte röra det mer. Jag har gått hårt åt det igår.

En ensam och övergiven pysslingkrage mitt i gräsmattan. Det har tur att den står på det nysådda annars hade det blivit nedklippt för längesen. 

Mina ynkliga tomater. Allting växer segt i år. Alla bär är dessutom mycket surare än vanligt. Inte ens de rödaste jordgubbarna är särskilt söta. Syrligen som bäst. Annars sura. Tror det är bristen på som och värme.

Och slutligen en bild på Fjanten som lyckas få till en go min. Synd bara att han blev suddig, men men. Man kan inte får allt. 

Åka åka åka bil bil bil

Tänk dig den rubriken till melodin av "Säng" av Galenskaparna. Det är så jag föreställer mig det.
Idag har man varit på äventyr minsann. Till och med Douglas har fått flänga runt idag.

Jag ock mor åkte till mormor tillsammans med Fjant i morse. Efter ett par timmar där åkte vi till moster, och megamesen flydde fältet för de läskiga tikarna som kom farande och ville leka. Det var kul att se lite omvända roller. annars är det ju alltid han som är först fram och tvingar på sitt sällskap. Nu fick han ju en dos av egen medicin och det tyckte han var läskigt.
Mias vovvar som är så goa!

Douglas är verkligen en fjant och megames i ordens sanna bemärkelse.

Från Mia for vi vidare till vårt gamla gamla hus. Kände knappt igen mig alls. Vissa träd kände jag ju igen, men annars var det inte mycket och kittlade minnet. Men vi var inte där så länge heller, eftersom Fjanten var i bilen. Så det blev bara en snabb kik innan vi gav oss ut på vägarna igen. Effter npgra depåstopp till var vi hemma igen.

Douglas var förvånansvärt duktig i bilen. Höll sig tyst och lugn tills jag svängde. Då började det gnällas. Antar att han inte riktigt gillade g-krafterna.

En alltigenom god dag.
Goddag!

Lite midsommar

Ja det blir inte mycket midsommar. Dels är den över för ungefär hundra år sen och dels blev det inte många bilder. Ett par ego-bilder från själva midsommar, med krans. Och ett par från söndagen när mormor var här. Jag valde dessa för att åskådliggöra min midsommar.

Var är din krans?!!

Så tittar vi in i kameran och ser glada ut...

Man kan nog inte påstå att vare sig jag eller mormor har vidare god tajming eller ser vart kameran är.
Men vi har i alla fall väldigt roligt ihop (även om det kanske inte syns på bilden). Det var roligt att ha henne är i alla fall. Jag och mormor är nämligen hyffsat lika så vi skrattar ikapp när vi ses.

Ja mer än så blev det inte. Inga kort på midsommarluncher, glada skratt och dans kring midsommarstång. Vi hade dessutom ingen stång så det vore väl märkligt om det dök upp en sån bild i så fall...

Nu har vi i varje fall lite sommar igen. I ett par dagar har det varit sommarvarmt, en sådär 22-24 grader och lite halvsoligt. Jag försöker hitta på något att göra utomhus. Igår hade jag planteringsdag. Det var 30 % på perenner på Wäxthuset så jag köpte på mig och knödde ner i framsidans rabatt så nu är den klar. Det ska bara växa i hop sig och bli alldeles lummig. Har också rensat lite ogräs och våldgästat Pernilla i dagarna.
Pang bom frågade hon om jag ville vara brudtärna på hennes och Fredriks bröllop (2014). JA! ropade jag. Det är klart jag vill. Så nu ska man sätta sig in i vad det innebär. Det är tur att jag har två år på mig att lära mig uppgiften :).

Riktigt härliga dagar!

Speedpainting

Japp, minanya speedpainting är klar. Denna gång är motivet Ryan Stiles! Funderar på om jag ska speedpainta mer. I så fall är nästa figur självskriven. Min största favorit!

Klar speedpainting

Jodå, jag har en klar speedpainting som bara väntar på att få se dagens ljus.
Filmen är speedad och klar. Det enda som fattas är musik! Jag kan inte visa eländet förrän jag hittat musik som passar.
Jag tänkte först ta nån musik från whose line eller improv a ganza, men den här kära snubben behagar inte sjunga mer än max en minut i sträck. Jag behöver i varje fall två. Och inte hittat jag nån låt om honom heller.
Så det blir till att försöka hitta nån annan låt som inte är relaterad till honom, men som ändå är beskrivande på nått sätt. Upptempo, lite humoristisk och glad sådär. Bövlans svårt är det. Och störande eftersom det drar ut på tiden. Jag vill kunna bli klar!

Ja, det är väl bara att leta vidare och se om det finns nått som passar. Tänte först på I'm sexy and I know it, men när jag såg framför mig hur det skulle se ut ramlade jag av stolen gapskrattandes, så den tanken föll bort lika fort som den kom.
Krångel krånel. Inte trodde jag att mitt största problem skulle vara musiken!

Förresten så är det midsommar idag. Dagen blev inte om planerat. Mor fick fara till sjukhus för lite prover så vi fick skjuta upp mormors besök till på söndag. Är riktigt nöjd med årets krans i alla fall. 

MUUUUSIIIIIIK!

Körtimmar

körtimme nummer 8 ½ är avklarad. Har 1 ½ timme kvar som är betald. Sen har jag kört klart för ett tag. Beroende på om jag klarar uppkörning då förstås.
Men när den blir vet jag inte. Några saker måste fixa innan dess. Halkan. Och teorin.
Jag har inte pluggat tillräcklig teori, så det måste jag göra. Skyltarna kan jag (till stor del i alla fall), men det är andra regler som är lite lösa. Men det ska pluggas in. Hjärnan ska expandera så den knackar på kraniet av all ny information.

Och svart så är det midsommar! Mormor ska hit så bilder kommer det bli!

Whose line och whose line

Ja whose line ja. Tänka sig att dte är 6 år sen redan jag fann dem. Klippen på lekarna i whose line. Av och till genom åren har jag återkommit till dem och sett dem igen. Och igen. Och igen. Tillslut har jag kunnat dem utantill. Den amerikanska versionen vill säga.

Till min oförställda glädje upptäckte jag för nån månad sen att vartenda avsnitt från US whose line finns på tuben. Det är drygt 220 avsnitt. Jag har sett vartenda ett! Och jag har skratta så jag inte behöver träna magmusklerna! Snabbt gick det också. Plötsligt hade jag sett klart alla säsonger nu härom dagen, så nu har jag gått in för att se alla UK avsnitt också.
Det var ju där serien började en gång i tiden. Anno 1988 sändes det första avsnittet, och sen flyttade serien till US nån gång sent 1990-tal.

Jag har kommit så långt att jag är i slutet av andra säsongen. Om jag ska jämföra de två så kan jag inte göra det riktigt rättvist eftersom UK versionen helt enkelt är så gammal att mycket utav skämten är byggda på sånt som hände då, och som jag inte ar en aning om eftersom jag var 3 år gammal -88. Men mycket är otroligt roligt, även om det stundvis är en helt annan humor än US versionen. Ska man hårdra det så fokuseras det mer på det språkliga och litterära och satiriska i UK versionen, medan det är lite mer fysiskt och "lätt" humor i US.

 Oavsett skillnaderna är det riktigt roligt i alla fall, och jag förvånade faktiskt mig själv exakt hur mycket jag uppskattade US-deltagarna när jag i ett av UK-avsnitten läste Greg Proops och mer eller mindre fjolligt tjöt "PROOOOPS" och började klappa händer som en fånig wannabe.
För att inte tala om hu löjlig jag gjorde mig när jag läste Ryan Stiles i ett annat avsnitt.
Jag ljuger inte när jag säger att jag mer eller mindre hoppade upp från stolen, skrek "RYYYAAAAAAAAAAAAAN" och började dansa innan jag insåg hur jäkla löjligt var bar mig åt och började istället skratta hysteriskt åt min egen reaktion att jag var tvungen med att vänta att se avsnittet.
Och tänk då hur min omedelbara reaktion kommer bli när jag först ser Colin Mochries namn. Jag lär väl springa ärevarv och slita fram en trumpet att tuta i, haha. Min stora Whose line-favorit!

Jag är nog inte helt mentalt sund när allt kommer omkring...

Nu lite mer whose line.

MUMS!

Så god att man smäller av. Rent ljuvlig! Slår marabous andra chokladbitar med hästlängder! Jag kräver att den genast görs i XL-förpackning och blir standard i ICA Matkassen här i Lödöse!
MER STARBAR!