Det är inte klokt vilket grepp de här små gynnarna har om mig. Hur är det möjligt att det är så goda... och att man (läs: jag) kan utan problem smälla i mig ett helt paket på en nanosekund utan att känna mig illamående av socker.
Ballerina ballerina. Så obeskrivligt mumsiga.
Har jag nämnt att jag är lite av en masochist som njuter lite av att plåga mig själv genom att inte äta dem, hehe. Jag har ett paket ståendes här precis vid datorn som jag dreglar efter, men nänänä, sadisten i mig sätter ner klacken. Masochisten både trånar och njuter av självkontrollen.
Vem vet... jag kanske är lite av en schitzo också, hehe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar