tisdag 26 januari 2010

En speciell egenhet

Låt mig berätta om en speciell egenhet som Douglas har.

Varje morgon vid 9-snåret, eller när han hör mig ta på mig glasögonen så kommer han in i mitt rum för att bli kelad och klappad med en stund. Hans sätt att säga godmorgon.

Det är den enda anledningen till att jag inte sover med helt stängd dörr. Då kommer han ju inte in, hehe. Dörren är bara tillsluten så han kan putta upp den när han ska in.

Idag märkte jag en väldigt söt sak. Innan han puttade upp dörren stack han in nosen så man bara såg en nos i dörrspringan, innan jag sa att han kunde komma in. Det låter kanske inte så himla gulligt, men det var det.

Sådana små saker får mig att le på morgonen. Trots att näsan bråkar med mig.

2 kommentarer:

Unknown sa...

Men gud så gulligt!

Jag insåg nåt igår... jag glömde ju filma med high 5 och gimmie 10!

Johanna sa...

Ja, han har sina stunder =).
Han har gjort så i flera år, men det var först härom dagen som jag reagerade på att det var en speciell egenskap för vårt lilla monster, hehe=).

Det blir till att filma igen då=D.
(kan aldrig se för mycket film, hehe)