Glassbakelse

Inspirerad av Pernilla och hennes idé för sin dotters kokvrå satte jag mig i går kväll med en virknål och lite tråd för att se vad som hände.

Jo, en glassbakelse hände! Har inget mönster på den, eftersom jag kom på den allt eftersom jag virkade. När jag gör en till ska jag vara mer uppmärksam på olika maskor, stolpar och antal av desamma.

Något mindre gott än glass kan jag också rapportera om. Jag skulle fiska upp en död maffioso (sorgmanteltetra) ur akvariet. han satt fast bakom pumpen och jag var tvungen att lirka för att trassla ut honom. Tro fasen att fiskeländet spricker och i akvariet far det runt likdelar som smetar sig fast överallt och stinker Tarzan (för att citera käre far). Jag var tvungen att utrymma och vädra efter att jag slängt den stackarn.

Eftersom akvariet var kontaminerat var jag tvungen att göra rent. Inte kan vi ha firrar som simmar omkring bland likdelar av deras forna kamrat. Under 2 och ½ timma tömde jag akvariet, sköljde växter, och döm om min förvåning, hittade YNGEL!

Jo, det är alldeles sant. Efter att jag tömt ut likvattnet såg jag att det var något som rörde sig i botten bland sanden, och ögonen höll på att ramla ut när jag såg ett litet svart yngel. Kvickt som attan hällde jag tillbaka lite av vattnet och kunde fiska upp det stackars ynglet och placera honom i en kopp med akvarievatten. Sen var jag ju tvungen att ringa käre far och berätta att jag hittat ett yngel som överlevt alger och lik. Han blev lika förvånad som jag.

Jag grävde vidare och hittade ytterligare tre yngel som alla hamnade i koppen.

När jag sedan gjorde i ordning akvariet igen fick de en egen avdelning, precis som jag gjorde med guppysarna förra året.

De här ynglen är troligen black molly och är något av houndinis verkar det som. Två stycken har lyckats klämma sig ut till det övriga akvariet. Nåja, finns inget jag kan göra åt det. Har de överlevt förut bland de stora firrarna så kan jag bara hoppas att de gör det nu också.

Roligt med yngel igen.

En gammal firre dog, 4 nya yngel hittades. Livets kretslopp i ett akvarium på 60 liter.

Blod

Mmm, det finns inget som går upp mot att starta dagen med lite näsblod...öhöörrrm.
Jodå, det finns faktiskt miljontals saker som jag hellre skulle vakna av när jag tänker efter. Fast idag var det mitt eget fel. Jag råkade söta till näsan och blodet kom som på betsällning. Det är tur att hga alltig har en rulle papper bredvid sängen, så det blev inte så blodig som man skulle kunna tänka sig.

Det är märkligt, jag har blött ovanligt myclet näsblod det senaste. Härom dagne vaknade jag halv fem av att det började blöda. Yrvaken och halvt sovand fick jag snabbt som ögat rotat fram papper. Samma eftermiddag började det blöda vid middagen av alla tide roch platser på dygnet. oooo aptitligt tänker alla vampyrer. Uäk och illamående över min äckliga och blödande näsa som inte vet hut, tänker Johanna.

Nåväl, nog om blod.

Jag har pratat med mmin moster om en bra trimmer/klippmaskin till Douglas. Hans päls har ny nått ett så hiskeligt utseende och hemsk kvalité att jag har givit upp allt hopp. Nu ska den väck. Det spelar ingen roll om jag så borstas honom varhe dag. Två sekunder efter borstning så tovar den sig igen. Nu har den till poch med bildat dreads på knäna på honom. Makalöst. Han som hade så vacker päls förr. Jag gråter över den svunna pälsen varje gång jag sliter med borsten i hans tovor. Och har gråter också, fast det låter mer MOOOAAARRRRRR och så visar han hela garnityret över min ovarsamma behandning.

Nej, det blir bäst för oss alla om han trimmas ned nu. Jag försökte med den trimmer vi har här hemma, med det var du dömt att misslyckas. Den fastnar och pälsen ser ut att "smeta" fast i bladen. Jag behöver en kraftigare apparat till pälsen och det var där min köra moster kom in i bilden. Hon vet tydligen råd vad det är för maskin jag behöver så hon sa att hon skulle skulle höra sig för om priser och lite annat. Jag får bita i det sura äpplet och räkna tusenlappar antar jag. Jag måste ju ha en maskin som praktiskt taget klipper genom ALLT, samtidligt som den är lätthanterlig för mig att använda med en hand. Den andra handen måste jag ha mutor i så inte Douglas försöker gnaga av mig huvudet eller nått, hehe.

Det lilla monstret.

Nu har dagen startat, jag har jobbatr färdigt för i dag och nu tittar jag på min nya favoritserie. Knight Rider, den äldre, hehe.

Goder dag.
Ps, ena ynglet dig igår, Tvålingen. Samma sak som Mamma Fisk led av. Hoppas inte det smittar vidare.

Sorgedag

I dag är en sorgens dag.
Mamma Fisk hittades död i morses. Mamma fisk var en trevlig guppy med vacker gul färg. Precis som många andra var hon inte felfri, bland annat hade hon en förkärlek till att äta upp sin egen avkomma direkt efter kläckning, men hon var ändock en vacker fisk som efterlämnade sig två yngel, Enslingen och Tvålingen.

Alla tystnar och tänker på ett ögonblick på denna saknad. Inte bara för att Mamma Fisk numera är borta, ytan också på grund av att hon bara var någon vecka från att kläcka nästa kull, och om vi nu vill öka populationen av guppys i akvariet måste ta yngel från syskonparet Enslingen och Tvålinge, vilket inte känns så tilltalande.
Det blir väl till att köpa några nya små firrar ändå.

Yngel

Jag vet inte om någon läsare minns när jag skrev om att det ynglades här hemma för ett par månader sedan: http://minbloggego.blogspot.com/2009/02/yngel.html
Finns flera inläg från februari månad om yngel och deras liv.

Två kullar sparade jag yngel ifrån, ett överlevande yngel från varje kull. Från första kullen överlevde en hanne (nedan) som fick namnet Enslingen:




Och från andra kulle överlevde en hona som vi enkelt kallade för Tvålingen:


Någonting som är skitsvårt är att fota firrar som simmar omkring i 180 km/h.
Det är svårt att se teckningen på fiskarna, men den är gul med svarta fläckar. Jättesnyggt.
Mamma Fisk ska snart till att yngla igen och den här gången hoppas jag att det bli fler överlevande än 2.

Snålt

Jo, jag vet att det varit snålt med inlägg... fast jag vet ju inte om det är nån som läser bloggen ändå, så det gör nog inget =).

Nåväl. April, april. Det är är härlig månad. Tempen brukar ligga på 12 grader eller strax över och det är den allra mest behagliga temperaturern på hela året tycker jag. Man kan göra allt utomhus vid 12-15 grader och man slipper svettas ihjäl och få värmeslag på kuppen.
Våren är absolut den bästa tiden på året! Punkt slut och därmed basta.

Jag går dagliga rundorute i trädgården för att hålla koll på läget. Till min stora förtjusning kommer dte upp fler och fler lökar och om ett par år så hoppas jag att de har spridit sig så hela framsidan blir ett hav av rosa och blått på marken om våren. Om ett apr år kommer också de japanska körbärsträden ha vuxit till sig och då kommer det sväva visa och rosa moln ovanför det rosa och blå havet. Underbart. Sedan kommer maj, alla bladväxter börjar få nytt liv och små, små blad täcker alla grenar, fruktträden börjar att blomma och jag kommer plantera ut blommorna som förgrott här inne. Och alla tulpaner blommar! I juni blommar och DOFTAR schersminen och om ett par år syrenen och man kan börja se vilka kart på träden som kommer bilda frukt.
I juli börjar tillväxten av alla plantor och träd. Man komemr nästan kunna se från ena dagen till den andra hur myclet det växer...

Ahhh, jag bara drömmer =).
Det ÄR härligt med trädgård, alla andra få säga vad de vill, men man kommer inte ifrån faktum att det ÄR HÄRLIGT MED TRÄDGÅRD!

Annars är det skitväder och jag har varit ute och vandrat med Putte-Fjanten eftersom mor min är hos sin mor.
Jag har också påskpyntat lite i dag. Var ute i morses och rev lite björkris som jag hängt folierade ägg i och dekorerat lite fint. Fattas bara lite godis kring riset så blir allt fullständigt.
Ska se om jag kan slänga in en bild på det sen.

Jag har också slängt över Enslingen i yngelavdelningen i akvariet idag. Han och det överlevande ynglet (berättade jag att det bara någon dag efter yngligen var 2 ynget kvar och nu bara 1?) verkar komma bra överrens. Ingen har ätit på någon än så länge i alla fall.
Och Enslingen kommer blå så snygg. Börjar få ett ritkigt läckert mönster på stjärtfenan. Det är synd att de är så förbaskat snabba och små, annars hade jag kunnat visa bild!

Nåväl. Jag får väl ta och skriva färdigt mitt bokreferat till engelskan. "About a Boy".
Sådär bra. En stunds underhållning och ett förnöjsamt tidsfördiv. '

'Djöken.

Sorge- och glädjedag

Sorgedagen utgörs av att vår vackra guppyhanne har dött.
Dam da dadam Dam dadam dadam da dam. Vi minns Pappa Fisk med rog och saknad och hoppas att han efterlevande kommer leva till att bli sin faders avbild.
Jag hoppas förövrigt att de 6 små ynglen endast har gömt sig i vegetationen, för jag kunde bara se ett av dem i morses.

Glädjedagen utgörs av att jag fått massa fint beröm av de som läser engelska tillsammans med mig. Dels av en elev som tyckte att jag pratade jättefint och undrade om jag hade bott utomlans. Och dels av min lärare som tyckte att det var "a pleasure listening to you". Soåna fina små ord som gör en glad. Sitter och ler lite stolt, hehe.

Yngel (igen)

Jodå, så är det. Nu har det ynglats igen.
Jäkla Mamma Fisk att välja en sådan jobbig tid på dygnet för sitt ynglingsarbete. Vid 22-tiden igårkväll upptäckte fader att det plaskade omkring ett yngel bland plastväxtligheten vid ytan. Jahopp, det var bara att sätta sig och vaka. Ville ju att så många av ynglena som mörjligt skulle överleva, och då måste man hålla koll så inte Mamma Fisk gnager i sig ungarna när de är födda.
Sagt och gjort, jag satt i drugt 2 timmar och stirrade in i akvariet i går kväll och när jag bedömde henne som färdigynglad så fanns de 5 levande yngel. 4 åt hon upp framför ögonen på mig, 6-8 ägg släppte hon också, samt två halvutvecklade yngel.
Nu hoppas jag att de här ynglena överlever och växer sig stora. Ynglet, Enslingen, från förra kullen lever och frodas. Är över 2 cm lång. Jag tror nog att det är en hona.
Den enda fisken som dessutom har ett namn (bortsett från Mamma Fisk), Enslingen.

Annars är det vackert väder, jag ska ut och stripa kompostgaller och önska att våren kunde komma lite mer på allvar. Det är nära nollan här. Brrr.
Beskurit äppleträdet har jag och fader gjort, rensade lite rabatt gjorde jag innan tjälen gjorde en come back. Det är trist när det är fint väder och man inte har nått att göra ute!

God solig dag.

Enslingen

Ett stackars yngel finns kvar. Det andra försvann ut i stora akvariet där en maffiatetra tg upp jakten och slukade det lilla ynglet.
Ett litet yngel finns kvar och gömmer sig på botten (av alla ställen), längst in, längst ner, längst bort. Han simmar farligt nära glipan ut till de stora Fiskarna som alla patrullerar med jämna mellanrum för att se om de kan få sig en bit mat.
Det är tog bara en tidsfråga innan det här ynglet blir taget.

Jag har gjort en ny skiljevägg i alla fall. En bredare, så vid nästa ynglande kommer skiljeväggen sluta tätt mot att akvarieglaset och då finns det inte en chans att ynglen letar sig ut.... om de inte tar sig ut via hålen i plastskivan vill säga. För att förhindra det har jag köpt fler växter som ska sättasframför plastskivan på båda sidor, plus en massa växter som flyter vid ytan. Vid nästa yngeltillfälle kommer det inte finnas en chans att ynglen blir uppätna av de stora fiskarna....
Hoppas jag.

Det allra bästa hade ju förståss varit ett separat akvarium, mendet blir livte väl kostsamt att köa ett nytt akvarium med pump och grejor för att öka populationen av guppys i det redan befintliga akvariet. Tanken med de här guppy-ynglandet är just för att jag vill ha fler guppys i akvariet och att det vore roligt att lyckas med att få några yngel att bli vuxna.
Har ingen tanke på odling, så det känns ju lite dyrt att köpa ett nytt akvarie för ett enstaka tillfälle =).

Nu är det dags för plugg. Och jobb.

Erfarenhet och lärande

Japp japp. Erfarenhet och lärande var det, ja.

Jag har aldirg tidigare haft yngel så man kan säga att jag befinner mig på en bebis nivå när det kommer till kunnande om yngel och fiskar. Det är där erfarenheten och lärandet kommer in.
Efter att ynglingen var avklarad igår hade vi 8 yngel i akvariet. Jag tror det föddes mellan 10-15 yngel, men Mamma Fisk fick tag i några och åt dem med stort behag.
I morse var det 8 yngel kvar i akvariet när jag glad i hågen skulle mata fiskar och Yngel. Tyvärr hände det sig så att maten drogs ut i glipan mellan skiljeväggen och akvarieglaser och tre yngel följde efter, varpå de själva blev fiskmat. Vad göra, tänkte jag. Jo, jag pressade ner några plastväxter i glipan så att det blir lättare för ynglen att hålla sig inne i avbalkningen.

När jag räknade ynglen efetr min operation var det endast 4 kvar =(. Jag hoppas att de är så smarta att de stannar, växer och blir vuxna fiskar i avbalkningen. Men högst troligt är det att de kommer gå samma öde till mötes som sina avlidna kamrater. Ynglen är ganska nyfikna nämligen.
Så vad har jag gjort för erfarenhet?
Jo, yngel är nyfikna, yngel är små och kan ta sig igenom små öppningar, yngel går inte att fånga med håv, yngel inser inte faran att vistas bland stora fiskar och sist men inte minst: yngel föstår inte när jag ropar "NEEEJ, SIMMA INTE DIT!!!".
Lärandet då?
Jo, vid nästa yngling (om dessa yngel inte överlever) införskaffa ett separat litet akvarium för Mamma Fisk att yngla i, alternativt konstruera en slags stor yngellåda med en liten låda inuti, med hål i botten, som Mamma Fisk får yngla i och ynglen kan ta sig ur genom hålen och sedan vara i sägerhet i den större yngellådan. Alternativt göra en något större skiljevägg som sluter tätt längs med akvarieglaset.

På något sätt känns det bättre om både yngel och fiskar är kvar i samma akvarium hela tiden. Tänker mig att de kanske väjer sig bättre vid varandra när man släpper dem att leva tillsammans när ynglen blivit stora.
Nåja, att göra en ny skiljevägg är i alla fall billigast så jag kan börja med det och se om det fungerar.

Over and out!

YNGEL!!

Ja, nu äntligen är det dags. Jag kikade in i vardagsrummet för en stund sedan för att se hur det stod till med firrarna. Döm om min förvåning när jag såg den här lilla krabaten gömma sig för mamma bland flytväxterna.
Jag trodde jag såg i syne och kopplade inte förens efter ett par sekunde att det faktiskt var ett YNGEL. Mitt första yngel.
Förlorande all form av värdighet och tanke på att jag faktiskt är flera år över 20 när jag sprang runt som en galning och skrev för mig själv: Var är kameran?! Var är telefonen? samtidigt som jag ville hålla koll på ynglet och göra mig en macka! Hivade ut datorn i vardagsummet och drog kablar så jag kan sitta och följa ynglingen på plats.

Jodå, så nu får ni dte bekfräftat. Jag har blivit en ritkigt fisknörd på ett par veckor. Det här är verkligen spännande och jag ser fram emot att se ynglen vöxa och bli fina små guppysar. Undrar vilka färger de får?

Två yngel än så länge, men jag ser att mammafisk ärpå G med et tredje.



Johanna, från första parkett!!

Blubb blubb

Vänta vänta och vänta.
För tre veckor sedan tyckte jag att firrarna var så tjocka att de skulle spricka om de fler större. Men bevisligen inte. Jag har aldrig sett en så tjock gyppy som vi har i akvariet just nu. Hon är verkligen helt fyrkantig.
Jag har ju som tidigare nämt gjort en avgränsning med en blastbit (med hår i förståss) som jag låter den yngelstinna honan simma bakom. Igår släppte jag över den enda hannen vi har så det fick sällskapa med varandra. Annars är han helt ensam bland alla tetror och hon ensam i sin avbalkning.

Har läst mig till också att ynglena vill, det första de gör, simma upp till ytan för att svälja luft så de får ordning på simblåsan. Annars kommer de inte leva särskillt länge och de kommer simma skevt. Därför är det ingte bra med en yngellåda eftersom skiljeväggen i en sådan hindrar ynglen från att simmaupp till ytan. Det bästa ska tydligen vara att ha en massa växtlighet vit ytan (och i övriga akvariet) så yngelna kan gömma sig däri från glupska större firrar. Problemet är att jag inte har några växter att ha flytande uppe vid ytan. Får ta och klippa av lite stänglar från de som är på botten och låta de skvalpa omkring i ytskiktet.
Får tänka lute på det. Men fort. Nu ser det verkligen ut som hon ska yngla när som helst.

Konsten att vänta

Att vänta, vänta och vänta är ingen som ligger för mig direkt. Och det börjar sätta sina spår. Varje kväll i flera dagars tid hoppas jag att det nästa morgon smmar omkring lite yngel i min avbalning jag gjort i akvariet (ingen bild, men jag har skärmat av en fjädedel av akvariet med en bred plastbilt med hål i. Bakom avskärmningen simmar vår gula guppyhona omkring till hon har förr sina yngel). Tydligen upptar hoppet om yngel så många av mina tankar att jag nu börjar drömma om yngel på nätterna. I natt var yngleriet uppblandat med nån skräck/thriller-film med Robert De Niro i huvudrollen. Jag pausade drömmen mitt i och förundrades öve rhur jag kunde drömma om en film jag aldrig sett med en skådis jag inte sett i en film på år och dar, men så kom jag på att jag brukar kalla de stora, svartrandiga tetrorna för maffiatetror och då kändes det med ens logiskt att jag drömde om de Niro....

Jag får väl glädja mig med att det snöar och har gjort så både i går och idag, så nu kanske det ligger ett par cm vitt puder på backen. Synd att det inte är kramsnö, då hade jag kunnar fortsätta mig snögubbspopulation, hehe.

Granne med lillflicka var över och fikade igår. Jätteroligt. Och jag pratar på som vanligt. Det är underligt att de fortfarande vill hälsa på så mycket som jag tjötar. Lillflickan skulle också vara med och prata så vi hade en riktigt djup diskussion gällande mimmmimmimmiii naaaaaaAAAAAAAAAAAAAAAAAAH och babababababbhÖH naonaonaonaoanonaonaonaoano. Det var viktiga ämnen som avhandlades. Hon är så rolig lilltjejen. Hon är på G att lära sig gå, men inte ska hon börja på det gamla omoderna sättet att använda fötterna, nehej. Hon putar fram med magen så långt att hon tappar balansen och först då kan hon tänka sig att flytta en fot om mamma håller i förståss. Och så trippar hon fram lite nätt på tåspetsarna.
Och Douglas måste vara den rolugaste leksaken i världen. Så mycket det finns att hålla och dra i. Och roliga små ställen som näsborrar och mun det finns att undersöka. Puttefjanten är så stoisk och snäll och låter lilltjejen dra och slita. När det blir för myclet går han bara iväg. Han är ganska bra allt, våran vovve.

Nu måste jag dra igång med pluggandet, annars blir jag aldrig klar med veckans uppgift.
Ha det roligt!

Vi minns

Vi minns idag denna svarta guppyhona. Idag avliden 20.23.
En sorgens afton.

Det var i går jag upptäckte hennes märkliga beteende. Jag placerade henne i ygellådan förövervakning och där låg hon stilla på sidan hela dagen, hela natten och hela dagen idag. Knyckte till ibland för att visa att hon fortfarande var vid liv, men knappt mycket mer. Jag trodde först att hennes inaktivitet berodde på att det var yngeldags, men sanningen var annorlunda. Efter att jag, ett dygn efter uppmärksammandet av hennes förändrade beteende, sökte på information om olika sjukdomar som kan drabba olika akvariefiskar kunde jag konstatera att hon med största sannolikhet har drabbats av något problem med simblåsan. Efter intensivt studerande såg jag att hon på höger sida i kroppen var blodröd, som om hon hade en inre blödning. När jag släppte ut henne ur yngellådan kund eman tydligt se hennes skada. Hon kunde inte simma normalt utan flöt bara med strömmen tills hon fastnade i en växt och blev sedan sittande där hon var tills några utan Maffia-tetrorna spurtade fram för att bita lite i henne. Då kunde hon med några knyck göra sig fri för att flyta med strömmen igen.
Jag insåg väl då att hon var chanslös och beslöt mig för att avliva.
Fick läst om olika metoder för avlivning. Koka, frysa och hugga huvudet av fiskar är inte tillåtet så då återstår att slå ihjäl henne. Ingen trevlig tanke, men det verkade vara det mest "humana".
Hon sprattlade inte ens när jag tog upp henne ur akvariet, låt helt stilla när jag smällde till och sedan var det över.

Jag har mig själv att skylla. I mitt exalterade tillstånd av eventuella yngel hade jag inte en tanke på stressen mitt pillande och flyttande medförde för fiskarna.
En plågsam läxa att lära var det i alla fall.
Det är i för sig möjligt att hon var sjuk tidigare med tanke på hennes "raggiga" tillstånd, men jag förbättrade inte situationen.

Vila i frid lilla Fisk.
Bam Bam babam bam babam bam bam bam

Yngel på G kanske?

Läst litegrann om guppys och deras yngelfödning. Tydlligen ska de bli som tjocka fyrkanter, bli svarta/mörka baktill och innan "nedkomst" ska man under ett par dagar kunna skönja yngelögon genom honans buk. Honan själv ska ändra sitt beteende så hon håller sig stilla. Några hade berättat att deras guppyhonor sökte sig till pumpen eller elementet och simmade lodrätt.
Våra två honor uppvisar motsägesefulla beteenden. Den gula honan är mörk baktill men är inte tjock som en fyrkant. Hon är pigg och alert som aldrig förr. Den svarta honan uppvisar alla tecken utom den mörka delen baktill.
Jag flyttade henne till yngellådan i morses och hon liksom lägger sig stilla på sidan och jag vet inte om cdet betyder att det är yngel på gång eller om hon håller på att dö...
Hoppas på det förre =D.

Jag håller på att konstruera en slags akskiljning för eventuella yngel i akvariet. Den lilla yngellådan kommer ju snarft bli för liten för växande små krabater så jag har börjat fundera lite grann.
Just nu har jag en stor genomskinlig plastdunk som jag borras små hål i som jag tänkte sänka ner i akvariet och låta ynglev växa upp i. Men det bästa alternativet är ju att skärma av en vit av akvariet med en skiljevägg i plast med hål i. Den enda stora genomskinlig plastbit vi har är den som Douglas' matbricka står på för ögonblicket. Men eftersom matbrickan nu står i hallen behövs nog inte skyddsplasten. Den andra frågan är hur jag ska fästa skiljeväggen eller dunken i akvariet.... hmm.
Får fundera lite.

Kanske, kanske, kanske är det yngel på G!

Är det dags snart?

Kan det vara dgas för yngel snart. Firrarna är tjocka som tunnor, om de blir något större så spricker de väl antar jag =).

Jag är beredd med yngeellådan eftersom guppys äter upp sina ungar, men jag vet ju inte när det kan tänkasvara dags. Yngellågan är inte heller särskillt stor så jag vill ju inte ha honan/orna när i för länge. Efetr hur lång tid räknas det som djurplågeri?

Jag läste på ett forum att nån hade haft sin fiskhona i yngellådan i en vecka innan hon släppte ynglen, men det känns lite väl länge...

på Vovve fick jag ett tips att man dagarna före nedkomsten kan se ynglens ögon genom fiskmammans mage. Jag får helt enkelt bosätta mig ute i vardagsrummet för att hålla koll på vad som händer.

Honan med svart stjärtfena har så väldigt tjocka fjäll så där har jag svårt att se in i magen över huvud taget, men gen gula har man fri insyn i.... fast den svarta är tjockare.

Ghaa varför kan inte guppymammor ta hand om sina yngel i stället för att käka upp dem. Det hade varit så mycket lättare!!