fredag 8 februari 2013

Trettionionde dagen


Staaaaackars mig säger Douglas. Det är inte så allvarligt som det ser ut. Kragen ska hjälpa honom att sluta slicka på tassarna och ljumskarna. Han fick för sig i höstas att börja slicka/bita och sen gick det väl överstyr. Tassarna fick nån slags svamp som började klia och så fortsatte slickandet. Vi passade på nu med den årliga hälsokollen att låta veterinären ta en kik på tassarna. De klippte ner pälsen och tyckte som vi att en tratt skulle vara praktisk eftersom vi inte kan hålla ögonen på honom och se till att han inte slickar hela tiden. Framför allt om nätterna. Vem vet hur lång tid om nätterna han har hållit på att slicka tidigare? De rådde oss också att använda klådstillande och vi har fuciderm hemma ochdet tyckte de att vi kunde använda, så så får det bli.
Förutom tassarna var det en vanlig rutinkontroll, känna på leder, öron, mun och sånt. De skrev att han hade "lite överskottshull" och det skrattade jag lite åt. Det var också ett väldigt försynt sätt att säga att han är tjock, haha. Men det visste vi redan. Han bli alltid 1-1½kg tyngre på vintern eftersom han blir hungrigare av kylan. Kanske behöver han det extra fettlagret för att hålla värmen...? Så fort det blir varmt går han ner i vikt igen. Nu på vintern är han våran lilla fetknopp :).
Annars såg det fint ut med kroppen.

Sen var det tänderna (vilket från början är den egentliga orsaken till att vi åker med honom till  veterinären årligen) och tandsten. Han hade måttlig tandsten så det var ok. En tand var dock skadad eller trasig så den fick de dra ut. Det är antagligen den som gjort att han luktat så illa i munnen och inte tandstenen.

Jo och klorna passade de på att klippa och bränna också. Lika så gott när han ändå redan är sövd. I och med att jag är ganska feg med kloklippningen blir de långa trots att jag klipper varje vecka. Att hans klos är randiga gör det ju inte lättare precis.

Haha ja just det, urinprovet var ju hysteriskt roligt. När vi åkte upp för att hämta honom frågade veterinären om vi inte kunde fixa ett urinprov så kunde de kolla socker och äggviteämnen (?). Vi fick med oss en liten skål ut och försökte få Fjanten att pinka. "gå och kissa, gå och kissa, gå och kissa" sa jag medan hunden nosade över alla tänkbara alternativ och mamma snubblandes tätt bakom honom med skålen medan vi gick över snövallarna. Det gick bra tillslut i alla fall, men jag såg allt ett och annat nyfiket ögonpar och kikade på oss när de körde förbi, haha.
Värdena var fina i alla fall. Svaret från blodprovet får vi nästa vecka.

han fick en oxhudspinne när vi kom hem. Varit en händelserikdag för våran lilla medelålders Fjant.

Inga kommentarer: