Jag ringde till en folkhögskola jag läste på förra året för att att fråga om inte jag kunde få en kopia på ett intyg efter en kurs jag läste då. Psykologi A.
- Nej, vi hade ingen sådan kurs förra året, sa telefonisten.
- Men jag gick ju en hos er förra året, det var konstigt, sa jag.
- Vad heter du?
Jag berättade mitt namn och personnummer.
- Ja, jag hittar dig här, du läste Engelska B här förra året. Vad hette din handledare?
- Han hette Ralle Rallberg.
- Vi har ingen sådan lärare här, du har inte läst fel så att du ringer till fel skola, frågar hon.
Då inser jag att det är precis det jag har gjort.
- Oj, jag ber så mycket om ursäkt, Tack för hjälpen ändå, sa jag.
Jag började rota igenom mina papper för att se vilken skola det var jag skulle ringa till. Mitt i allt rotande hittar jag mitt intyg från Psykologi A från en annan folkhögskola jag läste vid förra året. Vilket innebär att bet intygen jag behövde var för Engelska B från den första skolan.
Generad till tusen var det bara att ringa upp igen:
- Hej, det är Johanna igen. Nu har jag gjort bort mig. Det var intyget från Engelska B jag behövde, inte från Psykologi A.
Damen i luren skrattade åt mig medan jag försökte ursäkta mitt minst sagt sinnesförvirrade tillstånd.
Stort tack till damen i luren som var så hjälpsam och snäll, och förstående. Hon ska skicka intyget i veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar