Att vänta, vänta och vänta är ingen som ligger för mig direkt. Och det börjar sätta sina spår. Varje kväll i flera dagars tid hoppas jag att det nästa morgon smmar omkring lite yngel i min avbalning jag gjort i akvariet (ingen bild, men jag har skärmat av en fjädedel av akvariet med en bred plastbilt med hål i. Bakom avskärmningen simmar vår gula guppyhona omkring till hon har förr sina yngel). Tydligen upptar hoppet om yngel så många av mina tankar att jag nu börjar drömma om yngel på nätterna. I natt var yngleriet uppblandat med nån skräck/thriller-film med Robert De Niro i huvudrollen. Jag pausade drömmen mitt i och förundrades öve rhur jag kunde drömma om en film jag aldrig sett med en skådis jag inte sett i en film på år och dar, men så kom jag på att jag brukar kalla de stora, svartrandiga tetrorna för maffiatetror och då kändes det med ens logiskt att jag drömde om de Niro....
Jag får väl glädja mig med att det snöar och har gjort så både i går och idag, så nu kanske det ligger ett par cm vitt puder på backen. Synd att det inte är kramsnö, då hade jag kunnar fortsätta mig snögubbspopulation, hehe.
Granne med lillflicka var över och fikade igår. Jätteroligt. Och jag pratar på som vanligt. Det är underligt att de fortfarande vill hälsa på så mycket som jag tjötar. Lillflickan skulle också vara med och prata så vi hade en riktigt djup diskussion gällande mimmmimmimmiii naaaaaaAAAAAAAAAAAAAAAAAAH och babababababbhÖH naonaonaonaoanonaonaonaoano. Det var viktiga ämnen som avhandlades. Hon är så rolig lilltjejen. Hon är på G att lära sig gå, men inte ska hon börja på det gamla omoderna sättet att använda fötterna, nehej. Hon putar fram med magen så långt att hon tappar balansen och först då kan hon tänka sig att flytta en fot om mamma håller i förståss. Och så trippar hon fram lite nätt på tåspetsarna.
Och Douglas måste vara den rolugaste leksaken i världen. Så mycket det finns att hålla och dra i. Och roliga små ställen som näsborrar och mun det finns att undersöka. Puttefjanten är så stoisk och snäll och låter lilltjejen dra och slita. När det blir för myclet går han bara iväg. Han är ganska bra allt, våran vovve.
Nu måste jag dra igång med pluggandet, annars blir jag aldrig klar med veckans uppgift.
Ha det roligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar