Jag börjar på allvar tro att jag lider av hypokondri.
När jag fick mina sår så hade jag från dag ett näst intill dödsångest. Jag var övertygad om att blåsorna tillslut skulle täcka hela kroppen. Och inte bara skulle de äta sig in i kroppen, de skulle dessutom smitta alla i min omgivning. Jag var orolig att somna på kvällen av rädsla att såren skulle vara större morgonen efter.
Nu tog det ungefär 3 veckor att bli av med dem, men det var ganska lagom tid av vad jag har läst mig till. Faktum är att jag kom ganska lindrigt undan. Jag hade 3-4 blåsor av varierande storlek på ena armen och som inte spred sig därifrån. Jag hade ingen feber och var inte heller sjuk på annat sätt som skulle innebära penicillin (stavning?). Jag smittade ingen annan. Varken familj eller vänner. Visserligen hade jag det bökigt med att byta förband fyra gånger per dag och varje morgon och kväll riva upp såtskorpor och kleta på microcid som fick såren att rinna och svida som eld. Men jag kom ändå lindrigt undan med tanke på att svinkoppor brukar förkomma kring mun och näsa (tänk att rengöra och badda där med alsolsprit och microcid ett par gånger om dagen!!), ofta i samband med förkylningar och feber.
Det är dock inte endast detta som börjar få mig att tänka på hypokondri. I morse vaknade jag av en OTROLIG smärta i magen. På sidan av magen. Visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag försökte sträcka mig och böja mig i alla möjliga och omöjliga vinklar för att kunna uthärda smärtan. Inget av det fungerade. Det gjorde verkligen förbannat, j*kla, ont och jag var övertygad om att jag skulle dö. Eller i alla fall bli tvungen att åka till sjukhus och blixtoperera bort gallblåsor och mjältar. Jag vet fortfarande inte var det var som gjorde ont, med efter 35 minuter gick det över och jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva det igen. Jag hatar verkligen att ha ont. Framför allt i magen. Man är alltid totalt maktlös när man har ont i magen. Om jag kunde välja skulle jag mycket hellre ha ont i ett ben eller en arm.
Hypokondri eller inte hypokondri, det är frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar