Fy fasen att jag aldrig kommer ihåg hur kallt det är så här på hösten/vintern. Att folk medvetet vill vara utomhus fattar jag inte- har aldrig förstått tjusningen med det Man blir bara kall så man får ont och näsan rinner. För att kunna behålla en någorlunda kroppsvärme måste man med stor frenesi och mycket energi konstant hålla sig igång. Läs jag. Jag kommer ihåg för ett par vintrar sen när vi fick så jäkla mycket snö och jag var tvungen att skotta bort vallar lika höga som jag själv. Det tid mig tre dagar av intensivt skottande och då höll jag mig ganska varm. Jag hade i varje fall inte förlorat känseln :).
Idag var jag ute och hjälpte till med att byta till vinterdäck. Eller ja, jag kan inte byta så min roll blev att hålla ett palyken och titta på för att lära mig inför framtiden. Iklädd raggsockor och mina kraftigaste vinterkängor, väldigt fodrad vinterjacka (ser ut som en ballong) dubbla tröjor, halsduk i tre lager, dubbelstickad mössa och fleecehandskar och ändå frös jag så jag skakade när jag kom in. Fan vad jag avskyr att frysa! Får riktiga flashbacks till barndomen och skolåren där jag ägnade större delen av mina dagar åt att gå omkring och huttra och skaka. Få saker är ljuvliga med arbetslöshet, men att slippa frysandet är en otrolig fördel med att inte behöva åka hemifrån till en plats som alltid är för kall!
Fast idag var jag så frusen genom märg och ben att det tog mig flera timmar att tina upp inne. Och då hade jag ändå thermotofflor, tjock stickad tröja och dubbel halsduk på mig, hehe.
Jag är en vansinnigt frusen individ och bara tanken på att vara ute mer än nödvändigt är....huuuu!
Men men, hjulen är bytta efter lite om och men och ingen var gladare än jag när jag fick kommit in och börjat tina upp, hehe.
Jag svullar alldeles för mycket kladdkaka och glass än vad som är bra för tänderna, men det är så gott så jag kan inte låta bli. Äter nog mer kladdkaka än mat för tillfället, haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar