torsdag 22 november 2007

Födelsedag

Idag fyller jag år. The tre pain in the ass dagarna är nu slut. Ska öppna lite paket i eftermiddag sen är det över för denna gång.
Nu är det bara släktkalaset kvar på lördag. Jag tog mig igenom "gamla kompisar"-middagen igår, så släktmiddagen borde gå undan. Hoppas jag. Det är skönt att veta att de inte kommer hit för min skull utan för pappas.
Jag har från och med nu avsagt mig min födelsedag. Bara lite grattis och så, sen är det bra för min del.

onsdag 21 november 2007

Födelsedag

Idag fyller kära far år. 50 år blir gubben. Han får ledigt från jobbet, fullt betalt. Fick presentkort för 2000 kr (lite snålt eller hur) och gänget på avdelningen hade samlat ihop 850 kr. Pappa har snälla arbetskompisar. Han har fått en jättebukett med blommor också.
Fader ska fira sin dag med att åka iväg med mor och fika och sen kommer gamla barndomskompisar och käkar middag. Här slår vi på stort ser du, haha. Presenter från överiga familjen kommer han få ikväll. Jag hoppas han gillar min och mina bröders present. Inte var den helt billig.

Ja, i morrn är det min tur. 22 den här gången. Halvvägs till 44. Och 43 år kvar till pensionen. Vad tiden går långsamt =).

tisdag 20 november 2007

Födelsedag

Min äldsta lillebror fyller år idag. 21 år blir pojken. Nu är vi jämngamla tills i övermorrn då jag fyller. Och däremellan fyller pappa. Varför var mina föräldrar så bra på att pricka in oss så vi hamnade på rad?
I vilket fall så blir det lite sång och gastande senare idag. Som tur är så har vi slutat med att gå upp med bricka klockan 5 på morgonen och sjunga.
Till helgen ska det komma gäster. Delar av släkten ska hit och fira...
Ärligt så tycker jag att födelsedagar är överskattade. Jag hoppas att dagarna är över snart.

Jo snön är puts väck. Nu är det vackert grönt och grått och blött igen. Härligt med äkta svensk vinter.

tisdag 13 november 2007

Snö!








Första snön idag. Var llängesedan den kom så här tidigt. Nu är det vinter... en stund i alla fall. Det börjar redan bli plusgrader, och snart kommer nog regnet.
Men tills dess får man njuta av snön!

onsdag 31 oktober 2007

Lov

Jag har lov.
Gerd och Kjell (mina "lärare" i historia) tyckte att vi arbetat så bra i historian så vi kunde skippa veckans uppgift, så nu är jag ledig från den. Fast holocaustkursen fortsätter ju. Intressant, intressant. Lite snålt med diskussioner, men annars är det väldigt roligt!
Jo, idag fyller en gammal kompis till mig år, Elin. Hon fyller 23. Hoppas hon får en underbar fördelsedag.
Annars är det inte mycket som händer. Jag har börjat med mitt uppdrag från moster. Roligt roligt!

Gud, vad hungrig jag är. Första gånger på flera veckor jag känner mig hungrig. Härligt. Dock blir det inte mat förrän om ca 2 timmar, så det är bara till att sitta med hål i magen.

God förmiddag!

fredag 26 oktober 2007

Efter efter efter

Jag ligger så mycket efter. I två veckors tid har jag haft i uppgift att skriva om "europa erövrar världen". Jag valde en fråga som innebar att jag skulle beskriva hur en vanlig dag såg ut för en nygift man i 1800-talets västeuropa. Jag satt som gjuten vid datorn i 1 och 1/2 veckas tid för att leta information. Inte ett dugg hittade jag. Ingenting alls.
Igår beslöt jag mig för att göra en annan uppgift. Så nu ligger jag enormt mycket efter. Jag ska skriva ett arbete på tre dagar som jag normalt skulle få två veckor på mig att göra. PUST.
Dessutom har jag knappt tittat på veckans uppgift i Holocaustkursen. Det går verkligen utför med mig....

Min moster har varit här i dag. Jag ska hälpa henne med att fixa i ordning min kusins födelsedagspresent. kanske har skrivit det redan? Minnet är inte så klockrent längre. Jag är en gammal och skröplig kvinna nu. I vilket fall har jag saker att göra, så man kan ju undra varför jag sitter här och latar mig...

Adjöken!

torsdag 18 oktober 2007

Klicker med mera

Nu tänker jag inte beskriva klickerträningen för varje dag längre. Tänkte bara nöja mig med att berätta att det går bra. Douglas har fattat vad som gäller, nu är det bara jag och mina reflexer som ska koppla det samma. Jag har nu klickat honom till att vinka, stå still under borstning och har påbörjat tasstorkningen.
Jag måste säga att klickern är överlägsen med en hund som Douglas!

För övrigt så vill jag inte sitta inne och plugga!!!
Vackert väder, jag vill vara ute! Men nej, jag ska sitta och läsa om "europa erövrar världen". I denna del av ämnet ska jag skriva om hur det var att vara nygift man under 1800-talet. Vad sägs om det?
Jag har också fått lite uppgifter från min kära moster. Hon vill att jag ska hjälpa henne med min kusins (mosters dotter) födelsedagspresent. Så jag har att göra med det de närmsta veckorna.
Jag har också fått hem varorna jag beställt från Bakker. Ett körsbärsträd och diverse lökar, vilket jag var ute och planterade igår. Jag bli förvånad över hur mycket man kan köpa över nätet. Det enda jag inte hittat än är vad man kan beställa matvaror. Jo, en butik i stockholmsområdet har en sådan tjänst.
Ska jag verkligen behöva flytta till Stockholm för att slippa handla själv. Om det är någonting som jag verkligen avskyr så är det att handla mat. Fråga mig inte varför, jag bara avskyr det!

Nu har jag inte tid att sitta här längre, nu ska jag läsa ett kapitel på en 60 sidor om det storslagna europa!
Hej hej.

söndag 14 oktober 2007

Klicker, dag sju

Då har vi klickat lite mer idag. Jag kan inte förstå varför jag inte lärde mig mer och använde den här metoden tidigare. Just nu har vi flyt, både jag och Douglas. Så känns det i alla fall. Men det kankse är bara någonting som är idag.

Idag kände jag mig inte borttappad i alla fall. Klickern var underbar när jag skulle borsta Douglas. Han fattade med en gång att morr inte ge något klick, så nästan per omgående så slutade han med det....för fem sekunder. Men det är ändå progress. Tidigare har han ju både morrat och visat garnityret, så jag är helnöjd med femsekunderspaus. Vi tränade också på kommandot vinka, och det går bara fint. Han fattar snabbt den hunden. Jag känner allt större lust att lära honom små tricks som att plocka upp saker från golvet, öppna/stänga dörrar och sådant. Men det får vänta tills jag klarat av det som är viktigast (läs tidigare inlägg om klicker).
Nåja, jag blir allt nöjdare och nöjdare med min klicker. Och Douglas också. Det är till och med så att han springer och tittar uppfordrande på mig när han vill att vi ska träna lite.
Härligt med en hund med hjärna!

lördag 13 oktober 2007

Klicker, dag fem och sex

Anledningen till att jag sammanslår dessa dagar är därför att det har gått någorlunda likdant vid båda träningstillfällena.
På dag fem tränade jag utan bok och uppfattade det som att Douglas verkligen svarade bra på klickern. Han var pigg och alert under hela tiden vi tränade och han börjar förstå att han ska använda hjärnan mer för att lista ut vad det är han ska göra för att få godis.
Dag sex gick jag tillbaka i träningen eftersom jag hade fått hem klickerboken. Jag ägnade först sex timmar åt att läsa ut den och började sedan med de enkla kontaktövningarna och dela upp så att ett träningspass blev fem minuter långt, sedan rast, sedan fem minuter träning osv.
Han var lite förvånad över de förändringar jag gjorde (framför allt att jag hela tiden var tyst, båda han och jag är ju vana vid att jag tjötar på som bara den).
Problemet med klickerträningen är att Douglas verkar förstå snabbare än jag hur han ska göra, och att eftersom jag är så förvirrad så smittar det av sig på honom. Jag är säker på att vi hade kommit mycket längre i vår träning om jag bara hade förstått vad det är jag håller på med. Det är väldigt svårt för mig att hålla på med flera saker samtidigt, som att locka med godis, klicka när han tittar mig i ögonen, ge godis med den andra handen samt att låta bli att prata. Jag tror nog att Douglas märker av min frustration i mina ögon. Finns det någonting man kan träna på för att kunna öka sin simultankapacitet?

söndag 7 oktober 2007

Klicker, dag fyra

För fjärde dagen har jag och Douglas klickat. Jag tror vi hade ett framsteg idag. Jag började med ett par korta kontaktövningar och sedan tänkte jag att man kanske skulle börja med något lättare än att torka tassarna så jag bestämde mig för att lära honom vinka. Och vå var det som något klickade till i Douglas. Han var fullständigt fokuserad och försökte på alla sätt komma på vad han skulle göra. Och tydligen så fattade han sambandet med att göra rätt, höra klick och få godis, för det tog inte mer än ett par minuter för att han skulle förstå hur kan skulle göra. Det var roligt att se. Jag hoppas att det inte bara var tillfälligt. Jag vill verkligen se mer av en fokuserad och intresserad Douglas under klickerövningarna.
Håller tummarna för att det börja lossna.

Imorn är det skola. Plugg, plugg hela dan...

Dröm om kärlek när du somnar i natt,
dröm och lyckliga studer och skratt.
Dröm dig bort från problem och komplex,
dröm om sex, dröm om sex, dröm om sex....

lördag 6 oktober 2007

Klicker, dag tre

Vi var klickat lite idag med. Man ska ju bara klicka i korta perioder tydligen...
Jag bestämde mig för att inklickningen var färdig, men Douglas verkar ändå inte förstå att han ska använda hjärnan mer än nosen.
Jag tänkte nämligen börja med att träna på att torka tassarna. Så jag la helt enkelt ut en handduk på golvet, höll handen med godisen över och klickade när han stod på handduken. Kanske inte världens bästa sätt att börja på, men som tidigare skrivet så har inte jag någon erfarenhet alls av klicker, så för mig kändes det logiskt att börja såhär.
Nu i efterhand så vet jag inte om det var så bra. Douglas verkade aldrig uppfatta att han fick klick och godis när han hade tassen på handduken, han verkade inte ens uppfatta att det fanns en handduk som jag ville att han skulle stå på. Jag kunde hålla handen över handduken i flera minuter och han satt bara och stirrade på mig eller så försökte han gnaga igenom handen och komma åt godisen, han verkar inte förstå alls. Att han fick klick och godis verkar han uppfatta som en ren slump, för han satte aldirg det i samband med att han stod på handduken.

Då är ju frågan hur jag ska få honom att se sambandet. Jag kanske började i en knepig ände. Kanske han förstår bättre om jag sätter mamma på att torka tassarna, och varje gång han beter sig rätt så får han klick och godis. Men jag tror inte det skulle gör någon skillnad, jag kan (även nu) utan klicker stå och hålla en godis framför näsan på honom när mamma torkar tassar och han inte gör ett ljud i från sig. Han är så fokuserad på godiset. Fast å andra sidan så kan ju det betyda att om jag klickar när mamma torkar och har som mål att han enbart ska få en godis för varje tass, tillsist bara en godis när man är färdig med tasstorket. Det måste väl funka? Eller?

Glädje

Tänkte dela med mig av glädjen. Jag har fått hem min kamera. Nu kan jag ta mycket bättre bilder än tidigare, och ändå är inte min nya kamera någon värsting (så ni kan bara tänka er hur dålig min tidigare kamera var). jiiihaaa, vad roligt med ny kamera. Nu ska jag ut och fota lite.
Hej hej.

fredag 5 oktober 2007

Klicker dag två

Idag har vi klickat lite igen. Innnan jag redogör hur det gick tänkte jag först berätta var jag har för mål.
Douglas ska:
- tolerera att man torkar tassar, utan att morra.
- tolerera att man tar på och av honom sele och regnkappa, utan att morra.
- tolerera pälsvård (trim- klipp- och borstning), utan att morra.
- komma som ett skott vid inkallning.

Det är främst detta jag skaffat klickern till och jag hoppas att den kommer vara till stor hjälp att lära Puckot hyffs och vett.

Nåväl, dagens session:
Vet inte om Douglas och jag har gjort något vidare framsteg. Jag tycker mig kunna se hur hans hjärna jobbar. Han verkar fundera mer, men han är inte vidare entusiastisk. Kan också bero på att jag fortfarande inte är hundra på om jag gör rätt eller inte. I vilket fall så tror jag att han har kopplat klick med godis nu. Fast bara så länge jag håller godisen i handen. Lägger jag godisen på golvet eller på hans tass och klickar så fattar han ingenting. Han bara fortsätter stirra på mig....
Som sagt, jag har lite att jobba på!

torsdag 4 oktober 2007

Klicker, den absoluta början.


Jag har satt stort hopp till denna lilla makapär som kallas klicker när det gäller uppfostran av vår hund. Jag tror att han kommer svara bättre på klicker än andra inlärningsmetoder eftersom han är så snabb i sin uppfattningsförmåga. När vi tidigare berömt honom och sagt "braaaaa, Douglas", så har han helt enkelt slutat lyssna efter "brr" och väntat på nästa uppgift. Så jag har satt stort hopp och stor tro till klickern.
Sen förstår jag också att klickern inte kommer göra allting, utan mycket beror på hur bra jag är som lärare. Problemet är att jag aldrig ens har hållt i en klicker och jag är lika novis som Douglas när det kommer till den här sortens träning. Vi får helt enkelt försöka lära oss tillsammans. Så med allra största säkerhet kommer jag göra en förbannat massa misstag, och det får jag leva med. Jag hoppas bara hunden förstår att fastän jag är fundersam och tveksam till hur jag ska använda klickern så kommer han förstå med en gång hur kan ska göra (och utvecklas till en lydnadschampion =)).


Idag var det första dagen.
Vad jag har läst mig till så ska man "klicka in hunden". Alltså klicka och ge godis, klicka godis, klicka godis, så att hunden förstår att klick betyder godis. Mitt första huvudbry: Ska jag säga "bra" när jag klickar? Ska jag bara klicka ut i luften, eller ska jag vänta tills han ser mig i ögonen? (jag tror inte det är bra att vara såhär osäker, jycken lär ju känna av det). Jag gjorde en kombination, han fick klick och godis när han tittade mig i ögonen, och ibland sa jag "bra", ibland inte.
På en sida jag läste stod det att hunden har fattat galoppen när den hör klicket och vänder sig mot godishanden och förväntar sig godis. Detta gjorde inte Douglas. Jag vet inte om detta har gett någon form av resultat, men vi ska klicka vidare i morgon. Fortsätter med inklickningen.

onsdag 3 oktober 2007

Uppdateringar

Först tänkte jag uppdatera om cidern. Allting har gått bra så här långt. Cidern är tappad på flaska och håller just nu på att kolsyras. Problemet är att dte är fruktansvärt söt! i receptet stod det att man skulle blanda i 300-400 gram socker/liter saft. Jag gick den gyllene medelvägen och valde 350 gram. Vad jag inte tänkte på avr att äpplena i sig redan var söta så cidern blev sötare än sirap och ganska simmig. Men jag hoppas att en del av sockret kommer omvandlas till kolsyra, annars kommer cirden knappast vara drickbar.

Nu tänkte jag bjuda på lite magknip:

http://www.youtube.com/watch?v=B0ncKYC55UQ

http://www.youtube.com/watch?v=nL49KJXxYVM

http://www.youtube.com/watch?v=mrRAQTir01M

Mycket nöje!

torsdag 27 september 2007

Cider (igen)

Idag blir det av. Idag ska jag ta upp min hink från tvättstugan och börja ciderprocessen. Jag är faktiskt riktigt spänd på hur det ska gå. Att det har jäst ordentligt ingen tvekan om i alla fall. Man blir ju lite vinglig bara man luktar på häxblandningn där nere, haha.

Ska börja alldeles strax hade jag tänkt. Önska mig lycka till nu!

lördag 22 september 2007

Skrattfest


Jag skrattar åt allt som är kul! "Svensson svensson" får mig att kikna!

fredag 21 september 2007

Cider



Föresten, det är ju något jag glömt att tala om (för den enorma skara som följer min blog hahaha). Jag brygger cider (heter det "brygger"?). I alla fall så stinker det alkohol och gammal fylla i hela tvättstugan... Hmm enligt receptet så skulle cidern bli så stark att man skulle behöva späda den med mineralvatten när den är klar att drickas... Nåja, återstår att se. Hinken ska stå och jäsa i ca fem dagar till, sen får jag se vad som händer. Spännande!

torsdag 20 september 2007

Förvirrad och dubbelsynt

Ja, så blir man när man inte äter bra på ett par dagar. De senaste tre dagarna har jag levt på två plommon, fyra mackor och en isglass. Det handlar inte om självsvält eller så. Jag är bara inte hungrig. Försöker jag äta fastän jag inte är hungrig så mår jag istället illa, och det är inte bättre. Nu när jag vaknade i morse så var jag tvungen att leta fram mina glasögon (som pappa hade lagt undan). När jag, efter att ha stigit upp ur sängen, böjt mig ner och tittat in under den, samt rotat igenom klädhögen i fåtöljen var jag så slut och yr att jag fick krypa fram till telefonen och ringa pappa och fråga honom vart han lagt glasögonen.
Jag insåg att jag verkligen måste ha i mig någon form av näring annars skulle jag svimma, så under två timmar försökte jag gnaga i mig ett äpple och en fjärdels farmormacka med ost, sen kunde jag stoppa i mig ett vitaminpiller och det hjälpte verkligen. Det är underligt när man inte har tillräckligt med näring i kroppen, hur den kan ändras och bli knasig. Fastän jag jag knappt ätit nått på flera dagar, och fastän jag är så smal som jag är (och borde rimligtvis frysa när jag sitter för öppet fönster) så var jag alldeles varm och var tvungen att skölja ansiktet med kallt vatten flera gånger.
Från det att jag vaknade 9.00 tills nu 15.40 har jag bara suttit på min säng och sakta försökt äta. Det går trögt, men det går. Jag är i alla fall inte lika yr längre. Jag ser inte dubbelt och jag kan avståndsbedöma igen. Och nu märker jag av mitt vanliga "hungersymptom"; ont i ryggraden. Så det blir väl till att gå ner och äta strax igen.
Jag förstår inte hur människor frivilligt kan utsätta sig för självsvält. Jag menar, jag har bara inte ätit på tre dagar och mår såhär. Hur kan någon vilja ha det så för jämnan och frivilligt förstöra sin kropp? Stackars satar som känner sig tvingade att svälta sig, må uselt för att någon annan ska bli nöjd (eller för den delen att en själv ska bli nöjd).

måndag 17 september 2007

Gråtglad

Jag är så glad att jag hyperventilerar och nästan gråter.
JAG HAR FÅTT PENGAR!
För första gången på tre år så har jag fått pengar!
Jag vill bara skrika och dansa glädjedans..
Hahahaha gud, vad jag är löjlig, men jag låter mig vara det. Det är sällan jag känner nått som är äkta och nu möts mina mungipor i bakhuvudet. Hahahahahaha jag är så glad just nu!!!!!
Fy jäklars vad gôtt!

söndag 16 september 2007

LÄTTNAD!

Fick svarsmail redan nu. DET KOMMER LÖSA SIG!!!
Underbart! Fantastiskt. Strålande.

Nu blir det till att sätta sig vid telefonen i morn.

Suck

Varför skulle någonting någonsin gå lätt när man kan göra det så skönt och komplicerat?
Jag får nog inga pengar i alla fall. Även fast jag går mina kurser. Svaret från swedbank kommer i dagarna och pessimist som jag är så tror jag inte det minsta på att det kommer lösa sig. De kommer säkert istället visa sig att jag blir skyldig CSN pengar eller nått...
Det skulle inte förvåna mig!
Jag får väl i alla fall vara glad åt att jag har någon form av sysselsättning även om det inte inbringar några pengar. Jag är glad åt att jag inte hoppades för mycket på pengar, då hade slaget blivit hårdare nu. Jag får istället planera min årliga inkomst på 2600 :- bättre tills det att jag av en händelse kommer över ett jobb.

Det hade bara suttit så fint med CSN-pengarna. Jag hade kunnat köpa julklappar och födelsedagspresenter. Och nya strumpor! Men så här är verkligheten och jag får väl lov att använda min hjärna och vara kretaiv och hitta på klappar och presenter att göra till familjemedlemmarna. -05 hade jag presentkort, -06 gjorde jag individuella presenter som jag byggde på hela hösten... Vad ska jag hitta på i år.
Förslag?

söndag 9 september 2007

Fråga

Är det någon som läser min blogg? I så fall få är det helt fritt att kommentera.

Här är det annars snorigt värre. Jag har varit ute på galej. Jag har planterat krokuslökar! Festligt värre, kan jag säga...haha.
Det är full fart på mig hela dagarna. Ni skulle bara veta hur jäkla mycket jag har om och kring mig. Ta bara igår som exempel. Jag stickade en vante och städade mitt rum. Helt slut nu!

När det gäller plugg? Det går utmärkt (hoppas jag). Jag ska få hem min första inlämningsuppgift nu i veckan med kommentarer om det var bra eller dåligt. Ser fram emot det.
Jag sitter mest och tänker på vad jag ska göra med mina rikedomar när jag får mitt stidiestöd. Kamera, julklappar, kläder...Hmm, det kommer bli svårt att få allt att räcka till. Men å andra sidan är jag van att tänja på min budget.

Nåväl, lagom tråkig och ointressant som alltid tager jag adjö.

Lev väl.

måndag 3 september 2007

Så sjuhuuuk

Jag är alldleles jättesjuk. Varit sjuk sen den första. Har legat helt utslagen. Massor av snor och slem bluuuhhääää!
Det är tredje gången i år som jag är sjuk. Jag har kommit fram till att jag måste skaffa mig bättre immunförsvar. Så efter en del efterforskningar så ska jag bli en hurtbulle.Jag ska börja mo....mo...motionera, äta varierat och näringsrikt och sova ordentligt. Jihhaaa vad roligt jag ska ha. Fullständig entusiasm.
Nåja, det finns andra saker att hänga upp sig på.
Just nu är jag glad över att det är roligt att plugga. Och att "Mord i sinnet" har börjat igen. Tony Hill = Favorit.
Synd att den förra kvinnliga huvudrollen har slutat, hon var strålande.
Och så är jag glad så att jag hoppar av att "House" ska börja i veckan. Gregory House = Favorit!
Jag är så frälst!


Det är mina gubbar det =).



tisdag 28 augusti 2007

Buzzador

Jag är buzzador.
Hade faktiskt glömt det tills jag fick ett mail förra veckan där de frågade om jag ville vara med och prova halstabletter. Givetvis sa jag och idag fick jag ett paket med 12 st halstablettspåsar från wirgley's Extra. Så det är bara till att börja knapra.





måndag 27 augusti 2007

Skolstart

Jaha, nu har man börjat skolan igen. Jag har hoppat omkring som en förstoppad ettakluddare hela dan. Det kommer bli så kul att plugga och ha något att göra.
Det började dock inte lika roligt. Glad i hågen hade jag satt mig vid datorn för att börja skoldagen. Tro fasen att programmet som skulle vara mitt "klassrum" inte fungerade. Tre och en halv timma senare fick jag löst det någorlunda genom att logga in via internet, men det fungerade inte lika bra som det skulle gjort om det riktiga hade fungerat...
Men jag var tvungen att nöja mig med det så länge. I alla fall tills bror datornörd, tillika expert, kom hem och kunde hjälpa mig få ordning på programmen.
Och efter idogt arbete lyckades han lösa problemet och efter lite utrensning så fungerar allt nu strålande. Härligt.

Ja, nu är man skolbarn igen =). Jag hoppas på en rolig höst. Skål för friheten!

torsdag 23 augusti 2007

På moln

Stackars den människa som ser mig nu. Halft galen, halvt hysteriskt. Fnittrar, dansar och glädjeskriker för det vilda. Jag ler så brett att mungiporna möts i bakhuvudet. Jag är så förbannat GLAD!
Jag svävar på moln.
Jag nu blivit antaget till båda mina kurser och jag har fått brev hem om den första kursen. Hur arbetet är upplagt och så vidare.
Kursplaner och arbetsfrågor, mål och välkommen-pappererna haglar. Hade aldrig trott att tanken på att börja plugga igen skulle få mig att sväva, men jag är verkligen så glad att jag skriker!
Nu väntar jag bara på lite användar-ID och sedan ska papprerna till csn skickas in, and I'm good to go!
Lättnad och glädje.

Pernillas födelsedag är numera min turdag.
UNDERBART!

onsdag 22 augusti 2007

Hypokondri

Jag börjar på allvar tro att jag lider av hypokondri.
När jag fick mina sår så hade jag från dag ett näst intill dödsångest. Jag var övertygad om att blåsorna tillslut skulle täcka hela kroppen. Och inte bara skulle de äta sig in i kroppen, de skulle dessutom smitta alla i min omgivning. Jag var orolig att somna på kvällen av rädsla att såren skulle vara större morgonen efter.
Nu tog det ungefär 3 veckor att bli av med dem, men det var ganska lagom tid av vad jag har läst mig till. Faktum är att jag kom ganska lindrigt undan. Jag hade 3-4 blåsor av varierande storlek på ena armen och som inte spred sig därifrån. Jag hade ingen feber och var inte heller sjuk på annat sätt som skulle innebära penicillin (stavning?). Jag smittade ingen annan. Varken familj eller vänner. Visserligen hade jag det bökigt med att byta förband fyra gånger per dag och varje morgon och kväll riva upp såtskorpor och kleta på microcid som fick såren att rinna och svida som eld. Men jag kom ändå lindrigt undan med tanke på att svinkoppor brukar förkomma kring mun och näsa (tänk att rengöra och badda där med alsolsprit och microcid ett par gånger om dagen!!), ofta i samband med förkylningar och feber.

Det är dock inte endast detta som börjar få mig att tänka på hypokondri. I morse vaknade jag av en OTROLIG smärta i magen. På sidan av magen. Visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag försökte sträcka mig och böja mig i alla möjliga och omöjliga vinklar för att kunna uthärda smärtan. Inget av det fungerade. Det gjorde verkligen förbannat, j*kla, ont och jag var övertygad om att jag skulle dö. Eller i alla fall bli tvungen att åka till sjukhus och blixtoperera bort gallblåsor och mjältar. Jag vet fortfarande inte var det var som gjorde ont, med efter 35 minuter gick det över och jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva det igen. Jag hatar verkligen att ha ont. Framför allt i magen. Man är alltid totalt maktlös när man har ont i magen. Om jag kunde välja skulle jag mycket hellre ha ont i ett ben eller en arm.

Hypokondri eller inte hypokondri, det är frågan.

måndag 20 augusti 2007

Att sitta på nålar

Jag är nervös. Haha, jag trodde aldrig att jag skulle bli det, men här sitter jag nu. På nålar. Fick ett mail från Sunderby Fohögskola med information on hur jag ska förbereda innan "skolan" börjar nästa vecka.
Jag hade också fått mail från Birka Folkhögskola, där man berättade att uttagningarna till kursen Holocaust - från Herodes till Hitler" är nu i veckan.
Jag hoppas, hoppas, hoppas, HOPPAS att jag blir antagen.
Jag vill bli antagen.
Jag måste bli antagen.
Jag håller tummarna för mig själv och försöker med tankekraft få mig att bli antagen.


Haha Tuderland Tuderland fly nu din borg
Spring som en trana i juli...
Galenskaparna & Aftershave är underbara!

söndag 19 augusti 2007

Drömmar

Jag drömde underligt.
När jag vaknade så tänkte jag igenom drömmen. Köpcentrum, vatten, frisörer m.m. Och så var den en sak som jag drömde alldeles tydligt.
Jag var med två vänner och shoppade, den ena av dem hade skrinda med en liten ny bebis i. Under tiden vi gick omkring i affären så låg han och sov och huvudet var övertäckt av en filt. När mamman (en av mina kompisar) gick för att hämta något så vaknade han och filten försvann.
Bebisen hade alldeles blåa ögon och var nästan skimrande ljus i hyn. Och han hade hatt. Han började gråta och jag, min andra vän och kassörskan började sjunga tills han somnade igen. Skrindan han låg i fylldes av vatten och när han hade somnat så försvann han under ytan.
Fast det var inte hotfullt, inte som att han dog eller så. Mer som att han var skyddad...
Knepigt värre.

onsdag 15 augusti 2007

Växlingar

Haha, snacka om växlingar. Igår var det så varmt att jag gick omkring i underkläder (nästan). Idag sitter jag med tjock stickad tröja och mina händer är lika kalla som istappar.
Varför har man en hund som vill gå ut i snålblåst och eländigt väder?
Varför sätter husbygget igång klockan sju på morgonen?
Varför bestämde sig kroppen för att sova ända till klockan nio och därmed göra mig trött som fasen.

Men man ska inte klaga. Jag har det ju faktiskt ganksa behagligt här hemma. Moder och Fader är ju som bekant i Danmark, ena broder jobbar andra sover till klockan fyra på eftermiddagen, så jag har det ganska skönt ändå.
Lugn och ro och jag kan själv bestämma vad jag ska göra av dagarna. Det är bara synd att hunden vill gå ut på promenader. Finns det ingen ras som endast nöjer sig med att leka och mysa hela dagarna. Hmm, undrar om det går avla fram en sådan ras.
Jag kommer bli rik, haha.

söndag 12 augusti 2007

Tiden har startat

Tiden har startat igen. Från att faktiskt ha stått stilla så har klockan återigen börjat ticka. Skönt.
Jag har under de två senaste veckorna varit snudd på apatisk på grund av min sår. Men nu har de äntligen börjat läka (fingers crossed). Det ska bli så skönt att slippa förband och annat och kunna gå med armen bar igen. Utan att få blickar från människor som undrar om jag är spetälsk.

Jag är nu omåttligt glad. Jag var precis inne på csn's hemsida. Där kunde jag läsa att jag beviljats studiestöd. Jippi hooooo! Jag dansade en spontan glädjedans här på hallgolvet! Underbart. Det känns så bra när man får goda nyheter! Tänk om bara man kunde få sitt drömyrke, en jäkla massa pengar och ett körkort så skulle lyckan varit fullständig. Ha ha, jag antar att man får vara glad över det man har. Och det är jag faktisk. Förbannat glad.
Det gör mig inget att jag är tvungen att byta sängkläder varje dag, att jag är tvungen att dagligen tvätta alla kläder som jag haft på mig, att jag 4-5 gånger om dagen är tvungen att riva upp mina såskorpor och dränka såren i alsolsprit och microcid så att det känns som att armen brinner upp, att varje morgon får ta bort mitt förband som sitter fast i sårskorporna så att de slits bort och det börjar blöda. Just nu bekommer inte detta mig alls. Jag får studiestöd.
Jag har en liten bit frihet och en ännu mindre bit oberoende i min hand. Visst är de små, men de finns där.
För första gången på evigheter mår jag faktiskt bra!

En annan nyhet är att moder och fader åker till Danmark i morgon. De ska vara borta tills på torsdag. Då kommer de hem med godis! Mums mums.
Litet moln på himlen är att jag kommer bli tvungen att valsa ut med jycken. Men på nått sätt kommer det lösa sig det med. Det är ju bara fyra dagar.

Nu ska jag leta upp en bok och sätta mig och njuta hela kvällen!
Tiden har äntligen startat.

fredag 3 augusti 2007

Rim och reson

December

När vardagar allt kortare blir
Och det lider mot midvintertid
En tunn slöja av rimfrost så skir
Fyller vårt sinne, gör människan blid

En förundrande månad december är
Av värme, lycka, kärlek, man får inte nog
Att rofyllt bliga utöver en snövitstäckt sfär
Och tårfyllt minnas den tid då midvintern dog

Istället för knarret av snö under skorna
Och puffar av andedräkt segla mot skyn
Är dagar av snöyrda lekar oss forna
Liksom är snötäckta skogar en ovanlig syn

En era som funnits och som glömts bort
Eller ignorerats, men helt klart i plågor
Vi kan inte leva i den tid helt kort
Som endast existerar i människans sagor

När dagarna allt mörkare blir
Står träden nakna i mörkret och fryser
Det finns ingen tunn slöja av rimfrost så skir
Inget täcke av snö som på skogstigar lyser

December har blivit kall, fuktig och grå
Mörkret drar för varje dag allt tidigare in
Utan midvinterlyktor, är det en föraning ändå
Om en tid som brukligt var djupsömn, men nu är gryning

Att plaska i snömodd är vanligt numera
Och att se blombuskar blomma
De ljus som spridit värme behöver ej vara flera
Fönster med snöstjärnsiskant gapar nu tomma

I den årstid som ska vara den mörka och kalla
Där den tidiga människans värme och godhet stoppas
Har minne efter minne låtit sig falla
Kvar står endast ett ljus som minns, längtar och hoppas

torsdag 2 augusti 2007

Sjukdom

Jag har tydligen svinkoppor. Äckligt!
Men nu har jag ett hum om hur de ska behandlas i alla fall! Ros-Marie ska titta på dem i morrn.

onsdag 1 augusti 2007

Diverse redovisningar




  • Lite nya klänningar har blivit klara. Samtliga är gjorda av gardiner, dukar, kjolar, skärp och en del av en tröja. Själv är jag förvånad hur lätt det varit att sy dem!
  • Jag har idag fått ett brev från csn. De vill att jag ska komplettera min ansökan. Jag vet inte om det är jag som är korkad, men vissa av frågorna är så obegripligt formulerade så jag var tvungen att maila dem och fråga hur jag ska svara. Jag hoppas på snabbt svar. Jag håller alla mina tummar (två) för att jag får studiestöd och jag uppmanar alla jag träffar att göra detsamma.
  • Obehagliga nyheter:
  • Jag har fått några knepiga blåsor på min arm. Och de är stora. Ser ju nästan spetälsk ut! Jag vet inte var de kommer ifrån. Vad jag det så har jag inte brännt mig,och jag är inte allergiskt mot något. Jobbigt är det i alla fall. Jag hoppas att de försvinner så att jag inte behöver åka iväg till vårdcentralen för att kolla upp dem.
  • Nu hoppas jag på sol. Vi fick en släng av det igår och jag bländade den för en stund. Min blygsamma lekamen är näst intill genomskinligt vit. Tyvärr var dte en kortvarit lyx, hur härjar molnen igen över himlen. Dystert.

torsdag 26 juli 2007

Händelser

Livet traskar på som vanligt. Den största händelsen har varit att man nu börar schakta av på kullen utanför vårta hus. Ska förlja husbyggnationen som en igel. Ivrigt plåtande med min hyffsade stenålderskamera.
Kära moder och fader var i Danmark igår och kom hem med godis. Om ett par veckor åker de igen, då kan jag vänta mig ännu mer, konstaterade mamma. Man kan aldrig få för mycket godis.

När det gäller mina studier så går det långsamt. Jag var inne på csn:s sida idag och kollade under mina sidor för att se hur det står till med min ansökan. Där fick jag läsa att det tydligen fattades information och att de därför kommer skicka ett brev till mig där de ber min komplettera. Frågan är bara vad de vill att jag ska komplettera...
Har ingen aning. Men det löser sig nog.
Jag hoppas verkligen att jag får studiestöd. Det hade underlättat lite grann i alla fall.

Jag hade passat bra som hemmafru! Faktiskt. Jag kan inte tänka mig ett tråkigare liv, mer meningslöst liv än att slava upp i ottan och vara hemifrån hela dagarna. Nej, jag hade passat som hemmafru. Det är ett som är säkert. Synd bara att man inte kan bli det utan karl, barn och annat. För det är ingenting som jag siktar efter.
Kan man inte bli hemmasingel?

fredag 20 juli 2007

Vax en gång till

Efter att ha hört mig för med lite olika människor så fick jag rådet att ha vaxet varmare och att smeta på ett tunnare lager.
Efetrsom jag inte hade nått att förlora så provade jag idag igen. Mycket bättre resultat, och jag är faktiskt nästan nöjd.
Tyvärr växer hår i omgångar så de strån som är 1-2 millimeter blir kvar tyvärr.
Men jag tänkte att jag väntar tills de vuxit ut en bit och sen vaxar jag bort de med. Jag tänker inte ge upp än.

torsdag 19 juli 2007

Vax fortsättingen

Nu har jag provat vax. Måste säga att jag fortfarande är besviken. Inte på att det inte gjorde ont (tro mig, det löste sig), men utan på att jag inte fick det resultatet jag ville ha.
Först och främst: Tiden. Visst kan jag acceptera att det tar lång tid, framför allt för en som aldrig vaxat sig tidigare, men jag satt från 10.30 till 16.00. Det är mer än ganska lång tid. Det är ju för fasen en hel arbetsdag (nästan) och då fick jag bara vaxat smalbenen och vaderna! Vad gjorde jag för fel? Det ska väl ändå inte ta så lång tid, eller?
För det andra: Hårlösheten. Hårlös är väl att ta i, men min tanke var att jag skulle just bli av med håret på benen ett tag fram över. Naivt?
Ungefär hälften av håret försvann, kvar finns ett irriterande fjun av långa vita, smala strån. Hur mycket jag än vaxade så försvann inte dessa. Jag trodde i min enfald att jag skulle bli len och fin om benen, men nu blir jag ju ändå tvungen att slita fram rakhyveln för att bli av med fjunen.
Så vad har jag kommit fram till?
Det är inte på långa vägar värt att vaxa sig (framför allt inte hemma, hur det är på salong vet jag inte). Även om vaxningstiden "bara" hade varit två timmar så är resultatet uselt när hälften av håren stannar kvar!
Nåväl. Efter en hel dag som gått till spillo så hoppas jag verkligen att jag inte ser röken av mer hår förrän om ett par veckor. Helst för alltid!
Det hade ju nästan gått snabbare att plocka bort håret med pincett!

onsdag 18 juli 2007

Vax

Mitt vax är äntligen hemma.
Tydligen hade det kommit till mitt närmsta utlämningställe redan i fredags. I måndags fick jag avin och idag var jag och hämtade det. Och möttes av en ganska trevlig överraskning, bortsett från två burkar vax och mascara så fanns där även en sjal och ett halsband. En slags välkomstgåva.

Jag är väldigt övertygad om att jag gjorde ett ganska så uselt intryck på personalen, jag släntrade in i trasiga, röda jympaskor, blekmedelsfläckade jeans, smutsig vit kappa, naglar med gammalt nagellack och hår som hängde i testar.
Hmm, jag borde nog fokusera mer på vilket intryck jag gör...!
Nåja, nu ska jag skrika ordentligt. Fram för en smärtsam framtid. Utvärdering av vaxet kommer.

onsdag 11 juli 2007

Beställning av vax

Efter flera år och 1000 rakhyvlar sönderanvända så har jag tänk prova på vax. Efter att ha hittat en sida som säljer vax till rimligt pris (vilket inte var det lättaste) så kunde jag beställa och vänta på mina varor.
Efter en vecka får jag ett avi som meddelar att mitt paket finns att uthämta ca en mil härifrån. Det tyckte jag var knepigt eftersom mitt närmsta utlämningsställe fillns 600 meter härifrån. Latmask som man är så tyckte jag att det var i det närmsta brottsligt att inte informera mig om en sådan viktig detalj (att mitt paket skulle hämtas en mil härifrån). Så jag tittade först på min orderbekräftelse och där stod det att paketet skulle lämnas till min hemadress (!!!). Hur kunde det hamna en mil härifrån då?! Ringde till utlämningsstället där jag fick veta att det var någon speciell utkörningsfirma som inte levererade till mitt närmsta utlämmningställe. Varför fick jag inte veta det när jag beställde?! Ringde till företaget och beklagade mig och då berättade de att de hade skickat mina varor med PrivPak eller BrevPak eller nått sånt och därför hamnat en mil bort. Men hon skulle skicka tillbaka mitt paket och sen skicka det på posten så borde det hamna hem till mig.
Så nu väntar jag på det. Förmodligen kommer det bli dyrare.

Makalöst vad lite man kan gnälla på egentligen. Dagens I-landsproblem!

söndag 8 juli 2007

Bil

Jag har kört bil. Jag har kört vår splitternya bil. Ungefär 50 meter. Gud, vad rolig den är att köra. Den svarar så bra på bromsen... vilket iförsig ledde till att jag tvärstannade ett antal gången när jag skulle bromsa lätt. På vår förra bil kunde man ställa sig på bromsen och den saktade in mjukt och fint.
Det är så kul att köra bil och jag säger:
"Grattis bror, som ska övningsköra med den här bilen. Gratulerar och ha roligt. Varje övningskörningstillfälle kommer vara ett äventyr!".
Jag ska köra mer!
Hör ni det allihopa, jag planerar att vara brottslig!!

lördag 7 juli 2007

Mormor

Idag har delar av familjen åkt till mormor. Jag följde inte med. Jag ett elakt barnbarn. Inte träffat mormor på ungefär ett och ett halvt år. Jag har inte varit hemma hos henne på nästan fyra år.
Nej, jag är hemma.
Jag ska damsuga och duscha nu.

torsdag 5 juli 2007

Ny Bil


Detta är vår nya bil.
Renault Clio -07!
Vi har aldrig köpt en sprillans ny bil tidigare så detta är en stor händelse. Den kommer hem i eftermiddag och käre fader har lovat att jag ska få provköra. Lyrisk, haha. Mitt körkortstillstånd går ut i augusti, så man får passa på att provköra så längre det gäller. Känner mig litegrann som ett barn på julafton. Räknar nästan timmarna. Om jag kommer ihåg ska jag rapportera om hur det var att köra!

måndag 2 juli 2007


Den andra klänningen är färdig. Var egentligen färdig i juni, men jag har inte haft tid att blogga förrän nu. Inte för att jag haft något särskillt att pyssla med, men ändå.
Måste säga att klänningen är MAKALÖST vacker. Framförallt tygerna är nog det tjusigaste jag någonsin skådat!
Det gröna är en gammal barnrumsgardin och det blå-blommiga en köksgardin. Snart kommer säkert H&M höra av sig med intresse av att ha en kolletion med mina utomordenltligt snygga och designade kläder. Märket "Johannas trash" kommer vara på allas läppar och jag kommer bli stormrik. Skrattandes åt småfolket som jagar tid i sina volvoar kommer jag glida i mitt privatplan sippandes champange.
Oroa er icke, jag kommer glömma alla mina gamla vänner och skita fullständigt i alla nya. Jag kommer helt enkelt bli en perfekt människa.
Ge mig bara en chans så får ni se...(eller inte) =)!

Tänk vad tiden flyger!

torsdag 28 juni 2007

Resultat av syslöjd


Detta är resultatet av all syslöjd man haft från 4:an till 9:an. Vet inte om att det är nått att vara stolt över, men det är jag. Trodde aldrig jag skulle klara av att sy en hel klänning.
Jag kan medge att tygerna inte är det snyggaste, men eftersom detta är på lek så valde jag att adoptera de gamla tyger som fanns i familjens ägo. Min kreation består således av två vardagsrumsgardiner (svart-blomminga tyget) och en köksgardin (blåa tyget) samt spetsen som kommer ifrån ytterligare en vardagsrumsgardin.
Jag är så nöjd med mig själv och jag pöser av stolthet var gång jag ser den. Lite skrytsam får man vara.

I mitt euforiska tillstånd har jag faktiskt börjat på en ny klänning. I Limegrönt och blå-blommigt. Min smak är det inget fel på haha. Denna nya klänning kommer ha korta ärmar, vilket är något jag aldrig gjort tidigare. Tyvärr har sytråden tagit slut så jag får besinna mig lite grann.
Tänk att det kan vara så roligt att sy!!

fredag 22 juni 2007

Midsommar


Midsommar idag. Små grodor och dans.

Haha det var längesedan det var på det viset. Vi har inte ens kvar midsommarstången längre, och inte sjunger vi eller äter stor buffé i gröngräset.
Nej, jag släpade mig ut i ösregnet för att leta björkris till min huvudkrans (den vägrar jag vara utan). Efter idogt letande hittade jag tillslut två björkar som innehöll fler myror än blad, men vad gör man inte för att ta vara på en liten spillra av en gammal tradition. Nästa steg var snäppet svårare. Inte någonstans i vårt bostadsområde finns det en äng med vilda blommor. Med kippande skor plöjde jag igenom ängar, snår och diken och fick endast med mig lite olika grässorter, hundkex, och en annan konstig vit blomma som luktar apa. För att kunna fylla ut mig krans med vackra blommor fick jag istället ta blommor från trädgården, så i min krans finns det rosor, margiriter, surfina och blåklint. Det är inte konstigt att man inte kan fira en gammal svensk, hednisk tradition när huvudingridiensen saknas. Blommorna! Jag har inte sett en blåklocka, midsommarblomster, kärringtand, förgätmigej, gullviva, violer eller prästkrage. Det enda som verkar finnas kvar bland spillrorna av bortglömdhet är smörblomma och hundkex. Och om man någonsin kommer finna sju gärsgårdar inom rimligt avstånd från varandra, så finns det garanterat inte sju OLIKA sorters blommor att stoppa under huvudkudden. Ingen människa kommer drömma om vem det ska gifta sig med mer...

Men sen undrar man ju litegrann om man inte har blivit lite skadad av de romantiska skildringarna av högtidsfirande från Astrid Lindgrens filmer och börcker som man blivit matad med som barn. Var det egentligen så underbart som man kan läsa om eller titta på? Eller är det bara en glorifiering?
Vad det än är, så verkar det i alla fall mycket trevligare än det firande vi har nu. Jag har precis avslutat min midsommarlunch. En löksillsbit, gräddfil och gräslök och nu sitter jag här och tänker på skillnanderna.
Oavsett som Astrids bilder stämmer eller inte, så tycker jag ändå att det vore något att sträva efter. Även om det var mer arbete så kommer ju ändå minnet av högtiden leva kvar. Den här dagen kommer snart vara glömd, och jag kommer inte ens ha en tanke på att jag har firat midsommar.

Nåja, i vilket fall som helst så får man andå se till att dagen blir som man vill ha den. Oavsett vad mna gör med den. Leve midsommar och hurra för Svensk-hednisk tradition.

torsdag 21 juni 2007

En utomståendes geni

Ibland behöver man verkligen ha en utomståendes synsätt för att se saker och ting klarare!
Jag har gått och grubblat på att studera, och studiestöd sedan februari. Hur ska jag lösa det här med avgifter om jag inte får pengar, hur ska jag bara säker på att få pengar, hur mycket måste jag läsa och bla bla bla!
Allt som behövdes var ett samtal med en gammal klasskompis, Karro. Det tog henne två minuter att förstå hur man kunde lösa mitt problem! "Läs en kurs till", sa hon. Läs en kurs till!
Det är ju genialiskt!! Varför har inte jag tänkt på det tidigare? Här har man gått och grunnat på hur man ska kunna skrapa ihop procent så man kan få sitt ynka studiestöd SEDAN FEBRUARI!
Saken är klar. Från och med idag så kommer jag ringa Karro var gång jag tänker göra något nytt. Eller stöter på problem.

Ibland är verkligen geniet större hos de som är utomstående!!!
Leve Karro!

Tomat





Idag är det tomatens historia. Måste säga att det är en MARKANT förbättning med mina tomatplantor i år jämnfört med förra året.
Bilden överst visar hur mina plantor såg ut förra året. Bilden under visar hur plantorna ser ut i år. Visserligen har jag inte fått någon frukt på plantorna än, men det kommer. Det är värt väntan när man ser denna kraftiga planta.
Detta är ett bevis på att man alltid lär sig, även när man inte tror det.
Jag har dragit upp alla plantor från frö, busktomat. Förra året började jag sådden i februari/mars. Det gjorde att plantorna började sätta blommor i april/maj och så var det alldeles för tidigt för dem att sättas ut. Stjälkarna var alldeles för gängliga och de fick stöttas tidigt för att inte knäckas, än värre blev det när frukterna kom. Inte nog med att de knappt blev större än körsbärstomater, vissa hann knappt mogna innan stängeln knäcktes och plantan var så gott som obrukbar.
Förra året hade jag dessutom inte så stor kunskap om jord och hur man planterar om.
Jag var ganska försiktigt, vilket bidrog till att jag fick försiktiga plantor.
Iår var jag inte lika försiktig. Jag tänkte att det får bära eller brista. Tomatplantan är tålig, den tål lite misstag. Iår satte jag inte fröna förrän i mitten av mars, plantorna fick sedan stå svalt och ljust och jäklar vilken fart det blev på dem. Kraftiga och härligt gröna plantor. Jag planterade om tre gånger innan utplantering. Varje gång planterade jag till lite över hälfen av stjälken/stammen. När det blev varmt nog fick de vara ute ett par timmar varje dag för att vänja sig. Efter en vecka tyckte jag att det fick vara bra. Vissa plantor hade blivit 60 cm höga och var för stora att ha inne.
grävde tre st, ca 30 cm, djupa hål i trädgårdslandet. Vattnade så att jag trodde plantorna skulle drunkna. Satte i plantorna och fyllde igen med enbart kogödsel. Det tog en vecka eller två, men sen fick de fart och utvecklades till riktigta små buskar. Fantastiskt.
Inte ett skadedjur eller några övriga problem än så länge.
Det är roligt när man lyckas.

tisdag 19 juni 2007

Paprika


Idag kommer allt handla om min paprika.
Jag har fyra plantor som står och solar sig i vardagsrumsfönstret. Och nu ser det ut som att det kommer bli små paprikor på flera av plantorna. Jag vet inte vad jag gör rätt, men något måste jag göra.
Det har varit mycket enklare för mig att driva upp paprika än det har varit att få ordning på min gurkplanta.
Och ändå fick jag hjälp med gurkan. Grannen var så snäll och gav mig en planta som han hade över, och garanterade att den skulle bära frukt. Vilket den gör. Jag har en megagurka som tar plantans all kraft i anspråk. Jag vet inte vad jag gör fel, men den här gurkan bara sväller och sväller medan plantan tappar blad...
Nog pratat om den. Åter till min paprika.
Jag var inte ens säker på att det skulle bli något. Fröna var inte köpeförn, utan vanliga frön från paprikan i mataffären. I och med att jag lyckades få tre paprikor förra året, så tänkte jag försöka igen. Med en del förändringar. Förra året sådde jag paprikan för sent, vilket innebar att blomningen inte kom igång förrän i juli. Dessutom visste jag inte riktigt hur jag skulle plantera dem, vilket resulterade i att jag fick plantor som var över 90 cm höga innan de bar frukt.
Den här gången har jag planterat om plantorna i tre omgångar till nästan hälften. Så nu när de blommar är de endast ca 40 cm. Förbättrning.
Jag hade även kraftiga angrepp av spinnkvalster förra året. Jag hade nämligen läst att paprika vill ha det torrt och det får absolut inte komma vatten på bladen. Det var det som gjorde att jag fick spinnkvalster. Dessutom spred sig kvalstren till både melon och passionsfrukt, så jag hade att göra innan jag blev av med ohyran.
I år struntade jag fullständigt i att plantan inte vill ha vatten på bladen. Jag går dagligen och duschar på plantorna. Och det har tydligt gett resultat. Inte ett kvalster så långt ögat kan nå. Det är härligt när det går om man vill.
Nästa gång ska jag prata om min tomat, som växer över all förväntan!

måndag 18 juni 2007

Inget bidrag

Jag har nu blivit antagen att läsa Historia A. Lycka och eufori. Min glädje lade sig ganska snabbt när jag insåg att det inte är någon idé att söka studiestöd.
Läste nämlignen på csn's hemsida att man inte kan få studiestöd om man läser mindre än 50%. Min kurs går bara på 25%....
Förtvivlan.

Man får tydligen inte ha tur med allt. Bra att jag valde den kursen som inte kostade multum, mina små sparade kronor räcker endast till att betala kursen och kursmaterealet, sedan är jag luspank. Bankrutt. Fattig som en kyrkråtta!
Börja jobba? Jag vet, än så länge så vet jag att jag ska plugga ca 2 timmar om dagen, men jag vet än inte vilka möten som jag kommer ha. Men det är klart att jag letar efter jobb, och fast jag snart är skinnad in på bara kroppen så känner jag fortfarande ingen desperation. Jag är snarare mer sammanbiten nu än någonsin tidigare, och jag står allt mer fast vid att jag lever bara ett liv, jag vill inte tillbringa merparten av det med att slava under andra människors viljor.
Jag vill leva mitt liv som jag känner gör det värdefullt. Jag ville inte känna mig tvungen att leva det efter en annan människas regler.
Visst är jag medveten om att så som jag har det nu knappast kan kallas livskvalité, men om jag hade levt som andra hade tyckt var rätt och riktigt så hade jag hellre föredragit en snabb död än ett liv i tortyr.
Jag har inget emot att stanna tills jag kan och har möjlighet att leva mitt liv som jag vill.
Det är bara så tråkigt att det drabbar andra medan jag väntar. Jag är ledsen för det, men jag ser faktist inget annat alternativ. Det är antingen det här eller att inte finnas alls.
Jag kan bara ge ett löfte om att när det ändras för min del så kommer jag gottgöra. Det är jag skyldig. För resten av mitt liv kommer jag gottgöra, och ändå kommer det aldrig vara nog. Men jag kommer göra det!

lördag 16 juni 2007

Fredagsmys med oväntat slut


Douglas kom in med sitt märgben i munnen. Allt tycktes vara frid och fröjd tills jag skulle tacka honom (säga loss) och ge honom godis. Då visade det sig att benet satt fast. Det var tydligen precis så stort att han kunde sticka in underkäken i hålet och sedan fastnade benet alldeles bakom hörntänderna. Först tänkte vi att vi kunde lösa det själva och började därför försöka lirka ut benet. Det hade nog fungerat om Douglas hade förstått att vi bände i benet för att han skulle bli av med det. Men det kändes alldels för obehagligt när vi gjorde det så istället för att vackert öppna gapet så bet han ännu hårdare och skällde och morrade. Stackars vovve.

Bestämde att vi skulle försöka få tag på jourhavande veterinär.
Problem nr 1. Hade ingen telefonkatalog hemma så det blev till att starta upp vår stenåldersdator och ut på nätet. Där fick jag info om att ringa 112. Vilket jag gjorde.
Problem nr 2. 112 kunde inte hjälpa mig mer än att hänvisa mig till eniro 118118. Då ringde jag dit.
Problem nr 3. Eniro 118118 sa att de kunde inte hjälpa mig mer än att hänvisa mig till 112 (men vad fasen???!!). Jag berättade att jag redan hade ringt dit och att de hade hänvisat till 118118. Det tyckte hon var konstigt och sa att hon kunde ge mig numret till blå stjärnan eftersom de har en jourtelefon där. Sagt och gjort, jag ringde till blå stjärnan.
Problem nr 4. Blå stjärnan sa att vi kunde åka in med Douglas. Jag förklarade att vi inte hade någon bil och därför var ute efter en slags jorhavande veterinär i mitt område som kunde komma hem till oss. Hon sa att det var bäst att jag ringde till min distriktsveterinär. (suck). In på datorn igen och leta fram numret till dem. Ringde upp och möttes av en telefonsvarare.
Problem nr 5. En röst som sa att akuta fall av lantdjur, hund och katt hänvisas till Stenungsunds och Lilla Edets veterinärmottaging på ett annat nummer. Ringer upp denna mottagning och möts av en telefonsvararöst som lät som en blandning av en rap och Bengt Magnusson, med andra ord helt obegriplig. Problem nr 6. Jag fick lyssna på telefonsvararen två ggr för att kunna uppfatta de nummer som han hänvisade till. Jag satte mig för att ringa dessa nummer.
Problem nr 7. Det ena numret existerade inte längre!! Jag ringde det andra numret och möttes av en levande människa i andra änden (äntligen!!) och jag förklarade min situation. Hon sa att hon inte hade något lugnande för hund, hon hade enbart för katt och lantdjur (varför varför varför??!!). Hennes förslag var att ta taxi till blå stjärnan och låta veterinärerna där ta hand om Douglas. Ja, det fanns ju inte annan råd så nu fick mor ta över telefonerandet och började ringa taxi.
Problem nr 8. Efter att ha påbörjat samtal så bröts linjen. Mamma ringde då upp igen och förklarade då att hon har en hund som ska till blå stjärnan och att hon ville ha sjuktaxi dit (mamma är sjukpensionär). Damen i luren sa att det tyvärr inte kunde ordnas eftersom klockan var efter 22.00 (vad är det för jäkla regel?). Slutligen efter mycket om och men så fick det bli en vanlig taxi till blå stjärnan, så inte nog med kostnaden för att få loss benet från Douglas, mamma får tillbringa sin fredagkväll på blåstjärnan, plus att vi förmodligen kommer få en rätt så saltad räkning från taxin. Men å andra sidan. Douglas kommer bli av med benet och må bra igen. Vad gör man inte för sina familjemedlemmar =).

(fast pappa konstaterade med viss bitterhet och glimten i ögat att det hade varit billigare "att sjuta byrackan")

Räkningen slutade på dryga 4000 kr för att bli av med benet!

söndag 10 juni 2007

Gråt och tandagnisslan

Hopp vändes till förtvivlan.
Povel är död!

fredag 1 juni 2007

Grattis och Gratulerar

Allas vår Povel Ramel fyller år idag. 85 år ung och still going strong. Nästan. Han är tydligen lite krasslig läste jag i tidningen. Väldigt tråkigt och jag hoppas att han kryar på sig till karamelodiktstipentiatet som ska delas ut på måndag. Brukar titta på det. Känns väldigt somrigt att sitta och titta på Povel som står och sjunger på Povelskt vis om stipentiaten. Så jag hoppas att han känner sig bra på måndag.
Flaggan i alla fall hissad och jag har stämt upp i varenda födelsedagssång jag kan.
Ja, må han leva. Med en liten tulipan. For he's a jolly good fellow. Happy birthday. Och min egen födelsedagssång:
Vad är det för dag idag idag idag
Jo det är födelsedag, jo det är födelsedag
Det är Povel Ramels födelsedag i dag hurra hurra hurra hurra!
Må han leva i 85 år till och förgylla det svenska folkets liv med sina melodier och sånger. För att inte tala om sitt skarpsinne och humor.
Underbara Povel, ha en strålande födelsedag och krya på dig!
Grattis!!

fredag 25 maj 2007

Historia!

Jag är nu anmäld till en kurs i Historia A. Den ska börja i augusti. Nu väntar jag bara på svar. Jag hoppas verkligen att jag bli antagen. Om jag blir antagen så är det bara till att skicka in pappaer till csn för atts e om jag kan få studiestöd. Om inte så får jag väl låna lite penningar av kära far så länge.
Nåja, det är ett senare bekymmer.
Jag är lite fundersam över en sak. När jag nu under ett par e vckors tid letat utbildningar på olika siter och skolor så har jag märkt att priserna varierar hiskerligt ibland. Hur kan det komma sig? På ett ställe kostar en Historia A kurs 4000:- och på nästa kostar den bara 250:-. Vad är det som gör att kusen kostar flera tusen på första stället, men bara ett par hundra på andra.
Man får lika mycket hjälp och support på båda och det är samma kursmatereal som krävs!
Ja det är nått att tänka på. Jag har fått lära mig att utbildning ska vara gratis i Sverige. Att man endast betalar en slags terminavgift som ska täcka kostnader för kursmatereal och sådant, så min slutsats är att deen ena utbildningen försäker blåsa en på pengar. Förjäkligt!

Nu är det dags för mina växter att flytta ut. Gurkor, tomater, meloner som trängts inne på fönsterbrädet ska nu få komma ut i friheten. Och det är på tiden. De börjar växa sig så stora att de snart tar upp de båda fönstrerna i vardagsrummet. Paprikorna få däremot vara kvar inne, och eventuellt min passionsfrukt. den är lite stor att springa in och ut med för att vänja den vid utomhusvistelse, så den får nog komma ut lite när det är som varmast nu i sommar.
Har även beställt luktärt på nätet. Aldrig tänkt på hur kul man kan ha med ettåriga växter. man kan ju förändra trädgården från år till år genom att använda ettåriga växter. Den här luktärten ska få slingra sig runt vårt fula staket. Alldeles illröd är den, och luktar gott. Kära bror fick välja färg så det ska bli en klarröd blomma.
Och sen ska förgätmigejen ut med. Phu, det är mycket i trädgårdstider. Springer som en galning och kollar över varenda kvist och blad på våra träd för att upptäcka löss och annan ohyra. Till min stora förfäran upptäckte jag en stor trekilos (minst!!!) larv-skalbagge-puppa. Jag såg inte så noga för i ärlighetens namn så sprang jag som en liten skrämd hare och skrek som ett brandlarm.
Det är typiskt Johanna att vara intresserad av trädgård, men att vara vettskrämd för alla småkryp! Och gissa om jag blev arg när vi upptäckte att det gick myror i det nyplanterade körsbärsträdet! det var bara att sätta upp limringar och börja hålla utkik efter löss. Förmodligen kommer småkrypen käka upp de nya skotten så att trädet dör (pessimist-javisst).

Allt för idag!

lördag 12 maj 2007

ESC och annat.

Goddag.

Idag är det lördag. Igår var det fredag. Då ägnade jag hela dagen åt att städa och göra i ordning min broders rum. Släpade in lite möbler själv och sedan när bror kom hem så fick han vackert vara med och rensa upp i röran.
Efter mycket om och men så blev det en hel sopsäck full men en jäkla massa prylar som skulle till tippen. Lustigt att tänka att många av prylarna har bara legat och skräpat i flera år. Utan att han har använt dem. Och ändå har han aldrig, ALDRIG velat slänga dem. Nåde den som utmada ödet att slänga en gammal visselpipa från Kalle Anka -97. Eller 14 stycken 3-centimeterspennor. Död åt den som skulle få för sig att flytta på hans loka-kapsyssamling i en glasburk, eller vara få för sig att ändra lutningen på en meterhög stapel med tv-spel (så att den skulle stå rakt istället för som tornet i Pisa).
Men nu har han ändrat sig. Visserligen behöll han saker som jag kan tycka vara helt onödigt (gamla tv-spelstidingear från -03, trasiga hörlurar för "de kanske går att laga" m.m.), men det är hans val. Jag är bara glad åt att han äntligen har slängt ut den gamla bakteriehärden till matta och frivilligt dammade av alla sladdar bakom tv:n. Framsteg!

Idag blir det ESC för hela slanten. Heja The Ark! Här ska dte ätas fruktsallad och glass. Mumma.
Vad tror jag om The Arks chanser? Jag lärt mig genom åren att inte gissa. Vad man än tror så brukar det alltid bli tvärtom.
Jag trodde att Stenmarck skulle klara sig bra och se hur dte gick med det.
Den tråkigaste ESC var absolut förra året när Carola var med. Visst hon hade kanske en bra låt, men å andra sidan så visset man ju redan att hon skulle komma på en hög placering. Hobbyfrälsaren Carola hade ju seglt omkring och plcerat händerna på folks huvuden. Bländat alla med sina avslipade, gnistrande porslinständer och kunde säkra en hög placering. Trist!
Vad talar för The Arks fördelar i tävlingen då? De är knasiga och knäppa och trivs med det. De kan se galna ut och se ut som om aldrig gjort nått annat. Låten sätter sig på hjärnan och Ola har fint hår!
Jag gillar inte The Arks musikstil annars, men jag gillar Ola Salo. Han är helskön att lyssna på när han pratar.
I vilket fall så kommer jag hålla min tummar för The Ark. Om 13 timmar vet vi vilket land som vunnit.

onsdag 2 maj 2007

Ledsamt, besvikelse och bedrövelse

Som tidigare nämnt är våren kommen. Och med den börjar blommor komma. Hela vintern har jag väntat på pingsliljorna. Så besviken jag blev när det här växte upp. Inte alls det jag ville ha. Luktar knappt någonting och ser inte ens särskillt vacker ut. Stor besvikelse.





















Det var den här liljan jag hade i huvudet hela vintern. Precis en sån här hade jag hoppats på månad efter månad. Vackra, underbara pinstliljan Nacissus Poeticus Recurvus.
Suck. Jag får tydligen nöja mig med de andra liljorna så länge. I höst ska jag leta reda på lökar till de riktiga pingsliljorna om det så är det sista jag gör.




I övrigt så går det långsamt med plugg och annat. Det är svårt att hitta en utbildning som är berättigad till studestöd. Svaren från csn är luddiga och det finns en jäkla massa undantag och regler så att man tillslut blir alldeles yr. Tänk vad enkelt det hade varit om det bara fanns ett papper där det stod svart på vitt: Alla utbildningar med grön prick är berättigade till studiestöd.
Istället fär man till svar: "Den utbildningen du har valt är berättigad till studiestöd om du bor i västra götlalandslän, men bara halva tiden, för att kunna få resterande belopp krävs det att du inom två månader tar upp studier inom ett annat län där utbildningsprocenten inte är högre än 10%. Om det skulle vara 15%, halveras det belopp du eventuellt skulle fått om du valt en annan utbildning. För att då istället kunna komma upp i en passande studiesumma föreslår vi att du väljer två andra kurser inom det län du bor i, hoppar av den ena efter två veckor och går klart den andra, samtdigt som du läser in den ursprungliga kursen på 50%. När du är klar med tillvalskursen kan du läsa den sista hälften av den ursprungliga kursen på helfart under två veckor. Om de nu inte skulle finnas två kurser inom ditt län som du kan gå så rekommenderar vi ett kurspaket där du kan få studiestöd för de första 22 studernade timmarna, för att få återstoden av beloppet bör du vara över 25, inneha körkort och barn. Är du inte något av detta så kan du söka ett annat studiemedel som gäller för tre månader för dig som är över 20, bor själv och har katt. Eller söka ett som gäller för dig som är över 20, bor hemma och har minst 18 timmar över i veckan för att studera den extrakurs som tillkommer under 4 veckor.
Detta tillval täcker bara upp en tredjedel av det tänkta beloppet, men om du kan välja den ursprungliga kursen i ett annat län samt bara välja det halva kurspaketet vi erbjuder så kommer du upp i en summa av 2000 kr, vilket vi anser vara en lämplig summa för de eventuella utlädd du ådrar dig under din studietid...."

Hmm, jag skulle nog gärna ha jobb på csn. Jag hade nog kunnat avanvcera riktigt bra tror jag.




fredag 27 april 2007

Sol sol sol

Nu är det sol och fint.
Det är varmt och härligt ute. Då är man ganska korkad när man sitter inne och skriver på datorn egentligen.
Men, men, det ska göras det också.
I går var det friskvård a´la medeltiden som gällde.
Skar upp mig lite fint i fingrarna när jag utkämpade kriget med rosenbuskarna. Jord och tulpaner färgades vackert röda och jag halkade och slant med sekatören.
Här går man inte inte och lipar inte. Man känner sig aldrig så levande som när man är lite blodig och skitig. Ahh, det ljuva livet.

Nu ska jag tillbringa de nästkommande dagarna isolerad och i fullständig tystnad från omvärlden.
Läckbergs nya bok kom i dag och det kliar i händerna att få börja läsa. Ända sedan jag hörde fröken (fru?)Läckberg tala om den här boken förra året har jag gått och längtat. Nu är dagen kommen.
Tyskungen heter den här boken. Jag har så stora förväntningar att jag snart kommer börja tillbe Läckberg och hennes böcker...
Får nog ta och sansa mig lite.



måndag 9 april 2007

Sjukhus

För precis en minut sedan sa jag hejdå till mor. Klockan är nu 17.32.
Hon är på väg till salhgrenska för operation. Ska rota runt lite i magen på henne i morgon förmiddag, förhoppningsvis går allt vägen och hon ringer i morn kväll. Om ca 10 dagar kommer hon hem igen. Fram till dess får jag stå för städning, matlagning och andra husliga uppgifter. Plus att jag dessutom ska försöka få ordning på mina studier. Plus att jag är sjuk. Allting kunde inte hamnat vid fel tidpunkt för mig.
Haha jag vet att jag är självisk som i mitt redogörande för mors sjukhusvistelse drar upp allting som JAG måste göra.
Jag är nog ganska så fruktansvärd när jag tänker efter.
För mammas del hoppas jag allting går fint och att hon återhämtar sig snabbt.

lördag 7 april 2007

Påsk

Nu är det påsk. Godis till alla.
Snart kommer ungarna invadera med sina kladdigt målade ansikten och tecningar föreställande två gula steck som påstås vara kyckling, och le tandlös för att få godis.
Påskens budskap har aldrig varit tydligare.
"Hey, Jesus är död, let's fira med lite äggletning och godisätning."
Inte för att jag bryr mig egentligen. Jag fördrar godis framför att sitta och häcka och vara sorgklädd. Påsk är härligt för att det är vår. Frisk luft och sol och vackert. Tyvärr är årstiden bedräglig. Jag börjar bli sjuk.
Har varit ute mycket de senaste dagarna. Planterat i trädgårdslandet och lite annat småpyssel.
Och sedan i går kväll så har jag haft ont i halsen. Känner mig snörig. Detta bevisar en sak. Frisk luft är överskattat.
"Hurra", ropar alla innomhushäckare,"en frälsare!"

Annars händer det inte så mycket. Och eftersom jag skriver för blinda ögon så gör det inget om jag glömmer skriva på ett tag.
Jag menar, mitt liv är så fyllt av äventyr och spännande händelser så det är knappt jag får tid till att skriva. Det får ni alla ha överseende med.

Men jag kan ändå passa på (när jag ändå är här inne och skriver) att berätta att vi ska dra upp en buske, jag har fått i uppdrag att mata sköldpadda och fiskar av min grannne (de har en guldhamster som jag inte skulle behöva sköta, men när jag var inne igår för att mata de övriga djuren så upptäckte jag att den höll på att dö eftersom den inte hade nått vatten kvar) och hålla koll på lite blommor.
Jag har planterat et sommaräng i krukor. Den ("ängen") är placerad på altan och ser vacker ut.
Jag och käre fader har järnsufatat gräsmattan så att mossan ska försvinna. Efter det så har jag krattat upp jorden och slängt ut gräsfö och gödningspiller så nu hoppas jag att dte tar sig ordentligt. Det är också numera totalförbud att vistas på gräsmattan. Stackars vovven får inte springa fritt. Han tycker nog vi är hemska här i familjem...
Undrar hur han skulle gilla att vara hund i Kina...?

onsdag 21 mars 2007

Vår

Som sagt. Våren är här och även om vi inte haft mycket till vinter så är det ändå skönt att slippa snön och kunna vara ut utan att klä på sig halva garderoben.

Jag har bestämt mig för att börja plugga igen. bestämde mig för ett par veckor sedan, men utveckligen går långsamt.
I vilket fall har jag tänkt plugga historia och litteraturvetenskap som en annan nörd =). Måste bara hitta en bra utbildning som inte kostar multum och sen är det bara att sätta i gång.
Mot ett bättre vetande!

Nej, nu ska jag ut i solen och läsa och äta fruktnappar. Konstigt nog så smakar de mycket mer sött än vad jag är van vid.
men socker är bra också!