Hur har tiden kunnat gå så fort. Vart tog måndagen och tisdagen vägen? Vart onsdagen tog vägen vet jag.
Fantastiska Fanny var här igår. Fikade, skrattade, pratade och läste gamla hemliga texter. Jag har hur mycket som helst som ligger och skräpar. Gamla dikter, låttexter, brev och annat som finns i mina gömmor. För att inte tala om alla dagböcker. Jag är väl uppe i nummer 37 eller något sånt nu. Varje dag sedan 18:e augusti 1997 finns det något nedtecknat... nej, nu ljög jag. Under ett par månader våren -99 skrev jag inte eftersom jag var för "tuff" då. Det var synd att jag inte skrev nått, eftersom det hände mycket våren -99 som hade varit kul att ha på pränt.
Nåväl, gjort är gjort. Varenda dag sedan dess har en anteckning i alla fall.
Det är roligt med dagböckerna. Kunna gå tillbaka och läsa hur jag tänkte och tyckte när jag var tonåring är roande.
Jag kan sitta och skratta åt mig själv. Fast hade jag som 24-åring åkt tillbaka i tiden och skrattat åt mig själv som 13-åring hade jag fått mig en smäll som hette duga. Alla känslor man hade då var verkligen allvarliga och seriösa. Det tyckte man då. Man var inte det minsta objektiv som 13-åring.
man kunde på blodigt allvar avsky sin bästa vän ena dagen, smida hemska planer för att sprida rykten och annat, och två dar senare var man bästisar igen och skulle hålla ihop för evigt.
Det är tur man inte resonerar på samma sätt som vuxen!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar