måndag 23 november 2009

sång i stugan


Nu bjuds det för första gången på sång i stugan. Det kanske inte är det bästa du hört, men det är inte heller anledningen till att jag lägger upp den. Jag har gjort andrastämman (eller, ja, den stämman som inte är melodi) själv och om det är någon som hör på den här lilla melodisnutten skulle jag vara glad åt ett utlåtande om hur det låter. Funkar stämmorna, tycker du?

Just nu regnar det hemsk så man får ingen vidare julstämmning hur mycket man än försöker sjunga sig till eller drömma sig bort. Suck.

Man börjar bli som fina föräldrar som blir som sina föräldrar som blir som sina föräldrar när man nu börjar hhövda "när jag var barn så hade vi ALLTID vita jular. Snön stod nästan upp i tacknocken och allting skimrade och julkänslan, tomten,värmen, maten och glöggen kom seglande över kullar och dalar som en god fe och gjorde julaftnarna magiska. Varför kan det inte alltid vara så? När man bli vuxen märker man allt arbete som lagts ned bakom julen och plötsligt då förlorar julafton aö sin magi. Sorgligt egentligen. Mycket, mycket sorgligt.

Nåja, man gör det bästa av situationen. Julen får, istället för att vara magisk, bli en rolig och skrattande dag med överraskningar och mycket mat. Ingen tomte har vi, ingen kalle behövs om man inte vill, vi har julklappsdragning istället för utdelning, man får äta när man vill, och den enda traditionen som vi haft i många år och som vi håller fast vid är julgröten klockan 9 på morgonen, då man ska vara uppklädd och fin till frukost. Något som vi började med för tvä-tre år sedan var att elda på kvällen i eldfatet på utsidan. Sedan vi la av med alla regler och traditioner har julen åter blivit något att se fram emot.

Jo, en annan grej som vi gör, som troligen inte är så vanlig är att det varje jul sedan ett par år tillbaka är en person i hushållet som regerar totalt över hur granen ska kläs. Fritt val. Vill man klä med skedar och gammal vaniljpudding så får man. Vill man klä med handgranater och söta ängar så får man. Vill man klä med gamla släktingar och björnbär så får man. Vill man klä.... ja ni fattar. Det är riktigt uppskattat. I år var dte mitt år egentligen, men jag gav bort det till Bror när han flyttade hem igen. Så i år blir dte spännande att se hur granen kommer bli. Han säger sturskt att den ska kläs med ena än det andra som inte hör julen till, men jag undrar om inte han sin vara trogen kommer falla tillföga för traditionen och klä granen som den brukar se ut. Bror brukar nämligen ha för vana att i slutändan göra saker som man alltid har gjort.

Men man vet aldrig. en månad kvar till resultat.

Hej hej, och glöm inte att säga vad ni tycker om stämmorna. Var ärliga.

Inga kommentarer: