söndag 16 januari 2011

Skall skall skall

Jääääses vad Douglas skäller. Och skäller. Och skäller.
Vad jag avskyr när hundar okynnesskäller. Han skäller alltså bara för att han kan eller för att han vill eller för att han av någon underlig anledning finner det roligt.
Som jag avskyr det.
Framför allt när jag ska till att sköta om klor eller päls. Då kan han lägga av ett gällt 230-decibelsskall rakt i örat på mig. Då gungar det ett bra tag i huvudet kan jag säga. Och ont gör det!

Idag var han värre än vanligt. Normalt sätt skäller han lite av entusiasm när han leker. Men idag var det skall hela tiden. Höga och gälla! Ghaa, står inte ut. Han fick ha "munkorg" hela tiden under päls- och tassvård idag för att jag skulle kunna få honom klar.
Munkorgen är ingen riktig munkorg utan min hand som håller honom om nosen så han inte kan skälla. Fast det betyder ju inte att han försöker. Då strupskäller han istället, men det är i inte lika skärande för mina öron, så det bryr jag mig inte om.

Och tro inte att jag inte tränar honom. Sedan fem år tillbaka har jag försökt få honom att, inte nödvändigtvis gilla, men att acceptera pälsvården.
Han står ju still i varje fall, och ha morrar. Fine, det gör mig ingenting. Men skälla, det ska han ge fasen i.
Och vi har tränat och tränat och tränat och tränat. Jag vet inte om jag tränar honom på fel sätt, för han ändrar sig aldrig (mer än att han lärt sig att stå still och att sluta rycka med framtassarna). Vi har sen -07 tränat med klicker. Han kan helt enkelt inte bli bättre. Om det är någon som vill göra ett försök att få honom lugn och att acceptera pälsvården så är de välkommen att prova. Så länge metoderna inte går ut på att slå honom eller skrämma honom.

Numera orkar jag inte med att träna mer, och inte han heller för den delen. Det finns en övre gräns för vad man orkar med. Nu vill jag bara få det överstökat så effektivt och snabbt som möjligt. Om det innebär att han får hålla truten stängd av min hand så jag kan jobba ostört, så får det vara så.
Men det är helt klart tråkigt. Jag drömmer att han en dag ska ändras, jag ser andras hundar som är så fogliga och dessutom tycker om att bli borstade, klippta eller trimmade. Magi, tycker jag.
Ren och skär magi.
Hur har det gjort?

2 kommentarer:

Webbatlas sa...

Du kanske skaknäppa honompå nosen.
det funkar på vår hund

Johanna sa...

Jag har försökt med allt! Att knäppa honom på nosen märker han inte ens av när han är sådär rabiat och skäller.

Jag antar att det bara är till att stå ut.

Är det du som har tagit bilden till din Felix Felicis-blogg? JÄttesnygg är det i vilket fall!