Det blir ingen redovisning av melodifestivalen.
Jag haft en del att pyssla med, och nu tycker jag att det är lite sent att skriva.
Ett kort omdöme bra.
Det var ganska bra och LUUK var bäst givetvis.
Det som jag har sysslat med under de senaste dagarna är nytt piano. Monterade och kunde spela i fredags. Undertbart och fantastiskt.
Jag och yngste bror började riva ut hans rum för att göra om det riktigt jäkla snyggt, och det blev det.
Men lilla bror är ganska svag i armen¨så när det kom till att spackla, slita och måla så var det nästan idel klaganden. "aj, min arm", "vad tungt" osv.
Han tycker inte om att renovera.
Jag älskar det! Gick in för det med liv och lust. Spackla,slipa, maskera, måla, allt är lika kul.
Vi hade spacklat och slipat klart i lördags, i söndags målade vi två ggr. Och i måndags medan bror var i skolan så färdigställde jag rummet.
Målade en tredje gång, baxade in den stora tresitsoffan, fåtöljen, en bänk att ha tv:n på och hans stenålderstv som väger en 250 kg.
Rummet är döläckert. Mörkrött.
Snyggt som fasen.
Idag är jag trött och "Oj oj oj" kommer ifrån att jag har en dödsdom vilandes på mig. I morn kommer den verkställas.
Lev väl!
tisdag 27 februari 2007
onsdag 21 februari 2007
Sorg
Sorg och förtvivlan. Pianot kom inte hem igår. Tyvärr var de slut, men det kommer in nya på torsdag (i morgon). Men då är inte kära far hemma, så på fredag får vi hem det nya fina pianot.
Det gamla pianot står ute i garaget och jag knäcker snart mina fingrar i frustration över att jag inte kan öva på Für Elise.
Men på fredag smäller det. Jihaaa!
måndag 19 februari 2007
Ny hundbild
Ytterligare en hundbild ser dagens ljus. En dogue de bordeaux har jag för mig rasen stavas.
Tredje melodifestivalen.
Jo, jag vet att jag är ett par dagar sen, men bättre sent än aldrig.
Förresten så fick jag glada nyheter jag tänkte berätta om innan jag redovisar den tredje melodifestivalen.
Efter mycket om och men så har mamma övertygats om att skaffa ett el-piano iställer för ett akustiskt (skriver man så?). Superglad! Slippa hålla på och stämma. Pianot kommer hem på tisdag (förhoppningsvis) och det här kommer bli årets höjdpunkt =).
Nåväl, här kommer redovisningen av melodifestivalen.
Låt nr. 1 'Cara Mia' med Måns Zelmerlöw
Verserna är urdåliga. Monotoma och man hör knappt vad Måns sjunger. Men det repar sig när man kommer till refrängen. När Måns sjunger ut i högre toner kommer han till sin rätt.
Hela låten är någon slags disco-latino-stil. Ingen av de stilarna är mina favoriter, men låten är ändå helt ok.
Känns dock som om det var två olika låtar som man försökt pussla ihop utan att man lyckats riktigt.
Låt nr. 2 'Drop dead' med Missmatch
Inte bra, nej inte bra alls.
Båda tjejerna hade mått bra av en röstcoach. Den ena fåsar och sväljer ord, den andra så så gäll att det inbland skär i mina öron. Passar inte ihop med varandra och passar inte ihop med låten. Kan tänka mig att en sån här låt spelas på ett träningspass.
Låt nr. 3 'Live Forever med' Magnus Carlsson
Anar jag disco?
Typisk en sådan här melodi kan jag tänka mig att svenska producenter slänger in som startmelodi i typ Sailor Moon eller liknande.
Det är för mycket falsett för herr Carlsson. Kära Magnus kan inte nyttja sitt fulla register och jag hade gärna hört lite mörkare toner. Magnus har både sjungit bättre och klätt sig bättre.
Låt nr. 4 'I mina drömmar' med Sheida
Låtsasspel igen?!
Varför är sångerskan klädd som om hon vore på countryfestival? Beröm för stämmor, men själv tycker jag inte den här sortens musik är särskillt tilltalande.
För mycket gälla toner av intstrumenten. En massa plingplong.
Jag hör knappt skillnad på vers och refräng.
Låt nr. 5 'The Arrival' med The attick feat.Therese
Den allmäna stilen i år måste vara disco!
Och eftersom disco inte är en favoritgenre hos mig så skulle jag ljuga om jag sa att jag gillade låten.
Therese höll en väldigt fin hög ton, men skulle önska att hon höll den längre.
Den enorma cd-skivan var en rolig idé. Stilen känns BWO.
Låt nr. 6 'When the night comes falling' med Sebastian.
Varför ska det vara en äkla massas låtsasspel hela tiden. Låter lite grann som The Ark.
Sebastian ser ut att vara en blandning av Darin och Peter Jöback, och han ser ut att vara över 30 år gammal.
Kläderna lämnar mycket att önska, men efter första refrängen tänker jag inte så mycket på det längre. Strålande.
Låt nr. 7 'För att du finns' med Sonja Alldén.
Skönt att äntligen slippa discot. Wow, Sonja har garanterat starfältes bästa röst. Innan Christer Björkman sa att hon hade skrivit låtar till t.ex Shirly Clamp så tänkte jag faktiskt att Sonja lät lite som Shirly och att låten var en typisk Shirly-låt. Det första jag tänkte på när jag såg klänningen var Molly i den lilla melodifestivalen.
Sonja hade varit ännu bättre om hon hade gått upp till högre toner.
Har hon snott Carolas fläkt?
låt nr. 8 'Jag måste kyssa dig' med Nanne.
Nanne har garanterad haft snyggare kläder. dessutom tycker jag att det kan vara dags att ända frisyr. Den tjocka lyggen hon har passar inte riktigt på Nanne.
Fick de slut på ord, är det därför hon sjunger Aha efter varje mening i versen.
Väldigt bra refräng.
LUUK ÄR SNYGG OCH UNDERBAR.
STRÅLANE. VAD MER KAN JAG SÄGA?
MER AV LUUK. MERA MERA!!!
Förresten så fick jag glada nyheter jag tänkte berätta om innan jag redovisar den tredje melodifestivalen.
Efter mycket om och men så har mamma övertygats om att skaffa ett el-piano iställer för ett akustiskt (skriver man så?). Superglad! Slippa hålla på och stämma. Pianot kommer hem på tisdag (förhoppningsvis) och det här kommer bli årets höjdpunkt =).
Nåväl, här kommer redovisningen av melodifestivalen.
Låt nr. 1 'Cara Mia' med Måns Zelmerlöw
Verserna är urdåliga. Monotoma och man hör knappt vad Måns sjunger. Men det repar sig när man kommer till refrängen. När Måns sjunger ut i högre toner kommer han till sin rätt.
Hela låten är någon slags disco-latino-stil. Ingen av de stilarna är mina favoriter, men låten är ändå helt ok.
Känns dock som om det var två olika låtar som man försökt pussla ihop utan att man lyckats riktigt.
Låt nr. 2 'Drop dead' med Missmatch
Inte bra, nej inte bra alls.
Båda tjejerna hade mått bra av en röstcoach. Den ena fåsar och sväljer ord, den andra så så gäll att det inbland skär i mina öron. Passar inte ihop med varandra och passar inte ihop med låten. Kan tänka mig att en sån här låt spelas på ett träningspass.
Låt nr. 3 'Live Forever med' Magnus Carlsson
Anar jag disco?
Typisk en sådan här melodi kan jag tänka mig att svenska producenter slänger in som startmelodi i typ Sailor Moon eller liknande.
Det är för mycket falsett för herr Carlsson. Kära Magnus kan inte nyttja sitt fulla register och jag hade gärna hört lite mörkare toner. Magnus har både sjungit bättre och klätt sig bättre.
Låt nr. 4 'I mina drömmar' med Sheida
Låtsasspel igen?!
Varför är sångerskan klädd som om hon vore på countryfestival? Beröm för stämmor, men själv tycker jag inte den här sortens musik är särskillt tilltalande.
För mycket gälla toner av intstrumenten. En massa plingplong.
Jag hör knappt skillnad på vers och refräng.
Låt nr. 5 'The Arrival' med The attick feat.Therese
Den allmäna stilen i år måste vara disco!
Och eftersom disco inte är en favoritgenre hos mig så skulle jag ljuga om jag sa att jag gillade låten.
Therese höll en väldigt fin hög ton, men skulle önska att hon höll den längre.
Den enorma cd-skivan var en rolig idé. Stilen känns BWO.
Låt nr. 6 'When the night comes falling' med Sebastian.
Varför ska det vara en äkla massas låtsasspel hela tiden. Låter lite grann som The Ark.
Sebastian ser ut att vara en blandning av Darin och Peter Jöback, och han ser ut att vara över 30 år gammal.
Kläderna lämnar mycket att önska, men efter första refrängen tänker jag inte så mycket på det längre. Strålande.
Låt nr. 7 'För att du finns' med Sonja Alldén.
Skönt att äntligen slippa discot. Wow, Sonja har garanterat starfältes bästa röst. Innan Christer Björkman sa att hon hade skrivit låtar till t.ex Shirly Clamp så tänkte jag faktiskt att Sonja lät lite som Shirly och att låten var en typisk Shirly-låt. Det första jag tänkte på när jag såg klänningen var Molly i den lilla melodifestivalen.
Sonja hade varit ännu bättre om hon hade gått upp till högre toner.
Har hon snott Carolas fläkt?
låt nr. 8 'Jag måste kyssa dig' med Nanne.
Nanne har garanterad haft snyggare kläder. dessutom tycker jag att det kan vara dags att ända frisyr. Den tjocka lyggen hon har passar inte riktigt på Nanne.
Fick de slut på ord, är det därför hon sjunger Aha efter varje mening i versen.
Väldigt bra refräng.
LUUK ÄR SNYGG OCH UNDERBAR.
STRÅLANE. VAD MER KAN JAG SÄGA?
MER AV LUUK. MERA MERA!!!
torsdag 15 februari 2007
Pyttebrors födelsedag.
Var det igår han fyllde år?
De senaste dagarna har varit helskumma. Ingenting har verkat verkligt. Tidsuppfattningen har varit bortblåst och allting ligger i dimma.
Jo, nu när jag sett på almanackan så ser jag att den 14:e var igår. Och därmed pyttebrors födelsedag.
Den lilla puttefnaskern fyllde 17.
Kära far väckte mig kvart i fem. På morgonen alltså. Klockan fem stampade vi alla upp för trappen in i broders rum och utstötte orala ljud som skulle föreställa "ja må han leva" . Efter detta mycket njutbara framträdande med vackra morgon-rossliga röster så var det dags att öppna paket. Förövrigt var bara jag som fortsatte sången till sitt slut. Pappa och äldste bror slutade efter "ja må ha...", mamma fick någon form av hjärnstillestånd. Hon glämde att hålla ansiktets alla muskler i styr, så haka och huvud hängde och resten av låten sluddrades fram i oigenkännbarhet. Min höga klara stämma räddade framträdandet.
Födelsedagsbarnets paket bestod av två kalsonger linadade runt en termos vari det låg lite pengar.
Precis vad gossebarnet önskade sig.
05.15 slutade firandet. Fader och äldste broder gick iväg till sina arbeten, jag gick och la mig.
När dagen började på riktigt hann jag bara säga grattis på födelsedagen en gång till bror innan Lennart ringde. Han upplyste käre bror att bussen stod med dragläge på kopplingen och väntade honom (han skulle åka iväg på nått läger). Broder drabbades då av samma åkomma som mor ett par timmar tidigare.
Bror kunde inte i sin vildaste fantasi hur han kunde få det till att bussen skulle gå kl 17.00 (som han trodde) när det stod 10.20 på lappen han fick.
Så mycket för den mogna, tuffa och snygga 17-åringens hjärnkapacitet.
Ibland är det bra med föräldrar. Fastän mor får utstå hätskhet, tykenhet och oförskämdhet från sin yngste son så erbjöd hon sig att köra honom.
Hoppas han har vett nog att tacka henne ordentligt och köpa henne en fin tackpresent.
När det gäller födelsedagsfirande så är jag glad att det här väckandet på morgonen ÄNTLIGEN är slut. De tre pain in the ass-dagarna i november har fått sitt slut.
Det här kunggörandet har jag längtat efter i flera år.
Jag kan inte minnas en enda födelsedag där jag sett fram emot att bli väckt klockan 5 med bricka på sängen.
Så långt jag kan minnas har jag bara varit nerös och orolig (vaför kan man fråga sig) och när jag blev äldre så tyckte jag bara det var jobbigt att bli väckt så brottsligt tidigt.
Nej, nu ska jag käka lunch, måla och fundera litegrann.
Vissa saker måste få ett slut. Det gäller bara att välja.
De senaste dagarna har varit helskumma. Ingenting har verkat verkligt. Tidsuppfattningen har varit bortblåst och allting ligger i dimma.
Jo, nu när jag sett på almanackan så ser jag att den 14:e var igår. Och därmed pyttebrors födelsedag.
Den lilla puttefnaskern fyllde 17.
Kära far väckte mig kvart i fem. På morgonen alltså. Klockan fem stampade vi alla upp för trappen in i broders rum och utstötte orala ljud som skulle föreställa "ja må han leva" . Efter detta mycket njutbara framträdande med vackra morgon-rossliga röster så var det dags att öppna paket. Förövrigt var bara jag som fortsatte sången till sitt slut. Pappa och äldste bror slutade efter "ja må ha...", mamma fick någon form av hjärnstillestånd. Hon glämde att hålla ansiktets alla muskler i styr, så haka och huvud hängde och resten av låten sluddrades fram i oigenkännbarhet. Min höga klara stämma räddade framträdandet.
Födelsedagsbarnets paket bestod av två kalsonger linadade runt en termos vari det låg lite pengar.
Precis vad gossebarnet önskade sig.
05.15 slutade firandet. Fader och äldste broder gick iväg till sina arbeten, jag gick och la mig.
När dagen började på riktigt hann jag bara säga grattis på födelsedagen en gång till bror innan Lennart ringde. Han upplyste käre bror att bussen stod med dragläge på kopplingen och väntade honom (han skulle åka iväg på nått läger). Broder drabbades då av samma åkomma som mor ett par timmar tidigare.
Bror kunde inte i sin vildaste fantasi hur han kunde få det till att bussen skulle gå kl 17.00 (som han trodde) när det stod 10.20 på lappen han fick.
Så mycket för den mogna, tuffa och snygga 17-åringens hjärnkapacitet.
Ibland är det bra med föräldrar. Fastän mor får utstå hätskhet, tykenhet och oförskämdhet från sin yngste son så erbjöd hon sig att köra honom.
Hoppas han har vett nog att tacka henne ordentligt och köpa henne en fin tackpresent.
När det gäller födelsedagsfirande så är jag glad att det här väckandet på morgonen ÄNTLIGEN är slut. De tre pain in the ass-dagarna i november har fått sitt slut.
Det här kunggörandet har jag längtat efter i flera år.
Jag kan inte minnas en enda födelsedag där jag sett fram emot att bli väckt klockan 5 med bricka på sängen.
Så långt jag kan minnas har jag bara varit nerös och orolig (vaför kan man fråga sig) och när jag blev äldre så tyckte jag bara det var jobbigt att bli väckt så brottsligt tidigt.
Nej, nu ska jag käka lunch, måla och fundera litegrann.
Vissa saker måste få ett slut. Det gäller bara att välja.
söndag 11 februari 2007
Ny bild
Yorkshireterrier den här gången. Målad i akvarell. Klar igår egentligen, men jag orkade inte ladda upp den.
lördag 10 februari 2007
Melodifestival 2
Så var det dags för melodifestivalen igen.
Överlag kan man konstatera att folk den här veckan hade satsat lite mer på utseende. Fina kläder (för det mesta), smink och hår, vackert vackert.
Startfältet var dessutom mycket, MYCKET bättre än förra veckan.
Nåväl. Redovisning.
Låt nr.1 'Rainbow star' med Regina Lund.
Hon hlåsar och väser fram låten. Jag är inte känt dör att bruka lyssna på texterna i låtarna, men Regina gjorde det totalt omöjligt att ens förstå något annat än 'rainbow star' (sjäng hon det? jag minns inte). Låten i sig låter som filmmusik eller reklammusik till my little pony eller barbie. Man kan undra om Regina & co var inspererade av Fugelsang (stavning?) med sina vita dräkter. Men jag gillar de röda vantarna.
Låt nr.2 'Trying to recall' med Marie Lindberg.
Spelar hon på riktigt? I så fall så ett stort plus för fint gitarrspel. Hon sjunger enkelt och klart med en liten ledsam underton. Rena toner och myclet behaglig att lyssna på. KÄnns skänt efter all musik med förvrända röster, falska toner och blipp bliopp tjong tjong bakgrundsmusik.
Låt nr.3 'Amanda' med Jimmy Jansson.
Åter igen låtsasspelas det på scen. Tre stycken speedade bröderna Herreys inledes låten som man kan höra redan nu platsar bland discoskivan 2007 (som kommer spelan på alla skoldiscon i år). En salig blandning av Hellström-komp och hej hej monika. Första låten med tonartshöjning, värt att notera. Jimmy ser ut som ett typisk flick-idol, alla 12-åringar dreglar över honom.
Låt nr.4 'What's your name' med Cosmo4.
Han inte jag hört den här låten förr? Nynnade med hela låten från början tillslut, en låt som förövrigt var renodlad pop, vilket är en musikstil som jag inte gillar så värst mycket.
Låt nr.5 'Allt vi en gpng trodde på' med Lustans Lakejer.
Fyra medelålders herrar som försöker bli tonårsidoler. Skrattretande. De har tillochmed en variant av bransta city släckers-klappen. När 50-åriga gubbar sjunger om 'flickor' och betonar ord som 'oskuld' och dessutom heter Lustans Lakejer , bör man se upp.
'Sätta flickors hjärtan i brand', yeah right!
Låt nr. 6 'Kom' med Jessica Andersson.
Vad har hänt med hennes röst? Låter som ett barn ungefär. Känns som låten ligger för högtr för henne.
Jag gillar låten i alla fall. Tycker den är bra, och Jessica gjorde en strålande tonartshöjning.
Låt nr. 7 'Första gången' med Anne-Lie Rydé och Svante Thuresson.
Jazzballad från 60-talet. Precis en sån här låt tänker jag att en gammalt underhållningsband spelade på restauranger för en sisådär 50 år sedan. Klänningen klär inte Anne-Lie alls.
Svantes svar på tal var klockren.
Låt nr. 8 ' The worrying kind' med The Ark.
Jag har aldrig gillar The ark.
Här är det åter låtsaspel som gäller och låten är Abba all over again (tycker jag). Beröm för kläderna. Detta är garanterat de första biodraget jag kommer minnas från den här omgången.
Låter lite boogie-woggie, därför bli det lite paradoxalt när ola skruttar omkring u sin korta silmerkavaj och vida byxor. Stilarna stämmer inte med varandra och derför blir resultatet bra. Och konstigt nog så sitter jag och gungar med i låteg. Gillar den faktiskt.
KUNGEN!
Luuk, Luuk. UNDERBARA Luuk. FANTASTISKA Luuk. STRÅLANDE Luuk.
Snygg som tusan i Jessicas gamla avlagna kläder. En läckerbit i lyxförpackning.
Vem kan inte älska Luuk? Han gör allting med glans. Han verkligen i sitt esse. En njutning för ögat.
Han är mer än halva anlednigen till att jag hänger mig fast vid melodifestivalen i år.
Underbara Luuk. Hoppar du får MÅNGA fler uppdrag i tv så hela sverige, nej världen kan få skåda denna gudabenådade människa.
LEVE LUUK!!
Överlag kan man konstatera att folk den här veckan hade satsat lite mer på utseende. Fina kläder (för det mesta), smink och hår, vackert vackert.
Startfältet var dessutom mycket, MYCKET bättre än förra veckan.
Nåväl. Redovisning.
Låt nr.1 'Rainbow star' med Regina Lund.
Hon hlåsar och väser fram låten. Jag är inte känt dör att bruka lyssna på texterna i låtarna, men Regina gjorde det totalt omöjligt att ens förstå något annat än 'rainbow star' (sjäng hon det? jag minns inte). Låten i sig låter som filmmusik eller reklammusik till my little pony eller barbie. Man kan undra om Regina & co var inspererade av Fugelsang (stavning?) med sina vita dräkter. Men jag gillar de röda vantarna.
Låt nr.2 'Trying to recall' med Marie Lindberg.
Spelar hon på riktigt? I så fall så ett stort plus för fint gitarrspel. Hon sjunger enkelt och klart med en liten ledsam underton. Rena toner och myclet behaglig att lyssna på. KÄnns skänt efter all musik med förvrända röster, falska toner och blipp bliopp tjong tjong bakgrundsmusik.
Låt nr.3 'Amanda' med Jimmy Jansson.
Åter igen låtsasspelas det på scen. Tre stycken speedade bröderna Herreys inledes låten som man kan höra redan nu platsar bland discoskivan 2007 (som kommer spelan på alla skoldiscon i år). En salig blandning av Hellström-komp och hej hej monika. Första låten med tonartshöjning, värt att notera. Jimmy ser ut som ett typisk flick-idol, alla 12-åringar dreglar över honom.
Låt nr.4 'What's your name' med Cosmo4.
Han inte jag hört den här låten förr? Nynnade med hela låten från början tillslut, en låt som förövrigt var renodlad pop, vilket är en musikstil som jag inte gillar så värst mycket.
Låt nr.5 'Allt vi en gpng trodde på' med Lustans Lakejer.
Fyra medelålders herrar som försöker bli tonårsidoler. Skrattretande. De har tillochmed en variant av bransta city släckers-klappen. När 50-åriga gubbar sjunger om 'flickor' och betonar ord som 'oskuld' och dessutom heter Lustans Lakejer , bör man se upp.
'Sätta flickors hjärtan i brand', yeah right!
Låt nr. 6 'Kom' med Jessica Andersson.
Vad har hänt med hennes röst? Låter som ett barn ungefär. Känns som låten ligger för högtr för henne.
Jag gillar låten i alla fall. Tycker den är bra, och Jessica gjorde en strålande tonartshöjning.
Låt nr. 7 'Första gången' med Anne-Lie Rydé och Svante Thuresson.
Jazzballad från 60-talet. Precis en sån här låt tänker jag att en gammalt underhållningsband spelade på restauranger för en sisådär 50 år sedan. Klänningen klär inte Anne-Lie alls.
Svantes svar på tal var klockren.
Låt nr. 8 ' The worrying kind' med The Ark.
Jag har aldrig gillar The ark.
Här är det åter låtsaspel som gäller och låten är Abba all over again (tycker jag). Beröm för kläderna. Detta är garanterat de första biodraget jag kommer minnas från den här omgången.
Låter lite boogie-woggie, därför bli det lite paradoxalt när ola skruttar omkring u sin korta silmerkavaj och vida byxor. Stilarna stämmer inte med varandra och derför blir resultatet bra. Och konstigt nog så sitter jag och gungar med i låteg. Gillar den faktiskt.
KUNGEN!
Luuk, Luuk. UNDERBARA Luuk. FANTASTISKA Luuk. STRÅLANDE Luuk.
Snygg som tusan i Jessicas gamla avlagna kläder. En läckerbit i lyxförpackning.
Vem kan inte älska Luuk? Han gör allting med glans. Han verkligen i sitt esse. En njutning för ögat.
Han är mer än halva anlednigen till att jag hänger mig fast vid melodifestivalen i år.
Underbara Luuk. Hoppar du får MÅNGA fler uppdrag i tv så hela sverige, nej världen kan få skåda denna gudabenådade människa.
LEVE LUUK!!
onsdag 7 februari 2007
Ny bild
Jag har återigen knåpat ihop en ny bild. Denna gång på en golden (som har en Hitler-mustasch). Är inte riktigt nöjd eftersom nosen blev lite skev. Men den får duga.
Ingen är perfekt =).
Usch. Nu ska jag ut. Har som mål att försöka få lite rosor på kind och solsken i blick hehe!
söndag 4 februari 2007
Ny bild
Bildkavlitén kanske inte är dne bästa, men ändå. Här är en ny bild. Föreställande en basenji. Fler bilder kommer det bli.
Melodifestivalen.
En någon sen utvärdering om melodifestivalen som gick av stapeln igår.
Vi börjar omgående.
Låt nr. 1 "Money" med Elin Lanto.
En salig röra av Paris Hilton, Britney Spears, Jessica Simpson och andra diverse kända och ytliga tonårsidoler. För mig en låt utan något vidare innehåll. Hela framträdandet genomsyrades av materealism. Ett plus för kläder, och en hyffsad sånginsats.
Låt nr.2 "Anything but you" med Andersson & Gibson.
Även här en blanding av olika stilar. Denna gång av Simon & Garfunkel (som Christer Björkman konstaterade efter deras framträdande) och Country/bluegrass (hästjazz för att citera min min kära fader). Stämmorna var vackra, men det är dte inte man kommer ihåg. Man minns Anderssons (eller är det Gibsons?) rosa korsett som ser helt malplacerad ut.
Låt nr.3 "Samba sambero" med Anna Book.
Personligen så var det otippat att denna låten skulle vara en av de bättre i startfältet. Jag har inte gillat Anna Book som person någon vidare innan, men tyvärr måste jag säga att hon gjorde bra ifrån sig och visade faktiskt prov på att hon är professionell. Minus för tuttifrutti dansöserna/dansörerna.
Låt nr. 4 "Clubbin (stavning?)" med Addis black widow.
Startfältets absolut värsta. Järry (eller Pärry =)) Fluff och en gräddbakelse som tjuter fram falska toner i hopp om att någon ska träffa rätt. Sorgligt nog inträffar aldrig det.
Även den första gruppen på scen som har med sig instrument ut på sen, vilket jag tycker är fånigt. Varför ska man låtsas-spela på gitarr när all musik redan är förinspelat? Ett "plus" kan ju vara att det är just detta som gör att man minns dem...
Låt nr.5 "Move" men Andreas Lundstedt.
Jisses, jag trodde aldrig att låten skulle sluta. En tre minuter lång refräng där trummor och melodi aldrig ändrades. När låten gjorde en paus i slutet trodde jag äntligen att EP anfallet var över, men när det visade sig att låter drog igång igen så tittade jag på resten under "mute" och tänkte att ett plus får Andreas för sin klädles. Den passade honom.
Låt nr.6 "Jag tror på människan" men Tommy Nilsson.
Man kastas in i låten som börjar som en klasisk sötsliskig ballad. Efter en stund förändrades den dock och flyttades ett pinnhål högre upp. Den förvandlades till någon form av mjukrockballad. Tommy själv sjunger med sin ganska sköra och stundtals gälla röst. Trots detta så framför han låten med så stor intensitet att det blir helt ok.
Låt nr. 7 "Hypnotized (stavning?)" med Sofia Berntson.
Elena Paparizo (stavning?)! hela arragemanget känns plagierat till tusen. Inte ett dugg nyskapande och låten har jag redan glömt av. Det som dock inte lämnar mitt minne är den gröna korta morgonrocken hon hade på sig. Hann hon inte byta om? Tillsammans med de andra färgglada figurerna såg de ut som en fruktskål eller som barnprogrammgänget "Allt och lite till" i en liten ny tappning.
Låt nr.8 "God Morgon" med Uno & Irma.
Spontat: dagisvisa. Känns lika klämmkäckt som 'Sommar och sol' from tv-serien 'Hajk'. eller som 'Sudda sudda sudda bort din sura min' kombinerat med lånade ackord från Gessle. Återigen så har vi trista mörka kläder att titta på, det enda "spännande" var en orange blomma i håret på Irma. Även detta gänget kör med låtsas-spel på instrument.
Summa summarum:
Luuk var kvällen kung. Det är inget att diskutera! Fullständigt bländande insats. Lukk var kvällen stora höjdpunkt och jag hoppas att fler i Sverige inser och lovprisar hans stora geni.
Väldigt tydligt kunde man konstatera att årets fär är svart, men med alla dessa svartklädda figurer i tävlingen fick mina tankar att gå till begravning. och aldrig tidigare i mitt liv har jag sett så många människor som inte verkat lägga ner mycket tid på sin framtoning. Många utav deltagarna såg ruffsiga och slitna ut och man undrade verkligen om de ens ville vara där!
I den övriga underhållningen måste jag säga att Philippa Bark var strålande. Men den musikaliska resan För Judy tröttnade jag nabbt på.
Överlag var kvällen helt ok. Och att det var Tommy och Anna som gick vidare var helt ok för min del. Jag hade inga favoriter och startfältet var, i min mening, väldigt dåligt.
Vi börjar omgående.
Låt nr. 1 "Money" med Elin Lanto.
En salig röra av Paris Hilton, Britney Spears, Jessica Simpson och andra diverse kända och ytliga tonårsidoler. För mig en låt utan något vidare innehåll. Hela framträdandet genomsyrades av materealism. Ett plus för kläder, och en hyffsad sånginsats.
Låt nr.2 "Anything but you" med Andersson & Gibson.
Även här en blanding av olika stilar. Denna gång av Simon & Garfunkel (som Christer Björkman konstaterade efter deras framträdande) och Country/bluegrass (hästjazz för att citera min min kära fader). Stämmorna var vackra, men det är dte inte man kommer ihåg. Man minns Anderssons (eller är det Gibsons?) rosa korsett som ser helt malplacerad ut.
Låt nr.3 "Samba sambero" med Anna Book.
Personligen så var det otippat att denna låten skulle vara en av de bättre i startfältet. Jag har inte gillat Anna Book som person någon vidare innan, men tyvärr måste jag säga att hon gjorde bra ifrån sig och visade faktiskt prov på att hon är professionell. Minus för tuttifrutti dansöserna/dansörerna.
Låt nr. 4 "Clubbin (stavning?)" med Addis black widow.
Startfältets absolut värsta. Järry (eller Pärry =)) Fluff och en gräddbakelse som tjuter fram falska toner i hopp om att någon ska träffa rätt. Sorgligt nog inträffar aldrig det.
Även den första gruppen på scen som har med sig instrument ut på sen, vilket jag tycker är fånigt. Varför ska man låtsas-spela på gitarr när all musik redan är förinspelat? Ett "plus" kan ju vara att det är just detta som gör att man minns dem...
Låt nr.5 "Move" men Andreas Lundstedt.
Jisses, jag trodde aldrig att låten skulle sluta. En tre minuter lång refräng där trummor och melodi aldrig ändrades. När låten gjorde en paus i slutet trodde jag äntligen att EP anfallet var över, men när det visade sig att låter drog igång igen så tittade jag på resten under "mute" och tänkte att ett plus får Andreas för sin klädles. Den passade honom.
Låt nr.6 "Jag tror på människan" men Tommy Nilsson.
Man kastas in i låten som börjar som en klasisk sötsliskig ballad. Efter en stund förändrades den dock och flyttades ett pinnhål högre upp. Den förvandlades till någon form av mjukrockballad. Tommy själv sjunger med sin ganska sköra och stundtals gälla röst. Trots detta så framför han låten med så stor intensitet att det blir helt ok.
Låt nr. 7 "Hypnotized (stavning?)" med Sofia Berntson.
Elena Paparizo (stavning?)! hela arragemanget känns plagierat till tusen. Inte ett dugg nyskapande och låten har jag redan glömt av. Det som dock inte lämnar mitt minne är den gröna korta morgonrocken hon hade på sig. Hann hon inte byta om? Tillsammans med de andra färgglada figurerna såg de ut som en fruktskål eller som barnprogrammgänget "Allt och lite till" i en liten ny tappning.
Låt nr.8 "God Morgon" med Uno & Irma.
Spontat: dagisvisa. Känns lika klämmkäckt som 'Sommar och sol' from tv-serien 'Hajk'. eller som 'Sudda sudda sudda bort din sura min' kombinerat med lånade ackord från Gessle. Återigen så har vi trista mörka kläder att titta på, det enda "spännande" var en orange blomma i håret på Irma. Även detta gänget kör med låtsas-spel på instrument.
Summa summarum:
Luuk var kvällen kung. Det är inget att diskutera! Fullständigt bländande insats. Lukk var kvällen stora höjdpunkt och jag hoppas att fler i Sverige inser och lovprisar hans stora geni.
Väldigt tydligt kunde man konstatera att årets fär är svart, men med alla dessa svartklädda figurer i tävlingen fick mina tankar att gå till begravning. och aldrig tidigare i mitt liv har jag sett så många människor som inte verkat lägga ner mycket tid på sin framtoning. Många utav deltagarna såg ruffsiga och slitna ut och man undrade verkligen om de ens ville vara där!
I den övriga underhållningen måste jag säga att Philippa Bark var strålande. Men den musikaliska resan För Judy tröttnade jag nabbt på.
Överlag var kvällen helt ok. Och att det var Tommy och Anna som gick vidare var helt ok för min del. Jag hade inga favoriter och startfältet var, i min mening, väldigt dåligt.
fredag 2 februari 2007
Nya bilder
En ny bild har målats. Denna gång av min mosters familjs hund Sazza (tror jag hon stavas).
Nu ska jag försöka hitta ett nytt "offer" för min penna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)