måndag 29 september 2008

Nya funderingar

Jag har nu hunnit till 4 moseboken och fler fundringar och frågor ställs.

Om jag går tillbaka till 2 mosebok. närmare bestämt 2 mos 20:5 så kan jag läsa följande:
"... ty jag är herren, din gud, en svartsjuk gud som låter straffet för färdernas synd drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig".
Min första tanke är ju att det är oerhört orättvist. Barnen kan ju inte rå för var deras pappa, farfar eller farfars far sysslat med. Hur ska barnen kunna ställas till svart för det? Min andra tanke var; Är inte avundsjuka en dödssynd? Hur kan gud stå och basunera ut att han själv lever med en dödssynd. Och inte bara en förresten. Vrede är också en dödssynd, och fram tills 4 moseboken (dit jag läst nu) är gud nästan inget annat än arg. Han har ett enormt hämndbegär och blodtörst. Så mycket att Moses ibland får fungera som rådgivare för att få gud på bättre tankar. Vem är den allsmäktige egentligen undrar jag då? Även högmod kan läggas till till de synder som gud själv lever med. Han ser sig själv som fullkomlig och perfekt, han har valt ut ett folk som han lär att de är bättre än andra. Snacka om dubbelmoral.

Eller är jag fel ute nu? Dödssynderna kanske inte börjar gälla förrän i nya testamentet? Varför då, undrar jag. Varför var gud inte perfekt från början?

2 mos 20:13 "Du skall icke dräpa". HA! För det är det väl bara gud själv som får göra?! Varför är gud undantag från sina egna regler? Varför lever han inte som han lär? Hur kan han förvänta sig att folket han leder ska hålla regler som han själv bryter mot, vad är det för en slags förbild?

2 mos 20:20 ..."för ni skall frukta honom och inte synda". Vad nu? "Frukta"? I betydelsen vara rädd för, akta sig. Jag trodde (i min enfald inser jag nu) att relionen handlade om kärlek och förlåtelse, inte att vara rädd för guds vedergällning vid minsta snedsteg, och tvinga sig till att respektera sin ledare. En ledare som mer och mer börjar likna en oberäknelig, hämndlysten galning som inte kan kontrollera sin impulser.
En anan konstig sak är att gud skapade människan till sin avbild, hur kan han fördömma hennes beteende när hon ibland uppvisar samma beteende som han själv?

2 mos 22:18 "En trollkvinna ska du inte låta leva". Ok, för det första så uppmanar han ju direkt till mord, vilket bryter mot budet "du skall inte dräpa" (det är inte första gången några av guds regler och uppmaningar bryter direkt mot en annan, inte konstigt att människorna blir tveksamma och börjar tvivla). För det andra, vad är en trollkvinna? Får trollkarlar gå fria?

Wohoo, en intressant sak. Jag har ofta hört åsikter från människor som stödjer sig på bibeln i fråga om sina rasistiska åsikter, men läs här:
2 mos 22:21 "En invandrare får du inte kränka eller förtrycka, ni var ju själva invandrare i Egypten". Det är ingen luddig förmulering utan ren klartext. En direkt uppmaning.
Det här var en bra sak!

2 mos 23:13 "Rätta er efter det jag har sagt, Andra gudar ska ni inte åkalla. Låt inte deras namn komma över era läppar". Så det finns andra gudar?

2 mos 23:23 "min ängel skall gå framför sig och föra dig till amoreerna, hettitieerna, periseerna, kanaaneerna, hiveerna och jevuseerna och jag skall utplåna dem". Det här börjar bli tjatigt nu.
1. kanaaneerna är ju ett folk av Kanaan som är son till Noa (ni vet, han med arken) som var favoriserad av gud på sin tid. Varför vill gud utplåna ett folk som tidigare varit några han höll sin hand över?
2. "du skall inte dräpa", ja här bryter gud sitt eget löfte igen.
3. efter syndafloden gav gud ett löfte till sig själv. Att han aldrig mer skulle förgöra allt levande som han då hade gjort.
Gud verkar vara en envis syndare. Varför fortsätter han att synda så mycket, fastän han har gjort klart för alla andra att det är fel. Människorna som syndar kan han ta livet av utan att blinka, men han straffar aldrig sig själv för sin egen synd.

Renlighetlagarna 3 mos 11:1-47.
Predikar man fortfarande om det här i kyrkan? I så fall, vem bestämmer vilka regler som inte längre gäller, respektive forfarande gäller.
Det ligger en väldig dubbelmoral i de här texterna jämnfört med hur krista lever idag.
Man får inte, enligt renlighetreglerna, äta bland annat fläsk, kanin, kräftor, räkor och harar. och att vara i kontakt med ett fyrfota djur med tassar gör att man bli oren och inte kan delta i några heliga sammanhang.
Men många krista idag följer inte alls dessa regler. Man äter fläsk och kräftor. Man har hundar och katter som husdjur.

Har dessa regler upphört att gälla? När gjorde de det? Vem bestämde det? Och vem bestämmer vilka regler som fortfarande gäller?

Ha ha, humor! 3 mos 13:4 "om en man tappar håret på hjässan, är han flintskallig, men han är ren". Nähä, säger du det=)!

Av det jag läst hittils så förstår inte jag varför gud envisas med att leda ett folk som med all önskvärd tydlighet inte vill ha honom som ledare. De bara klagar och klagar och gnäller och önskar sig någon annan stans. De ville inte lämna egypten där de hölls som slavar, de ville inte vandra ut i öknen, de ville inte börja dyrka gud, de hade helt enkelt ingen önskan att följa gud. Varför valde inte gud ett folk som var mer villigt att följa honom och hans regler?

Fast vem skulle vara villig, jag hade varit mer än lovligt rådvill inför en gud som ena sekunden delar ut regler om att man inte får döda, men som själv dödar nästa sekund.
En gud som å ena sidan predikar att hämn är något förkastligt, men som i nästa låter sitt hämnbegär få fria tyglar och orsakar farsoter, död och misströstan.

Han verkar faktiskt ganska vilsen, lilla gud.

Inga kommentarer: